Veckan i backspegeln… v16

Överlag såg rapporterna mycket bra ut även om de flesta av bolagen har flaggat för att läget framåt förefaller att vara högst osäkert givet såväl kostnadsinflation, störningar i leveranskedjor samt givetvis all omringande geopolitisk oro. Så här långt tycks det dock som om mina farhågor om behov av breda nedrevideringar av analytikernas vinstestimat, förefaller ha varit obefogade. Detta inte minst som orderingången såg synnerligen bra ut i de allra flesta fall. Nog blir man en smula imponerad. Q1 var samtidigt det kanske enklaste av årets kvartal. Motvinden tilltog ju först under dess senare hälft.  

En gång är ingen gång… Två gånger däremot en gong-gong sägs det. Och det var nu andra gången som amerikanska streamingbolaget Netflix presenterade en rejäl besvikelse till rapport med kurskrasch som följd. Förra gången sjönk kursen med drygt 20% något som av många bedömare betraktades som en engångsföreteelse. Möjligtvis var det också därför som kursen den här gången sjönk med smått osannolika 35%, en rörelse som visar vilket öde som kan drabba upphaussade tillväxtbolag som inte lyckas leverera tillväxt. Faktum är att Netflix med nedgång om drygt 60% från årsskiftet numera hör till årets allra sämsta aktier som ingår i både S&P 500 och Nasdaq 100. Tiderna förändras.

Hoppet är det sista… Den kraftiga nedgången gör att spekulationer har uppstått om inte Netflix riskerar att bli uppköpta som en följd av börskollapsen? Bland eventuella budgivare har man nämnt jättar som Apple, Microsoft eller Alphabet (Google). Helt osannolikt är det förstås inte även om det i det här skedet känns mer som ett önsketänkande från personer som har blivit sittande med aktien eller helt enkelt spekulerar i att den kraftiga nedgången som raderat ut flera år av kursuppgång, förefaller väl överdriven. Själv noterar jag att pessimismen runt Netflix snabbt har spridit sig även till de svenska bolagen med digital affärsmodell och fokus på konsument. Jag syftar givetvis på NENT (-20% från årsskiftet) samt Storytel och Spotify (-50%).

Såpa… Och på tal om uppköp. Få lär väl ha missat att Teslagrundaren Elon Musk har presenterat ett budförslag för mikrobloggtjänsten Twitters styrelse. Budskapet utåt tycks vara att han ”vill värna om yttrandefriheten”. Ett lika överraskande som hastigt beslut eftersom han inte ens tycks ha finansieringen klar (idag äger han knappt 10% av aktierna i bolaget). Märkligheterna slutar dock inte där. Ser man till aktiemarknadens reaktion tycks den betrakta budförslaget som närmast oseriöst. Aktien handlas nämligen klart under den föreslagna budnivån (54,20 usd) och faktum är att den inte ens steg (mer än initialt) när det blev offentligt. Twitterstyrelsen gör också sitt bästa för att förhindra det trots att man bara för någon vecka sedan välkomnade Mr Musk i styrelsegemenskapen. Fortsättning lär följa.

U-sväng… Och apropå märkligheter. Riksbankschefen Stefan Ingves har i veckan ställt upp på en öppenhjärtig intervju med Dagens Industri där han bland annat konstaterade att man inte längre kan sitta med armarna i kors utan måste agera. Det var väl på tiden kan man som utomstående betraktare tycka. Huruvida det innebär att räntan höjs redan i april (möte på torsdag) återstår förstås att se. Höjas lär den dock göra förr eller senare och det kanske med besked. Riksbankschefen avfärdade nämligen inte så många som 10 stycken (!) höjningar (motsvarande ränta på 2,5%) som verklighetsfrämmande. Här kan man verkligen tala om kappvändning med tanke på att det inte var länge sedan som man inte trodde sig behöva höja förrän 2024.

Målet… En annan intressant iakttagelse som jag gjorde under nämnda intervju var beskedet att man inte kommer att dra sig för att fortsätta höja räntan även i ett läge då ekonomin vänder ned med besked (vilket sannolikt borde bli fallet om inflationen fortsätter att vara hög samtidigt som även boräntorna ökar signifikant). Detta eftersom Riksbankens uppdrag helt enkelt är att hålla inflationen så nära de där beryktade 2% som det bara är möjligt. Det förklarar förstås till viss del varför räntan var negativ när inflationen ansågs vara för låg mitt i en högkonjunktur. Frågan som möjligtvis kan ställas är varför den inte höjdes i samband med senaste mötet då inflationsnivån redan var förbi målet.

Räntetak?… Låt oss hålla oss kvar vid räntetemat. Nu ser det nämligen ut som om marknaden har prisat in en 50-punkters höjning från FED. 3-månadersräntan ligger nu uppåt 0,85% medan 10-årsmotsvarigheten närmar sig 3%. För att hitta liknande nivåer får man blicka tillbaka mot 2020 (3 månaders räntan) respektive slutet av 2018 (10 års ränta). Just det senare nämnda är intressant. 3-procentsnivån (ca 3,20% som högst) har nämligen fungerat som ett absolut tak under de senaste 10 åren.

Viva le France… Sist men inte minst. Idag går fransmännen till valurnorna för att välja president. En ödesdag på flera sätt där valet står mellan sittande Macron och utmanaren LePen. Opinionsundersökningarna har så gott som hela tiden pekat på en seger för den nuvarande presidenten. Vi vet dock av erfarenhet att sådant inte nödvändigtvis behöver stämma överens med verkligheten. Skulle LePen mot förmodan avgå med segern lär det troligtvis bli en väldigt tung dag för såväl euron som de europeiska marknaderna. Detta som en direkt konsekvens av påtagligt ökad osäkerhet runt EU:s framtid (inte minst den enade fronten gentemot Ryssland). Medan Macron ses av många som globalist är LePen snarare anhängare av den Trumpska läran som i detta fall skulle kunna översättas till ”France First”.