Veckan i backspegeln… v04

Det är bara att konstatera, har man barn i skolåldern lär man nog inte komma undan. Restriktioner eller inte. Vaccination eller ej. Det positiva i sammanhanget är att rykten om att det i vanliga fall inte blir värre än en rejäl förkylning visade sig stämma (här hemma i alla fall). Pandemin ser med andra ord ut att följa forskarnas mönster (med smittsammare men mindre farliga mutationer). Det får mig att tro att vi i år verkligen kan lägga den bakom oss och fokusera på annat. Och med det i åtanke bör det skapas intressanta förutsättningar för alla bolag som har tyngts av pandemin.

Re-opening… Ett sådant exempel är klädjätten H&M som kom med en stark rapport i fredags. Kul eftersom vi vågade sticka ut hakan och inkluderade aktien i vår Referensportfölj dagen innan (aktien har varit en Top Pick länge). Det finns förstås fortfarande faktorer som tynger bolaget (råvarupriser, valutor och leveranskedjor) men med fler butiker öppna (i veckan var en enda stängd!) bör det ljusna på horisonten. Under perioden december-januari spår man att tillväxten hamnar kring 20% vilken onekligen börjar likna tillväxttal ”from the past” även om jämförelseperioden i detta fall förstås var svag. Ledningen har dock använt ”covidkrisen” till att jobba hårt med lönsamhetsfrågorna och vi räknar med att stigande försäljning kommer leda till stigande marginaler och följaktligen också högre vinst. P/e-talet idag ligger kring 18 om vi blickar bort mot 2023 vilket gör att vi ser utrymme för uppvärdering även om det skulle bli bistrare börsklimat.

Mer nedsida? … Något direkt utrymme för kursuppgång är däremot svårt att finna bland flertalet s.k. serieförvärvare. Detta inte minst med tanke på att de numera ingår i de allra flesta svenska fonder. Såväl stora som små. För faktum är att till och med en rad småbolagsfonder idag äger aktier som Addtech, Addlife, Industrade, Lifco, Vestum m fl. Skulle det bli utflöden ur dessa kan säljtrycket vara stort och bestående. Man skall inte glömma bort att multiplarna på dessa företag fortfarande ligger långt över nivåerna innan pandemin slog till. Det gäller förstås även andra ”kursvinnare” de senaste två pandemiåren. Det kan med andra ord vara värt att kasta ett extra öga på ägarförteckningen hos de egna favoriterna.

Höjdpunkt… Rapporter och bolagsvärderingar i all ära men veckans stora händelse var förstås FED-mötet. Budskapen som förmedlades där var exakt de som Jerome Powell hade framfört tidigare. Trots det noterade jag att det i många mediekommentarer därefter påpekades att han uppfattades ”hawkish”. Jag får möjligtvis skylla på mental svaghet i spåren av covid-19 men har själv svårt att hålla med.

Hökar och duvor… En hökaktig centralbank hade nog inte låtit räntan ligga kvar på 0-0,25% i ett läge då inflationen är 7%, arbetslösheten 3,9% och tillväxten taktande 5-6%. En hökaktig centralbank hade nog höjt den och då med minst 50 räntepunkter. Men det var inte vad Jerome Powell & Co gjorde. Istället fortsätter de köpa obligationer (i allt mindre omfattning men ändå) fram till början på mars. Då men först då blir det också dags för den första räntehöjningen. Hur stor den blir ville man förvisso inte avslöja men givet omständigheterna vore det verkligen inte särskilt anmärkningsvärt om höjningen blev 0,5% istället för 0,25%.

Med $ i fokus… Hur stora (och hur många) höjningar det blir, lär nog aktiemarknaden avgöra. Det talas ofta att FED är börsens bästa vän och det finns en tydlig förklaring till det. Som alla vet har USA enorma underskott numera. Skall ekonomin utvecklas i rätt riktning måste man attrahera utländskt kapital. I tider då amerikanska tillväxtaktier lockade ”allt och alla” var det inte särskilt svårt. När börsvindarna vänder skapar det problem för den inhemska valutan. Skulle börsfallet bli bestående kan FED tvingas göra samma sak som alla andra centralbanker tenderar att göra för att locka kapital, nämligen sänka värdet på den egna valutan. Det vill man nog inte, i synnerhet som USA som åtnjuter reservvalutestatus.

Budskapet… För egen del tyckte jag att det mest intressanta i samband med veckans besked var FED-chefens kommentarer om vad man hade tänkt göra med centralbankens balansräkning som ju har svällt upp under pandemin. Goldman Sachs strateger påstod ju att det inte var osannolikt att man skulle börja krympa den (dvs byta fot från köpare till säljare) i år (juli). Här kom det dock en del lugnande besked. QT kan mycket väl visa sig vara ett verktyg framgent men detta är inget som har diskuterats ännu. Och skulle så bli fallet så lär det nog följa tidigare mönster. Senast det begav sig (2018) dröjde det ca tre år från första räntehöjningen. Den här gången kan man nog tänkas agera snabbare men åtgärden bör troligtvis inte bli aktuell i år. Och eftersom marknaden uppges ligga ca 6-9 månader före händelseutvecklingen bör inte detta vara ett orosmoln förrän eventuellt till hösten. Den dagen den sorgen.

Freedom of speach… Nog om FED. Låt mig avsluta veckans krönika på samma tema som jag inledde den. Med covid-19. I veckan blev nämligen Spotify tvungna att plocka bort Neil Youngs musik från sin musikströmningstjänst. Trist. Artisten hade dock ställt ett ultimatum. Antingen fick Spotify behålla hans musik eller Joe Rogans podcast som Spotify förvärvade exklusiva rättigheter till för icke obetydelsefulla 100 miljoner dollar. Neil Young menar att Joe Rogan genom sin podcast sprider desinformation och falska vaccinnyheter. Det må vara korrekt (har ej lyssnat) och förstås beklagligt i sådana fall men i en demokratisk värld (läs: fri som i Neil Youngs låt ”Keep on rocking in the free world”) är yttrandefriheten en av grundpelarna. Att folk ljuger ibland är inget nytt. Som stå upp komiker är Joe Rogans podcast snarare att betrakta som underhållning än kunskapskälla. Han själv är därtill mån om att skapa rubriker. För något år sedan satt han och samtalade med Elon Musk där han bjöd på både whiskey och marijuana.