OMXS30-index steg 0,3 procent. Bland storbolagen ökade Electrolux 3,3 procent till 240,30 kronor. Danske Bank har justerat upp riktkursen till 305 kronor (290). Ålandsbanken skriver att flera analyser pekar ut Electrolux som en kandidat för extrautdelningar. Bolaget indikerade redan i samband med bokslutet att balansräkningen var starkare än vad man behöver, och att man under våren/sommaren planerade en strategisk översyn där nya finansiella mål skulle kunna vara en möjlighet. Låsbolaget Assa Abloy försvagades 1,2 procent sedan DNB kapat rekommendationen till Behåll (Köp).

JP Morgan höjer rekommendationen för kredithanteringsbolaget Intrum till Övervikt (Neutral). Riktkursen är fortsatt 330 kronor. Aktien, som är ett innehav i Stockpicker Newsletters Referensportfölj, ökade 2 procent och stängde till 279,10 kronor. Nordea kapar rekommendationen för installationsbolaget Bravida till Behåll (Köp). Sänkningen kommer från att banken anser värderingen för nästa års ev/ebitda att vara skälig beaktat en dämpad vinsttillväxt på kort sikt, potentiell motvind från råvarukostnader och de senaste månadernas starka kursutveckling. Aktien såldes ned 4,7 procent till 127,90 kronor. Revolution Race gjorde idag debut på Stockholmsbörsen. Nyintroduktionen mötte ett mycket stort intresse och erbjudandet blev kraftigt övertecknat. Teckningskursen var på förhand bestämd till 75 kronor per aktie. Slutkursen skrevs till 87,80 kronor. Revolution Race erbjuder högkvalitativa funktionskläder för människor med en aktiv livsstil.

Qiiwis aktie avancerade 15,3 procent efter en uppdatering från gamingbolaget. VD Erik Dale Rundberg skriver i en statusuppdatering att bolaget just nu befinner sig i ett väldigt spännande skede med tre spel inom kort ute i mjuklansering under världskända varumärken. Qiiwi Games ser en väldigt stor potential för att skapa nya kraftiga intäktsströmmar. Småsatellitbolaget AAC Clyde Space har vunnit en order värd motsvarande cirka 54 miljoner kronor från Horizon Space Technologies på en lösning som inkluderar uppskjutning av två nya satelliter, drift och data leverans. Aktien lyfte 7,6 procent till 2,74 kronor.

Byggmodulsbolaget Zenergy har blivit informerade om att ägaren till Västö Gotland AB har problem med att få finansiering på plats och att den tidigare kommunicerade affären med tolv fritidshus inte kommer bli av. Ordervärdet angavs vid tillkännandegivandet i april till cirka 18 miljoner kronor. Aktien tappade 10,4 procent till 0,398 kronor. Crunchfish har ingått ett licensavtal med Lenovo som innebär att Crunchfishs mjukvara ska integreras i AR-glasögon. Aktien stärktes 2,6 procent till 45,85 kronor.

Jag får börja med att gratulera till en övertecknad emission! Ni måste vara nöjda med en teckningsgrad på 189% i emissionen under Corona-krisen då många bolag kämpar för sin överlevnad. Vad är det som gör att så många vill investera i Crunchfish?

Vi har en väldigt trogen skara aktieägare som har tecknat fullt för sina teckningsrätter och i många fall även övertecknat. 99% av emissionens aktier tecknades med stöd av teckningsrätter och den sista procenten fördelades rättvist till de som nyttjat teckningsrätter och som även önskar överteckning.

Jag tror många kittlas av potentialen i bolaget. Vi har oerhört intressanta interaktionslösningar som vi marknadsför på en stekhet global marknad, den för mobila betalningar. Det skapar både förväntan och en vilja att vara med för att inte missa tåget. Sedan vet jag att många gillar att Crunchfish är väldigt öppna och kommunikativa med vad som händer och sker. Det skapar intresse och gör att man som investerare tycker det är både roligt och intressant att följa med på resan. 

Crunchfishs närhetsbaserade teknologi kopplar kundens mobil till en betalväxel i en point-of-sale terminal hos handlaren och har även patentsökt uppfinningen att betala när kunden och handlaren inte är uppkopplad mot betaltjänsten. Lösningarna marknadsförs till betalappar, kassaleverantörer och handlare i Sverige och Indien, samt nyligen också till multinationella företag. Bolaget utvecklar också interaktionslösningar baserad på geststyrning och har den teknologin integrerad i miljontals smarta mobiler på marknaden. Idag fokuseras utvecklingen av geststyrning mot smarta AR-glasögon.

Lite kort för de som inte har koll på er sedan tidigare; Vad har ni för affärsidé och hur tjänar ni pengar?

