Freemelt – Arcam 2.0?

Först publicerad i Sockpicker Newsletter 2106 (14 april 2024)

CHANS | FREEM | First North | 3,34 kr

Det blev en av fondens bästa investeringar genom tiderna med 17x pengarna och en reavinst på över 500 Mkr. Ett år senare lade General Electric ett bud på Arcam och kanske ett av de mest spännande svenska techföretagen försvann från börsen.

Idag är Industrifonden återigen delägare i en svensk 3D-printingaktör, nämligen Mölndalbaserade Freemelt. Det är ingen slump att Freemelt har sitt säte i samma stad som Arcam, bolaget grundades nämligen 2017 av några tidigare Arcam-anställda. De såg potentialen med att ytterligare utveckla den så kallade Electron Beam Melting-teknologin (EBM), inte minst när det gäller applikationer utanför flygindustrin. Sedan 2021 är Freemelt noterat på First North. Än så länge med mindre framgång sett till kursutvecklingen vilket i och för sig inte är ovanligt för bolag som börsnoterades det året.

3d-printing, eller additiv tillverkning, har tidigare kallats för den nya industriella revolutionen. Det är en metod som går ut på att tusentals tunna lager av metall- eller plastpulver smälts samman med laser tills dess att en produkt är skapad. Freemelt använder elektronstrålesmältning (”electron powder bed fusion”, E-PBF), som möjliggör hög produktivitet och goda materialegenskaper.

Bolagets strategi bygger på en etablering på marknaden i två steg. Initialt utvecklades ett system, Freemelt ONE, riktad mot universitet och andra forskningsaktörer. Den första beställningen av en Freemelt ONE mottogs 2018, men utrullningen bromsades av Covid 19-pandemin. Sedan 2021 har aktiviteten dock successivt ökat och idag finns det fler än 20 system ute på fältet runt om i världen.

Parallellt har man jobbat med utvecklingen av de industriella 3D-skrivarna eMelt-iM och eMelt-iD. Centrala användningsområden för eMelt är storskalig och industriell tillverkning av komponenter i titan, volfram och koppar. Bolaget har valt att fokusera på dessa tre metaller eftersom de är särskilt lämpade för E-PBF-tekniken. Efterfrågan på volfram har de senaste åren ökat inom flera industriella sektorer, såsom medicinteknik, halvledartillverkning, energiproduktion och försvarsindustrin. Efterfrågan av 3D-printing av komponenter i titan finns bland annat inom sjukvårdssektorn för att tillverka ortopediska implantat, men kan även bli relevant för tex maskindelar för flygplan och andra fordon i den elektriska omställningen.

Tillverkning av komponenter i koppar har än så länge en mindre känd affärsmässig potential, men Freemelts uppfattning är att omställningen till elektricitet generellt sett kommer kräva en betydande mängd nya maskiner som kan tillverka komponenter i ultrarena kopparmaterial.

Utöver 3D-skrivare har man även utvecklat en molnbaserad mjukvara, som ger möjlighet att optimera inställningarna för smältprocesserna vilket påverkar egenskaperna hos det färdiga materialet. Sist men inte minst tillhandahåller bolaget en heltäckande support och service av sina produkter. Eftermarknadstjänster är en central del av affärsmodellen och målet är att intäkterna från eftermarknaden ska stå för 25% av nettointäkterna 2030 som då ska uppgå till 1 miljard kronor. Det är ganska ambitiöst för ett bolag som omsatte endast 22 Mkr ifjol med en förlust på sista raden om -83 Mkr.

Värdet på den globala marknaden för additiv tillverkning, inklusive material i både metall och polymer, var cirka 9,5 miljarder euro år 2022, med en förväntad årlig tillväxttakt på 17,7% (CAGR) fram till år 2027. Marknadspotentialen finns alltså där, men Freemelt är naturligtvis inte ensamt om att vilja ta del av den. Bland konkurrenter som producerar 3D-skrivare med E-PFB-teknologi hittar vi GE Additive, Pro Beam, Mitsubishi Electric och Sailong Metal.

För att lyckas jobbar Freemelt nära industriella partners i utvecklingsprocessen. Viktigt i sammanhanget är även att mjukvaran är både öppen (open source samt OEM-kompatibel) och utvecklad för att smidigt kunna anpassas efter kundens behov. Den senaste trenden är därtill positiv. Förra oktober tecknades ett genombrottsavtal med ett Fortune 500 teknikföretag, som är intresserat av serieproduktion av komponenter i volfram. Nyligen ingicks dessutom ett strategiskt samarbete med det italienska kompetenscentret WEAREAM, för att accelerera 3D-printing som tillverkningsmetod för industriell serieproduktion. Avtalet innebär att en eMelt-iD maskin ska installeras med produktionsstart i Q3 i år. Spännande är även ordern från Saab Dynamics som annonserades i slutet av mars. Än så länge handlar det dock om en förstudie avseende materialprocessutveckling av komplexa material för nya lösningar inom försvarsindustrin.

Nästa steg i bolagets utveckling är en intensiv kommersialisering samt industrialisering av produkterna och tjänsteportföljen. Det kostar pengar, som bolaget i dagsläget inte har tillräckligt av. Vid slutet av december fanns det 34 Mkr i likvida medel och inga externa långfristiga skulder på balansräkningen. Av denna anledning genomförs för tillfället en företrädesemission som vid fullteckning ska tillföra 52 Mkr netto. Emissionen omfattas i sin helhet av teckningsåtaganden och garantiåtaganden.

Om vi räknar på det nya antalet utestående aktier uppgår börsvärdet vid dagens kurs till cirka 250 Mkr. Samtidigt kommer likvida medlen öka till nästan 90 Mkr. Än så länge är bolaget fortfarande mycket beroende av försäljningen av enstaka maskiner, vilket gör det svårt att göra vettiga estimat. Lyckas vd Daniel Gidlund med sin expansionsstrategi är uppsidan stor, men det är alldeles för tidigt att våga lita på det.

Som spännande ”krydda” i en högriskportfölj passar Freemelt utmärkt. Portionera dock med måtta. Det här är nämligen en aktie som både kan mångdubblas i värde och även gå upp i rök. Som kuriösa kan omnämnas att både Bengt Julander (Linc) och Ola Rollén (Hexagon) finns bland ägarna med poster motsvarande 3,5% respektive 1,9% av aktiekapitalet.