Veckan i backspegeln… v19

Tittar man historiskt har april i genomsnitt varit den näst bästa månaden på ett börsår. I år kan den kanske rent av bli den allra bästa. För nog bör avkastningen bli svårslaget för de månader som återstår. OMXSPI steg nämligen med 8,3% vilket är den bästa månatliga prestationen på nära 10 år (sedan september 2010) och kan jämföras med den genomsnittliga avkastningen för månaden som sedan 1995 uppgår till 2,5%.

Maj… Till skillnad från april hör inte maj rent statistiskt sett till de bättre månaderna på ett börsår. I genomsnitt har index nämligen tappat ca 0,6%. Nedgångar har det också varit de senaste två åren. Ifjol, som ju överlag var ett bra börsår, sjönk Stockholmsbörsen med hela 7,5% i maj. Då berodde det på Donald Trumps plötsliga kovändning kring förhandlingar med Kina.

Kalla kriget 2.0… Även i år har den amerikanske presidenten gett sig på Kina. Den här gången gäller det dock virusets ursprung som man från amerikanskt håll menar är tillverkat i ett labb i Wuhan. Om detta stämmer eller ej vet vi förstås inte (det florerar rykten om att viruset var i omlopp betydligt tidigare än vad som hittills varit känt). Osannolikt är det naturligtvis inte. Men Donald Trump beskyllningar kan också vara en sedvanlig avledningsmanöver (från bisarra uttalanden om möjlig bekämpning av viruset) eller klassisk valtaktik (mobilisering mot gemensam fiende) när det nu drar ihop sig till presidentval. Klart är att det inte förbättrar, de redan ganska kalla, relationerna med regimen i Peking.

Hua… Och när jag nu ändå är inne på USA. I fredags publicerades den månatliga arbetsmarknadsstatistiken avseende april som förkunnade att arbetslösheten sköt upp till 14,7%, då antalet sysselsatta minskade med 20,5 miljoner. Ställt mot en genomsnittlig månatlig ökning de senaste åren motsvarar tappet ca 9 års ökningar (102 månader). En utveckling som saknar motstycke. Inte undra på att Donald Trump inledde en kampanj i veckan för att återöppna landet där han bl.a. liknade det amerikanska folket med ”warriors” som återgår till sina vanliga liv även om det leder till att fler blir sjuka eller avlider av pandemin. Borde han inte snarare ha använt order ”vikings”? Den svenska strategin tycks börja vinna gehör runt om i världen. 

Bombnedslag… Veckans kanske allra främsta samtalsämne blev EBM:s tillslag mot Ilija Batljan i spåren av påstått insiderbrott. Viktigt att påpeka är att ingen är att betrakta som skyldig förrän man har dömts för brott. Av erfarenhet vet vi dessutom att de enda som EBM har lyckats lagfara i stort sett är studenter eller andra personer som begår överträdelser som vilken algoritmhandlare som helst. Det faktum att Batljan blev frisläppt redan efter ca 24h kan tyda på att det inte fanns allt för många skäl för anhållan varvid skuldnivån kanske kan diskuteras. Icke desto mindre är förstås skadan redan skedd på SBB:s mediala bild som ju är starkt förknippat med sin VD. Värt att omnämna här att bolagsbygget är relativt nytt och kan vara bräckligt i och med att det är ihopköpt på toppen av en högkonjunktur.

Tajming… Och när jag nu ändå är inne på SBB så är det förstås svårt att undvika att reagera på den nästintill enastående tajmingen som exempelvis både Erik Selin och Paulssonfamiljen har haft när de nyligen har avyttrat sina aktier. I synnerhet Selins försäljning förbryllar en aning då Balders starke man ju är vida känd som en ”aktiesamlare” som nästintill aldrig avyttrar sina innehav. Enligt uppgifter som framkommit kring ”den nya härvan” har utredningen pågått länge. Eftersom världen är liten kan det mycket väl ha ryktats en del i branschkulisserna. Det vore inte första gången och jag noterade att SBB sedan nyligen valt att genomföra en stor (och troligtvis dyr) kampanj i form av dagliga helsidesannonser i bl.a. Dagens Industri. Kan allt detta ha varit sammanträffanden? Det är säkert vad som påstås. Men vad är det man brukar säga, ingen rök utan eld va?

Ut med språket… Mitt i den pågående pandemin har välfärdsbolagen Attendo och Humana levererat sina rapporter. Jag skall inte gå in på siffrorna utan nöjer mig med att konstatera att marknaden såg ut att vara nöjd med utfallen. Båda aktierna steg kraftigt på börsen. Själv var jag inte lika imponerad. För egen del valde jag nämligen att lusläsa rapporterna i syfte att hitta någon som helst information om hur de båda bolagen har lyckats skydda sina patienter (kunder) från smitta. Men trots att mycket utrymme har lämnats åt coronarelaterat innehåll så fanns det inga uppgifter om vare sig antalet smittade eller avlidna. Oviktigt eller helt enkelt inte särskilt smickrande information?

Kvalité… Det sägs på omvägar att uppåt en tredjedel av åtminstone Attendos boenden i Stockholmsregionen skall vara drabbade av smittan. Stämmer det, vilket jag inte vet, är det förstås ett stort misslyckande allt annat lika. Att framhäva i rapporten att man redan i mitten på mars tagit beslut att köpa in mängder av skyddsutrustning är inte särskilt upplyftande. Smittan upptäcktes ju i Italien en månad tidigare (i samband med våra sportlovsveckor) och redan då om inte tidigare (utbrott i Asien) borde alla varningsklockor ha ringt. Att epidemier kommer och går vet vi sedan tidigare. Nog borde det därför sedan länge finnas klara direktiv och förordningar hur man skall agera. För lyckas man inte skydda sina kunder i den här typen av lägen så känns allt tal om levererad kvalité enbart som tomma floskler. Därav borde redovisningen av hur man lyckats vara tydligare. Sådan information är definitivt mer intressant än allehanda uppskattning av ökade kostnader framgent. Ju färre dödsfall desto större borde rimligen överseendet med eventuellt lägre lönsamhet vara. Kvalitet (som räddar liv) måste få kosta.

Tänkvärt… Sist men inte minst kan jag inte låta bli att bjuda på ett citat som har blivit lite av en ”snackis” under den gångna veckan.  Så här sammanfattade nämligen Microsofts vd det som skett i spåren av det globala coronautbrottet:

“We’ve seen two years worth of digital transformation in two months"