Vi erbjuder interaktionslösningar för mobila betalningar och vi tar främst betalt genom ett månadsabonnemang per uppkoppling som handlaren har till betaltjänsten. Med en marknad som Indien med miljontals handlare behövs det inte många kronor per handlare för att generera stora intäktsflöden och skapa lönsamhet. Det är inte heller vi som bearbetar handlarna direkt utan vår partner är betaltjänsten som i sin tur har handlarna som kunder. 

Var kan man få en samlad bild av er?

Vår hemsida släpar tyvärr efter lite för tillfället. Vi håller på att uppdatera den, men vi har inte hunnit med det jobbet då vi ställt om från ett AR-bolag till att främst fokusera på Fintech 2020. Just nu är nog den bästa källan Årsredovisningen 2019 som vi släppte i fredags.

Tycker man mer om att titta på videomaterial kan jag rekommendera vår YouTube-kanal. Där finns både en inspelning med ledningsgruppen vid det senaste investerarmötet och intervjuer med nyckelpersoner. Och du som följer sociala media så är vår Facebook-sida alltid uppdaterad med det senaste.

Västra Hamnen har just kommit med en uppdaterad analys av Crunchfish, vad skulle du vilja lyfta upp ur den? 

Jag tycker återigen att deras analytiker Alf Riple och Pascal Dettwiler har gjort ett utmärkt jobb genom att fånga den trend vi är inne i. De talar om ”Turning eastward” och det stämmer bra eftersom Indien, världens snabbast växande marknad för mobila betalningar, är definitivt i fokus.

Sedan har de varit tvungna att hitta sätt att modellera Indien-affären konservativt för att inte få orealistiska riktkurser på bolaget. Nu hamnade riktkursen i intervallet 25-40 kr per aktie, vilket ändå är en klar uppskrivning mot de 15 kronor som aktien handlades för när analysen släpptes.

Några av de antaganden analysen gör för Indien affären är:

· Intäkterna i Indien kommer öka gradvis från 2021 till 2028 då vi når 5% av Indiens 60 miljoner handlare, dvs 3 miljoner. Det känns konservativt eftersom vi redan idag har dialog med de tre ledande betaltjänsterna som har 15-20 miljoner aktiva handlare tillsammans. 

· Analysen räknar med en intäkt om 25 kr per månad och handlare, dvs under 2028 når vi en månadsintäkt om 75 miljoner. Månadsintäkten per handlare skulle kunna bli högre eftersom analysen valt att helt exkludera försäljning av Blippit på den indiska marknaden. Blippits appterminal har en högre månadsavgift.

· Intäktsflödet som analysen räknar fram i Indien skalas först ner till hälften med motivationen att det finns initiala risker med en ny marknad. För att kunna räkna fram ett kursintervall skalas intäkterna ned ytterligare en gång med 50% respektive 20% för risken att vi inte överlever som bolag och då hamnar riktkursen i intervallet 25 till 40 kr. Trots att intäkterna från Indien är dubbelt nedskalade blir ändå Indien den affär i Västra Hamnens analys som förväntas dominera Crunchfishs intäkter framöver.

· Vidare bör man känna till att analysen har en årlig diskonteringsfaktor som påverkar. De innebär att intäkter är nedskalade med 18% på ett års sikt, två år med 33% och tre år med 45%. Intäkter så långt bort som 2028 när modellen gör antagandet att vi skulle nå 3 miljoner handlare är diskonteringen hela 80%, dvs endast 20% av intäkterna under 2028 bidrar till nuvärdet. Om Crunchfish skulle lyckas få en snabbare utrullning och intäkterna komma tidigare hade det fått en stor inverkan på värderingen.

I vår intervjuserie på Crunchfish youtube-kanal släppte vi även en intervju med Västra Hamnens chefsanalytiker Alf Riple som adderar lite mer djup till analysen. Den är intressant om man gillar fundamental aktieanalys.  

Ni har mycket fokus på Indien, varför just den marknaden? Och vad är det som gör att ert koncept passar bra där?

Indiska marknaden för mobila betalningar växer snabbast i världen och redan från en hög nivå. Bara storleken på marknaden gör den intressant. Det är ett land med 1,4 miljarder människor, 60 miljoner handlare och världens femte största ekonomi. Den kommer även att kunna växa ett bra tag till eftersom mer än 80% av transaktionerna görs med kontanter. Från årsskiftet 2020 har man också förbjudit betaltjänsterna att ta ut några transaktionsavgifter av handlarna för realtidbetalningar. Det är noll-taxa som gäller och det snabbar självklart på övergången till mobila betalningar. Troligen kommer även rädslan för covid-19 också öka takten. Precis som vi i Sverige blivit tveksamma att slå in pinkoden på kortterminaler, talar man i Indien om kontanter som potentiella smittbärare.

