05.01.2022

Utnyttja Newsletter till fullo (Del 2)

Fundamental analys

Fundamentala analyser används i normalfallet till att beräkna ett teoretiskt motiverat värde på ett bolag och därmed också försöka avgöra huruvida dess aktie är under- eller överprissatt. Komplext och oerhört svårt tänker du direkt kanske. Men så är det faktiskt inte.

Förvisso omfattar fundamental analys en samling olika teoretiska modeller men kräver för den delen inga större förkunskaper som inte en normalbegåvad person med lite vilja kan tillgodogöra sig. I synnerhet som det mesta av matnyttig information finns enbart ett par klick bort (såsom årsredovisningar och kvartalsrapporter).

Med andra ord finns det förutsättningar för de allra flesta att bli ”analytiker” under förutsättning att man dels har intresset dels är beredd på att lägga den tid som det ofta krävs för en analys. Som med mycket annat finns det inga enkla genvägar till målet men precis som den numera legendariske investeraren Warren Buffett nämnt (citat ovan) är lyckade investeringar inget område där man måste vara utomordentligt begåvad.

Fundamental analys bör nämligen inte betraktas som någon exakt vetenskap. Det finns egentligen inte några ”rätt och fel” och de slutsatser som dras kan därför väldigt ofta skilja sig åt. Inget konstigt i sig. Det är nämligen just olika syn som skapar en marknad och gör att det vid varje enskilt tillfälle finns både köpare och säljare till de olika företagens aktier.

Angreppssätten i den fundamentala analysen kan också skilja sig åt beroende på vem som utför den. Varje analytiker (eller privatperson för den delen) har sin egen mall för vad han eller hon utgår ifrån, eller vilka aspekter som man anser vara viktigast. I dagens avsnitt tittar vi närmare på det som vi själva anser vara av värt att ta en närmare titt på när vi tar oss an ett analysuppdrag.

Produkter

Det som kan tänkas utgöra huvudskälet till varför man väljer att titta på ett visst företag är ofta dess produkter. Ibland blir man helt enkelt inspirerad av något man själv använder och företaget bakom produkten. Att man gillar produkten eller produkterna själv kan många gånger vara en bra indikation på att även andra gör det och skäl nog att börja titta på företaget som tillhandahåller dem. Det är dock allt som oftast inte skäl nog att äga aktien (även om det förstås kan visa sig att fungera väl).

Att förstå vad ett bolag säljer är dock tveklöst oerhört viktigt för att kunna bilda sig en uppfattning om den underliggande marknadens utseende och eventuella framtidsutsikter. Ju bättre förståelse man får för produkterna desto mer minimerar man riskerna för felaktiga slutsatser. Sedan kan det förstås ändå alltid bli fel. Marknadsdynamiken förändras ständigt något som många företag har fått befara inte minst under de senaste två decennierna där exempelvis digitaliseringens framkomst har medfört en disruption vars karaktär få hade kunnat förutspå.

Marknad

Lika viktigt som att försöka förstå företagets produkter är även förståelsen för den marknad som de adresserar. Ju större den är desto bättre är det i regel (även om det naturligtvis som kring alla regler finns undantag) då det skapar utrymme för många aktörer att ”dela på kakan”. Konkurrensen om den presumtiva kunden är nämligen en oerhört viktig aspekt vid bedömningen av produkternas förutsättningar. Finns det många stora och mäktiga aktörer som det företag man tittar närmare på konkurrerar med eller är man tämligen ensamma alternativt likvärdigt stora med sina kombattanter?

Ju större skillnad mot marknadsledarna är, desto tuffare kan det bli att kapa åt sig marknadsandelar. I lägen som detta blir ofta uppstickarnas lönsamhet lägre (i alla fall initialt). Detta eftersom de allra vanligaste tillvägagångssätten att komma åt marknadsandelar är dels marknadsföring (som kostar) dels lägre prissättning.

Just att bilda sig en hyfsat tydlig uppfattning om bolagets främsta konkurrenter brukar vi själva tycka är oerhört värdefullt hjälpmedel vid analys. Dels eftersom man kan skapa sig en tydlig bild av hur tillväxttakten och lönsamheten i en given bransch brukar se ut.

Dels eftersom man i de lägena får tydliga jämförelseobjekt att ställa det analyserade bolaget mot (konkurrenternas årsredovisningar kan faktiskt visa sig vara minst lika matnyttig informationskälla som det analyserade bolagets). Ju större avvikelse i någon riktning desto intressantare brukar ”caset” te sig som. Skillnaderna utgör nämligen ofta grund för eventuell under/över värdering vilket i sig skapar intressanta förutsättningar för vidare efterforskningar.

 En anledning som kan ligga till grund för avvikande värdering är bolagets (eller för den delen konkurrenternas) eventuella skydd gentemot just konkurrens. Sådant brukar i investeringskretsar benämnas som vallgrav (även benämningen MOAT förekommer) och kan handla om allt ifrån viktiga patent och banbrytande teknologi som gör det svårt för konkurrenterna att erbjuda motsvarande lösning, till varumärkets dominanta ställning eller en annorlunda affärsmodell som får kunderna att välja just den här lösningen.

