Veckan i backspegeln… v36

Därmed kan vi hoppas att livet sakta men säkert återgår till det normala. Noterar dock att väldigt många där ute ogillar beslutet. Det om något visar hur anpassningsbar människan är. Nu när vi har lärt oss leva med restriktioner (den svenska varianten som inte alls var lika tuff som europeisk dito) ser vi plötsligt återgång friheten som ”farlig”.  

NFP… Förra veckans amerikanska arbetsmarknadsrapport överraskade tydligt på nedsidan. Antalet sysselsatta ökade med blott 285 000 mot förväntade ca 750 000. Det bör dock påpekas att tidigare redovisade siffror (för juni och juli) reviderades upp med ca 140 000 vilket i grund och botten gjorde avvikelsen något mindre. Dessutom kan stormen Ida ha spelat viss roll då den inträffade under mätperioden. Det är nog den tolkningen som marknaden valde att göra eftersom statistiken inte gjorde något större avtryck på marknaderna.   

Wait and see… Den gängse bedömningen tycks vara att vänta-och-se läge fortsätter. Det mest sannolika numera är därmed att inte heller septembers FED-möte bjuder på något tydligt tapering besked utan att FED kommer att avvakta siffrorna för september (publiceras i början av oktober) innan ett sådant kan ges. Det som möjligtvis talar emot det är det faktum att arbetslösheten minskade till 5,2% (5,4%) och löneinflationen uppmättes till 0,6% eller 4,3% i årstakt. Det skulle kunna tyda på vissa matchningsproblem, dvs att arbetsgivarna inte hittar personer med rätt kompetens längre och därför tvingas erbjuda högre löner för att få tag på arbetskraft. Även den här effekten kan dock visa sig ha varit temporär. I september slutar nämligen en del av de statliga stödprogrammen att gälla vilket bör innebära att fler personer förväntas söka efter nytt jobb.

Hårdhandskar… Och medan jag ändå uppehåller mig bortom Atlanten. Det har ryktats om det länge. Men nu kan det alltså verkligen vara dags. President Bidens administration planerar nämligen att genomföra en rad av åtgärder för att sänka priserna på receptbelagda läkemedel. Bland dessa finns bl.a. en reducering av godtyckligt höga prissättningar på medicin, förbättra värdekedjan inom hälsovården med mera. Att man tar tag i problematiken är förstås rätt. USA har länge dragits med väldigt höga läkemedelspriser. Att försöka göra det just här och nu när läkemedelsindustrin i ultrarapid fart har lyckats utveckla lösningar för att mildra de humanitära och ekonomiska kriserna i spåren av covid-19 utbrottet kan däremot tyckas vara något feltajmat. Men politik är förstås politik och Bidens popularitetssiffror uppges dala.  

Money talks… Veckans stora samtalsämne i finans-Sverige var förstås EQT-topparnas rundning av lock-up reglerna. Kraftig kursuppgång, orimligt hög (?) värdering i kombination med en säljrekommendation från en storbank (som därtill utgör en samarbetspartner i samband med affärer) blev troligtvis droppen även för ”partners” som inte längre ville utmana ödet utan passade på att säkra hem miljardvinster. Det är inte första gången det sker och därmed troligtvis inte sista heller. Och eftersom det gick bra förr så är man nog bombsäkra på att så blir fallet även idag. Och vad är väl någon veckas mediala storm när man under tiden får skratta hela vägen till banken?

Kluven tunga… Att säga en sak och göra en annan är dock inte unikt för EQT. Se bara på ECB. Missförstå mig rätt. Jag är inte på något sätt emot att man drar tillbaka en rad av de ifjol implementerade krisåtgärderna. Tvärtom, det vore ju märkligt om man fortsatte i samma takt trots att ekonomin innan slutet av året bör ha nått samma läge som innan pandemin. Lite som om man fortsatte ge samma dos smärtstillande medicin i ett läge där skadan läkt färdigt. Det jag snarare undrar är varför man inte vågar säga som det är? För när Christine Lagarde meddelade att man kommer att minska omfattning av sina tillgångsköp så passade hon samtidigt att påpeka att det inte på något sätt handlade om ”tapering”.

Rejält napp… I veckan var det åter dags för en starkt emotsedd IPO att äga rum. Jag syftar förstås på fisketillbehörhandlaren Söder Sportfiske med en (!) affär på Hornsgatan i Stockholm. Har du inte hört talas om affären eller bolaget så är du säkert inte ensam. I finanskretsarna har däremot aktien varit minst sagt het. Ledningen hade nämligen tänkt att ta in ca 85 Mkr i samband med veckans introduktion men fick in anmälningar till ett värde överstigande 1 miljard. Debuten var heller inte att klaga på. 50% upp under första handelsdagen (torsdag).

Tecken i tiden… Och apropå IPO. I veckan har jag från tämligen säkra källor hört att det just nu råder ett sanslöst högtryck bland bolag som vill till börsen. Aktiviteten skall vara klart högre än vad den någonsin har varit. En förvaltarbekant nämnde häromdagen att han säkert får ett par, tre olika förslag per dag. Vi kan med andra ord förvänta oss en strid ström av nya bolag till börsen under hösten och vintern. Om nu inte börsen surnar till och riskaptiten avtar. Men som exemplet Söder Sportfiske visar tycks tillgången till pengarna inte vara något problem. Tvärtom.

11 september… Det har nu gått 20 år sedan terrorattentatet mot World Trade Center ägde rum. En dag som sannolikt ingen av oss glömmer i första taget. Huruvida vi även får anledning att minnas jubileumsdagen 20 år senare återstår att se. Men faktum är att just igår var det dags för det årliga hästgaloppfestivalen i brittiska Doncaster, St Ledger Day. Därmed är det åter fritt fram att köpa aktier för dem som sålde enligt mantrat:

”Sell in may and go away, don´t come back until St Ledger day”.