Det finns många anledningar till att Crunchfish interaktionslösningar är attraktiva för betaltjänster och handlare på den indiska marknaden. Den viktigaste är troligen vår patentsökta offline-uppfinning som möjliggör betalning även om varken betalaren eller mottagaren är uppkopplade till betaltjänsten. Det är en disruptiv innovation med potential att förändra hela världens ekosystem för digitala betalningar eftersom den utmanar en grundläggande förutsättning för hur digitala betalningar fungerar.

Det alla former av digitala betaltjänster har gemensamt, oavsett om betalningen sker med kort eller i realtid, är att man alltid kontrollerar online om det finns tillräckligt mycket kredit eller medel på betalarens bankkonto för att genomföra transaktionen. Crunchfish har släppt det kravet och föreslår istället att man i första hand kontrollerar om det finns tillräcklig kredit eller medel lokalt i appen på betalarens mobil. Det öppnar upp för en mycket mer robust betaltjänst eftersom godkännandet av transaktionen blir oberoende av uppkopplingen till betaltjänsten. I det tidskritiska betalningsögonblicket kommer transaktionen alltid fungera friktionsfritt om det finns tillräckligt med kredit lokalt.

På en marknad som Indien där den största anledningen till att folk fortsätter att betala med kontanter är att det ofta strular med uppkopplingen blir detta en stor sak. Vi öppnar också upp nya användningsområden för mobil betalning, som exempelvis vid vägtullar eller tunnelbanespärrar, eftersom det alltid går blixtsnabbt att genomföra betalningen eftersom verifieringen sker lokalt, utan att behöva vänta på kontokontroll via nätet.

Kan du förklara för våra läsare vad som gör er lösning bättre eller enklare än de redan befintliga betaltjänsterna i Indien? 

Crunchfish erbjuder ingen betaltjänst överhuvudtaget. Vi konkurrerar därför inte med betaltjänsterna på den indiska marknaden, där Paytm, PhonePe och GooglePay är de dominerande. De är snarare våra partners för att vi skall kunna nå betalmarknaden hos handlarna.

Crunchfish utvecklar och marknadsför interaktionslösningar som gör fysisk betalning smidigare, mer robust genom vårt offline-erbjudande och även smartare genom att kunna integrera kuponger, lojalitetsrabatter och personanpassad service. Att Crunchfish interaktionslösningar identifierar kunden för kassan redan innan köpet slås ut för betalning är viktig för att driva denna merförsäljning.

I Indien tas det fram en ny officiell standard för att underlätta mobila betalningar i stället för kontanter som är mycket vanligt på marknaden. Hur kan Crunchfish dra nytta av den nya standarden?

Den nya standarden är UPI, Unified Payments Interface, som utvecklats av NPCI, National Payments Corporation of India. Det är en öppen standard för realtidsbetalningar där 120 olika betalningsappar konkurrerar på lika villkor på en plattform där 150 indiska banker är anslutna för att flytta pengar från ett konto till ett annat i realtid. Jämför med Sverige där endast Swish har denna tjänst med drygt 10 anslutna banker. 

UPI är inte direkt en ny tjänst längre. NPCI introducerade tjänsten i augusti 2016 och sedan dess har UPI varit världens snabbast växande system för mobila betalningar. Enbart i december 2019 genomfördes över 1,3 miljarder UPI-betalningar. I jämförelse lanserades Swish i december 2012 och genomförde 52 miljoner transaktioner under samma månad.

NPCI har globala planer med UPI och ledande länder som Singapore i Sydostasien och Förenade Arabemiraten i Mellanöstern har kopplat upp sig mot plattformen. Personligen tror jag även UPI är vägen att gå även för de europeiska betalapparna som vill åstadkomma internationell inter-operabilitet. Jag har diskuterat med Swish om fördelarna med att använda den öppna UPI-plattformen inom EMPSA, European Mobile Payment Services Association.

Crunchfish för en dialog med högste chefen för UPI på NPCI. Mötet med honom var det allra första mötet vi hade under vår första resa till Indien. Alla som följer Crunchfish på vår Facebook sida kunde läsa om det mötet redan i början av februari. Det skulle givetvis vara optimalt om UPI-standarden inkluderade stöd för våra interaktionslösningar. Det skulle inte bara legitimera oss för hela den indiska marknaden utan även öppna upp andra marknader där UPI finns utanför Indien.

Kan du till sist berätta lite om vad ni tror ni kommer att åstadkomma under 2020 och vad vi investerare bör hålla koll på?

Jag hoppas och tror att 2020 blir ett genombrottsår för Crunchfish. 2019 var ett förberedande år när vi tog fram Blippit appterminal för mobil betalning mot fysiska kassor. Marknaden börjar upptäcka oss mer och mer. Kursen steg över 100% under förra året och trots Corona-kris är kursen upp över 100% även i år.