Ägarbild

Har man fått hum på vad bolaget säljer och till vem, är det ofta läge att titta på vilka som står bakom företaget. Den kanske överlägset viktigaste faktorn för företagets eventuella framgångar eller uteblivna sådana är dess operativa ledning. Det tål dock att påpekas att denna utses normalt av en styrelse som i sin tur utses av företagets största ägare (via valberedning). Just ägarsidan är därmed oerhört viktig att titta närmare på i första hand.

Stabila, långsiktiga och gärna kapitalstarka aktieägare är givetvis alltid en fördel. Om inte annat så blir man varse om vikten av detta i lägen då det börjar blåsa snålt vilket många företag får erfara från tid till annan. Ett bra exempel här kan huvudägaren i Hennes & Mauritz, Stefan Persson, utgöra som i våt och torrt har stöttat bolaget och då allra mest häromåret när de flesta andra räknat ut det.

Styrelse & ledning

Välmeriterade och långsiktiga ägare för ofta en annan viktig fördel med sig: de attraherar duktiga människor till bolagets styrelser och ledning. Detta skall naturligtvis inte föraktas eftersom det är just den här gruppen av människor som förväntas ligga bakom företagets eventuella framgångar. Ju större och bredare kunskapsbank och nätverk som dessa besitter desto bättre.

Tittar man på den operativa sidan i ett företag är det normalt sett VD och CFO (finanschef) som utgör de viktigaste posterna och bör därför synas lite extra noga. Här vill man som presumtiv investerare gärna se kontinuitet. Ständiga byten på ledande positioner är ett tydligt negativt tecken. Det tar nämligen ofta tid att förändra en organisation och anpassa den så att den anammar ledningens (och troligtvis även styrelsens och därmed även ägarnas) vision om hur man skall ta sig fram mot de utsatta målen (de flesta bolag har uttalade sådana).

Starka ledare (här åsyftar vi främst personernas tidigare track-record) tjänstgör ofta som någon form av kvalitetsstämpel. Här kan exempelvis Björn Rosengren fungera som ett tydligt exempel på vad utnämning av en sådan person kan innebära för aktiekursen. Sedan han utsågs till VD för jättekoncernen ABB har dess aktiekurs stigit trots att han inte ens tillträtt posten ännu.

Marknadsaktörerna är väl medvetna om vad just han åstadkommit på sina tidigare uppdrag och hoppas naturligtvis att han fortsätter på den inslagna banan. Steg, gjorde kursen även när det blev klart att den tidigare VD, Ulrich Spiesshofer, entledigades. Detta som en konsekvens av att marknaden hade tappat tron på hans förmåga att skapa långsiktigt värde för aktieägarna eftersom aktien hade utvecklats avsevärt sämre än börsen under hans ledning.

Pilotskolan/insynsköp

I samband med att vi granskar vilka som leder ett givet företag, undersöker vi gärna hur dessa personers incitament ser ut. Här vill åtminstone vi gärna se att eventuellt höga ersättningar (finns allt som oftast specificerade i årsredovisningar) går i paritet med stort eget aktieägande. Sitter ledningen på aktieägarnas sida kan man åtminstone räkna med att aktieägarnas bästa (dvs aktiens kursutveckling) är ledningens främsta incitament snarare än höga arvoden och bonusar.

Du har säkert någon gång hört begreppet "pilotskola" som åsyftar just att den som leder ett företag delar riskerna med aktieägarna i och med stort eget ägande (sitter som styrman i samma båt). Självfallet är den typen av "skin in the game" ingen garanti för att ledningen inte tar felbeslut men bör åtminstone innebära att bolagets bästa alltid är i fokus.

När man ändå tittar närmare på ledningens aktieinnehav kan man likväl ta en närmare titt på hur de ledande befattningshavarna (s.k. insynspersoner eller insiders) agerat under de senaste månaderna. Förvisso bör det i regel inte finnas några belägg för att företagsledare är skickligare än oss andra på att hantera aktiemarknaden (läs: tajma och tolka) men utan tvekan bör de ha avsevärt mycket större information om det egna bolaget än vad vi utomstående gör.

Ser man ett tydligt köpmönster kan man åtminstone anta att de ej ser några uppenbara hot i närtid utan snarare förväntar sig att det kommer att gå bra för företaget (och därmed förhoppningsvis även för aktien). Ser man att säljtransaktionerna dominerar är det i regel en varningsflagg. Förvisso finns det som det heter tusen olika skäl att sälja en aktie (men enbart ett enda att köpa) men normalt sett hör det ändå inte till vanligheterna att personer i den absoluta ledningen avyttrar aktier om det inte hör samman med någon form av optionslösen eller avslutad anställning.