I år har vi rivstartat med att komplettera Blippit med aBubbl för mobil betalning till app hos handlaren som tar emot betalning. Vi insåg tidigt när vi tittade på Indien att Blippit endast var en interaktionslösning för cirka 2 miljoner handlare eftersom lösningen förutsätter att kassan är uppkopplad till betaltjänsten. För majoriteten av indiska handlare, över 50 miljoner till antalet, hade vi ingen lösning. Det var för dem vi lanserade aBubbl i januari i år. Nu jobbar vi hårt med att paketera den lösningen för att kunna komma ut och testa den på den indiska marknaden. Vi siktar på att ha aBubbl färdig för integration om några veckor.

När man rullar ut produkter så går man igenom några olika faser. Först kommer en fas där lösningen integreras och verifieras i en testmiljö. Det är den fasen vi är i under Q2 i Indien. I Sverige har vi kommit längre och här handlar det istället om pilottester. Därefter är det dags för utrullning och intäkter från marknaden och det planerar vi under Q3 i Sverige och Q4 i Indien. Jag ser att vi generellt ligger tre månader före med utrullningen i Sverige än i Indien mycket beroende på att vi har hållt på längre med den svenska marknaden och att Swish tidigt ville integrera vår lösning. 

I januari 2020 patentsökte och annonserade vi även vår Offline-lösning. Den har vi presenterat i varje möte i Indien med mycket bra respons eftersom det är av stor vikt att göra betaltjänsterna mer robusta. En undersökning från förra året visar att 44% av användarna i Indien anger att det är strul med uppkopplingen som gör att de föredrar kontanter. Att implementera Offline-lösningen kommer troligen ske i steg. Initialt kommer betaltjänsterna troligen implementera vad vi kallar Online by proxy. Då saknar antingen betalaren eller betalningsmottagaren uppkoppling, men inte båda. Den part som saknar uppkoppling får sin uppkoppling genom den andre, by proxy. Detta bör vi också hinna pilottesta på den indiska marknaden under 2020.

Det som är viktiga triggers för investerare är nyheter som verifierar vår marknadsutrullning och då främst på den indiska marknaden. Analysen från Västra Hamnen har byggt en modell för vår indiska utrullning, men har kraftigt skalat tillbaka intäktsflödena eftersom det fortfarande är tidig fas och risken därför bedöms vara stor. Varje steg som visar på framsteg gör risken mindre och då kommer Västra Hamnen att kunna minska dessa riskfaktorer. Då ökar också värderingen i deras kursrekommendationer och troligen också aktiekuren på börsen.

Aktuella länkar för mer fördjupning:

Intervju med Joachim Samuelsson under teckningsperioden i april 2020

Årsredovisningen 2019 släppt 17 april 2020 

Investment webinar med ledningsgruppen den 7 april 2020 under teckningsperioden

Västra Hamnens uppdaterade analys av Crunchfish från 20 april 2020

Senaste intervju med Västra Hamnens chefsanalytiker Alf Riple

Crunchfish youtube-kanal

Crunchfish facebook-sida

VD Joachim Samuelsson, vänligen berätta lite om dig själv och din bakgrund.

Jag är serieentreprenör med många tidigare erfarenheter där jag framgångsrikt medverkat till att bygga stora värden i bolag och sedan sålt verksamheten. Crunchfish är min sjunde resa och den första där jag har varit med och tagit ett bolag till börsen. Kom in i Crunchfish vid bolagets första seedrunda 2012 och varit styrelseordförande tills alldeles nyligen när jag tog över VD-rollen i mars 2020. Har tagit lead i samtliga finansieringsrundor samt köpt fler aktier på börsen vid tillfällen när det varit möjligt att köpa för en insynsperson. Idag är jag verklig huvudman för Crunchfish med 26,2% av ägandet.

Jag har nog någon form av svenskt rekord, eller om det kanske till och med är ett världsrekord, eftersom jag var med om att sälja samma verksamhet fyra gånger under åren 1999 – 2005. Jag startade ComOpt kring en optimeringsalgoritm jag hade programmerat för att allokera frekvenser i mobila telefonnät. Den blev världsledande och den verksamheten sålde jag två gånger som majoritetsägare och två gånger som del av bolagsledningen under den här perioden. Anledning att jag kunde sälja samma verksamhet fyra gånger var tack vare telekrisen 2001 som gjorde att jag kunde köpa tillbaka ComOpt billigt. ComOpt blev min skola i att bygga och realisera stora värden. Sedan dess har jag varit med om att bygga och realisera värden som operativt ansvarig i dentalbolaget Biomain i Helsingborg samt som styrelseordförande i fastighetsbolaget Delta Fastighetsförvaltning i Malmö.

Jag drivs av att hitta affärsmöjligheter där man får stor utväxling på liten insats.

I de områden där jag engagerar mig skaffar jag mig ofta djup teknisk förståelse. Var teknikpionjär inom mobiltelefoni med ComOpt tidigare och blir nu det även inom mobil betalning i egenskap av entreprenören bakom Crunchfish samt upphovsman till många av bolagets patenterade uppfinningar inom området.

Har stor social drivkraft där jag gärna hjälper människor om jag får möjlighet. Arbetade t ex flera år ideellt med Forza, en organisation som stöttade ungt entreprenörskap och sitter sedan många år tillbaka i styrelsen i Eskilsminne IF, Helsingborgs största fotbollsförening, med ansvar för föreningens sociala engagemang. Grundade och är ordförande i Tropikhattarna, ett nätverks som arrangerar nyfikna dagssafaris en gång i kvartalet till städer för att upptäcka dess intressanta företag och människor.

Det har blivit många utmärkelser över åren för mitt entreprenörsskap. Blev först med att bli framröstad som Skånes mest företagsamma person av Svenskt Näringsliv och även den förste som blev utsedd till Skåneetta inom kategorin näringsliv. Har blivit utsedd till Årets nyföretagare i Helsingborg och uppmärksammats för det på riksnivå. I min hemstad Helsingborg är jag av stadens politiker utsedd till Helsingborgsambassadör. Varit gift med Petra i över 30 år och vi har tre vuxna döttrar tillsammans. Civilingenjör 1988 i Industriell Ekonomi från Linköping.   

Kan du beskriva Crunchfish och Er verksamhet för Stockpickers läsare?

Crunchfish är ett fantastiskt spännande bolag som utvecklar interaktionslösningar inom två högintressanta mobila teknologiområden; Augmented Reality (AR) och mobil betalning.

Vi har länge varit kända som ett AR-bolag med ett geststyrningsinteraktion för mobiler och smarta AR-glasögon. Vi är en av de absolut ledande bolagen i världen inom det området. Fokus har legat på industriella AR-applikationer eftersom det är där marknaden finns, men fortfarande i små volymer. Volymen förväntas när smarta AR-glasögon lanseras för konsument och på sikt ersätter mobiltelefonen som vår mest centrala personliga teknikpryl. Vi är några år från det och vi har därför valt att slå av på takten kring vår kommersialisering inom AR och istället låta våra utvecklare förbereda teknologin för den framtida konsumentmassmarknaden. Där kommer det krävas att vi blir bättre på att interagera i djup led och lär datorn att få en bättre förståelse för handens anatomi. Idag är vi världsledande på geststyrningsinteraktion i två dimensioner där handen i princip agerar som en muspekare.

Inom mobil betalning är vi mycket närmare en affär och redan i en massmarknad. Under 2020 ställer vi därför om Crunchfish till att bli ett Fintech-bolag istället. Även här utvecklar och marknadsför Crunchfish interaktionslösningar. Tillsammans med ett team kring Crunchfish grundare Paul Cronholm har jag arbetat med teknologin i fem år och under de senaste två åren fokuserat mot mobil betalning. Under 2019 tog vi fram en hårdvara, appterminalen Blippit, som sätter upp en brygga mellan kundens mobil och handlarens kassa som kan användas för smidig checkout i butik där vi med ett och samma blipp kan hantera betalning och rabatter från exempelvis kuponger eller betingade av lojalitet.

Under januari 2020 har vi breddat lösningen betydligt genom att även erbjuda  den mjukvarubaserade bryggan aBubbl mellan kundens mobil och en app hos handlaren som kan ta emot betalning.

Vi har även patentsökt möjligheten att betala friktionsfritt i offline-läge, dvs då varken kunden eller handlaren har någon uppkoppling till betaltjänsten. Genom oberoendet av uppkoppling möjliggör vi ett robust system som alltid fungerar perfekt i betalningsögonblicket. Denna innovation är ett genombrott och har både bäring på riksbankens planer på att införa en värdebaserad e-krona samt viktig i utvecklingsländer där IT-infrastrukturen ofta är bristfällig.

Under första kvartalet har vi genomfört två lyckade resor till Indien, världens snabbast växande marknad för mobila betalningar och fått ett bra gensvar från ledande betaltjänster och terminalleverantörer på marknaden. Vi har sedan juni 2019 engagerat Vijay Raghunathan, en mycket erfaren indisk affärsutvecklare inom digital betalning och nyligen även Business Sweden i Indien. Här ser vi en mycket stor potential som bygger på att handlarna som betaltjänsterna respektive terminalföretagen har som kunder betalar oss en låg månatlig abonnemangsavgift. Affärsmodellen skalar bra med potentiellt intäkter från över 50 miljoner handlare .     

Hur ser bolagets affärsmodell ut?

I första hand har vi en affärsmodell som bygger på att handlarna som betaltjänsterna respektive terminalföretagen har som kunder betalar en låg månatlig abonnemangsavgift. Affärsmodellen skalar bra med potentiellt intäkter från över 50 miljoner handlare i Indien. I andra hand finns möjlighet till serviceintäkter från exempelvis kupong-, lojalitets- eller andra rabatter. I tredje hand finns även transaktionsintäkter men troligtvis inte för själva betalningen.     

Ni genomför just nu en nyemission där Ni tar in ca 25,5 MSEK. Vad skall emissionslikviden användas till?

Vi kommer att satsa på produktutveckling och marknadsbearbetning för mobil betalning i främst Sverige och Indien. Vi har även nyligen engagerat en affärsutvecklingsresurs med fokus på multinationella företag. Vi kommer också att använda delar av likviden till fortsatt produktutveckling av vår geststyrningsteknologi.

Vilka är de största riskerna i Er verksamhet?

Främsta risken ligger i att det fortfarande är tidig fas i vår kommersialisering. Vi har nya produkter som måste ta fart på nya marknader. Det är alltid en utmaning. Vi börjar fokuserat med att bearbeta Sverige och Indien. Vi äger vår teknologi genom våra patenträttigheter. En annan viktig risk för vår framtid är om vi inte kan försvara våra rättigheter för några av våra viktigaste uppfinningar. I vårt memorandum har vi ett detaljerat riskavsnitt som anger fler risker för bolaget.

Hur ser Er konkurrens ut och vad skiljer Er från denna?

Det handlar mer om substitut än om konkurrens. När det gäller interaktion för realtidsbetalning från konto eller mobil plånbok är QR-koder vanligast. Den interaktionsformen är i princip gratis. Fördelen med vår lösning är att vi identifierar kunden för kassan före köpet slås ut till betalning vilket gör att man kan erbjuda kunden driva merförsäljning genom personlig service, ta hänsyn till kupong- och lojalitetsrabatter och få en snabbare checkout. I Sverige är det vanligast med kortbetalning vid kortterminaler. Det finns terminaler i marknaden som erbjuder NFC-baserad blippinteraktion för både plastkort och mobiler och även erbjuder möjlighet att betala med betalappar som Swish. Även här har vi fördelen att identifiera kunden i kassan före köpet slås ut för betalning. Dessutom är ger vår patentsökta Offline lösning en stor konkurrensfördel mot både QR-koder och NFC-betalning vid kortterminaler eftersom möjliggör friktionsfri betalning alltid, helt oberoende av uppkopplingen.

Hur stor är Crunchfish potentiella marknad?

Inom Mobil betalning är den enormt stor. Bara i Indien ser vi en marknad på upp mot 50 miljarder där varje handlare betalar en månadsavgift för antingen interaktion via mjukvara, hårdvara eller för vår Offline-lösning. Översatt till en global marknad tillkommer nog en 10-potens ytterligare.

Inom AR för smarta glasögon är den potentiella marknaden främst kopplad till en framtida årlig marknad av miljarder smarta AR-glasögon. Här blir den potentiella marknaden i storleksordningen några hundra miljoner kronor årligen.

Enligt dig, vilka är de främsta skälen till att man skall investera i Crunchfish?

Vi har en skalbar affärsmodell där vi riktar oss till Indien, världens snabbast växande marknad inom mobil betalning. Att den indiska regeringen nyligen infört noll-taxa på transaktioner även för handlarna, spelar oss rakt i händerna. Även Corona kan visa sig bli positivt för oss eftersom man hellre godkänner betalningen på egen mobil än att trycka på en kortterminals knappsats. I marknader med mycket kontanter kommer man vilja digitalisera ännu snabbare eftersom sedlar och mynt ofta är smutsiga och potentiella smittbärare. 

Vi har en heltäckande produktportfölj för handlaren. Oavsett hur handlarna kopplar upp sig mot betaltjänsten så erbjuder vi en smidig interaktionslösning.

Vår helhetslösning mot handlare gör att vi blir en attraktiv aktör att samarbeta med för både betaltjänster och terminalleverantörer. Vi har dessutom en väldigt stark patentportfölj med över 25 unika uppfinningar patenterade. Skulle vilja våga påstå att det inte finns många bolag i vår storlek som kan matcha vår IP-portfölj.

Jag vill också lyfta fram att Crunchfish består av ett väldigt duktiga medarbetare. Vi är tekniska pionjärer som skapar ny patenterbar teknologi. Förmågan att kunna förstå marknadens behov och utifrån detta omsätta det till produkter har vi verkligen bevisat när det gäller Indien. Nu skall vi exekvera kommersiellt och här finns mycket kompetens och erfaranhet i bolaget. Jag har en mycket stark tilltro till vår potential för att fortsätta växa och skapa värde för våra aktieägare.

Avslutningsvis om du blickar framåt 5 år i tiden, hur ser Crunchfish ut då?

Crunchfish står inför ett genombrott inom mobil betalning som har potentialen att rita om kartan för ekosystemet för digitala betalningar i hela världen. Crunchfishs interaktionslösningar är för mobilbetalning vad disruptiva bolag som Amazon, Uber, AirBnB eller Spotify är för e­handel, taxitjänster, övernattningar respektive musikstreaming. Det Crunchfish har gemensamt med dessa bolag är att vi alla erbjuder en extremt skalbar tjänst som byggs på en underliggande infrastruktur utan att nödvändigtvis äga den. I Amazons fall handlar det om e-handel på varulager, Uber om taxitjänster från taxibilar och chaufförer, AirBnB bokningar av hotell och lägenheter och i Spotifys fall streaming av musikrättigheter. Crunchfish erbjuder interaktionstjänster till världens största infrastruktur, den för fysisk betalning. Det här har potentialen att bli riktigt stort.

Om fem år är Crunchfish fortfarande ett relativt litet bolag, men exceptionellt lönsamt, eftersom vi inte behöver skala upp kostnaderna i verksamheten för att nå handlarna.

Handlarna når vi bäst genom att betaltjänsterna och terminalleverantörerna blir våra strategiska partners. Crunchfish finns representerade i alla världsdelar men jobbar i olika nationella marknader med entreprenöriella representanter som bygger marknaden lokalt.

Om vi har spelat våra kort rätt är vi fortfarande ett ledande teknikbolag inom både mobilbetalning och smarta AR-glasögon. Idag betalar man med fördel med mobilen men om smarta AR-glasögon ska ta över som människors mest centrala personliga enhet då har vårt lilla bolag både teknologin för hur vi både interagerar och kopplar upp oss lokalt för att genomföra en helt friktionsfri betalning i offlineläge från smarta AR-glasögon.

Erbjudandet i sammandrag

Teckningsperiod: 30 mars - 14 april 2020

Teckningskurs: 9,90 SEK per aktie

Emissionsbelopp: 25,5 MSEK

Handelsplats: Nasdaq First North Growth Market

Dokument och filer

Memorandum

Anmälningssedel

Teaser

Hemsida

Videopresentation

Crunchfishs närhetsbaserade teknologi kopplar kundens mobil till en betalväxel i en point-of-sale terminal hos handlaren och har även patentsökt uppfinningen att betala när kunden och handlaren inte är uppkopplad mot betaltjänsten. Lösningarna marknadsförs till betalappar, kassaleverantörer och handlare i Sverige och Indien, samt nyligen också till multinationella företag.

Bolaget utvecklar också interaktionslösningar baserad på geststyrning och har den teknologin integrerad i miljontals smarta mobiler på marknaden. Idag fokuseras utvecklingen av geststyrning mot smarta AR-glasögon.

Crunchfish har säte och huvudkontor i Malmö. Bolaget har även kontor i Stockholm och representation i Indien. Bolaget bedriver sina affärer från två helägda dotterbolag, Crunchfish Proximity för närhetsbaserad teknologi till mobil betalning och Crunchfish Gesture Interaction för geststyrning till smarta AR-glasögon. Crunchfish grundades 2010 och har idag 23 anställda.

Nyemission på 25,5 miljoner
Från 30 mars till och med 14 april är det teckningsperiod i en emission som tillför Crunchfish 25,5 miljoner kronor före emissionskostnader. Syftet är att kunna gå med full kraft mot den indiska marknaden med bolagets innovativa interaktionslösningar aBubbl, Blippit och Offline. Företrädesemissionen 10:1 är garanterad till 100% av sex av Crunchfish större ägare, bl. a av Joachim Samuelssons bolag som är Crunchfish största aktieägare med en andel på 26%.

Teckna aktier här

Mer info på vår Youtube-kanal

Erbjudandet i sammandrag

Teckningskurs: 9,90 SEK per aktie.

Teckningstid: 30 mars - 14 april 2020.

Handel med teckningsrätter: 30 mars – 9 april 2020.

Emissionsvolym: 2 577 108 aktier. Cirka SEK 25,5 miljoner.

Emissiongaranti: Emissionen omfattas av tecknings- och garantiåtaganden till 100%.

Marknadsplats: NASDAQ First North Growth Market.

Mer om bolaget

Memorandum

Anmälningssedel

Teaser

Hemsida

CFISH | First North | 20,90 kr

Ovanstående ska ställas i relation till nettoomsättningen på 3,5 Mkr ifjol, och den relativ blygsamma tillväxten om 9% jämfört med 2017, vilket tyder på att bolaget befinner sig fortfarande i ett ganska tidigt skede av sin utveckling, trots att man har varit igång sedan 2010. Bolaget har varit bland de första i världen att aktivt arbeta med geststyrning av augmented reality (AR)-glasögon och annan konsumentelektronik.

Entusiasmen var stor vid noteringen i slutet av 2016 och aktien steg från teckningskursen på 15 kr till nästan 40 kr inom bara några få dagar. Stora teknikskiften tar dock tid och marknaden har utvecklats långsammare än bolaget tidigare förutspått, vilket gjorde att aktien sjönk till strax under 3 kr i början av 2019.

Verksamheten står idag på två ben, AR för industri och företag, samt mobil e-handel. Inom det förstnämnda utvecklar man mjukvara som gör det möjligt att med handgester styra och interagera med AR-glasögon och andra mobila enheter. Erbjudandet riktar sig mot tillverkare av AR-glasögon, leverantörer av AR-mjukvara samt systemintegratörer, vilka i sin tur adresserar slutanvändarna inom industri, logistik och sjukvård, som lockas med betydande effektivitetsvinster.

Digi Capital förutspår att försäljningen av smarta AR-glasögon kommer fördubblas under 2019, om än från låga nivåer. Det stora lyftet väntas komma 2020, då Apple förutspås lansera sina konsumentglasögon.

Det andra benet fokuserar på närhetsbaserad betalning inom mobil handel, och går under namnet Crunchfish Proximity. Genom dotterbolaget Blippit, som samägs med ClearOn, kommer inlösen av kuponger och betalning i kassor möjliggöras genom att ”blippa” mobilen mot en ny typ av betalningsterminal, kallad appterminal, som är kopplad till kassan.

Den första appen som kommer ha bolagets mjukvara för appterminaler integrerad är snabbväxande Swish, med över 6,5 miljoner användare och 180 000 anslutna företag. Under 2018 uppgick antalet Swish-betalningar till närmare 400 miljoner betalningar, och tillväxten är hög, inte minst eftersom allt fler stora e-handlare ansluter sig till tjänsten.

Genom Blippits lösning kommer konsumenterna kunna betala med Swish i dagligvaruhandeln, där ClearOns online clearing-tjänst finns idag i 20 000 kassor. Mindre butiker har redan börjat erbjuda Swish-betalningar, men i butiker med stora kundflöden krävs att Swish är integrerad med kassorna för att det ska gå snabbt och vara enkelt.

Idag sker nästan all betalning i butik i Sverige med kort. Butiker med kortterminal betalar terminalhyra och transaktionsavgifter. Lösningar som Apple Pay och Google Pay integrerar sina appar mot kortterminalerna, dvs kortinformationen ligger lagrat på mobilen och överförs till kortterminalen. På samma sätt fungerar även ICAs lösning, där man med ICA-appen kan betala direkt med mobilen.

Blippit vill göra processen enklare och billigare. Appterminalen är billigare än en kortterminal, då all interaktion sker i användarens mobil. Transaktionsavgifterna kan hållas lägre eftersom lösningen stödjer direktdebitering på bankkonto, och exkluderar mellanhänderna i form av Visa och Mastercard. Under 2017 fanns knappt 220 000 betalningsterminaler i svensk butikshandel, enligt Riksbankens officiella statistik, genom vilka tre miljarder betalningar genomfördes till ett värde av 881 miljarder kr. Det är givetvis lätt att bli upphetsad över den teoretiska potentialen för Blippit, men några konkreta siffror har inte offentliggjorts ännu.

Trots de intressanta mervärdena för hela kedjan inom handeln (bortsett från kortleverantörerna), är det för tidigt att förutspå hur marknaden kommer ta emot Blippit. När det gäller betalningar och pengar är både handeln och konsumenten trögrörliga. Samtidigt är Swish mycket populärt bland svenskarna, så om Blippit lyckas övertyga butikerna att installera sina appterminaler, så finns goda förutsättningar att folk kommer även använda dem.

För att finansiera Blippits kommersialisering och samtidigt fortsätta marknadsbearbetningen inom AR i USA och Asien behövs det pengar. Efter förlusten på 22 Mkr ifjol, har bolaget en kassa på cirka 21,4 Mkr kvar. Därför kommer man de kommande veckorna genomföra en nyemission om cirka 21,5 Mkr. Det blir den andra emissionen på sex månader, och sannolikt heller inte den sista.

Räknar vi på antalet aktier efter den pågående emissionen, så uppgår börsvärdet med nuvarande aktiekurs till mer än en halv miljard kronor (ca 530 Mkr). Innan konkreta avtal med butiker är slutna vågar vi oss inte på att göra några estimat. Vi vill dock höja varningens finger att fallhöjden i aktien är hög, efter den kraftiga uppgången på kort tid.

När saker och ting har lugnat sig, kan bolaget vara värd en liten chanspost i portföljen. Förutom Blippit får man även AR-potentialen på köpet, där man nyligen annonserade ett utökat samarbete med världens fjärde största mobiltelefontillverkare OPPO. Här och nu blir dock vårt råd att avvakta. Det är bättre att missa en uppgång än att förlora pengar.