Veckan i backspegeln… v41

Konsumentpriserna steg nämligen med ytterligare 0,4% i september jämfört med utfallet augusti. På årsbasis motsvarar det en ökning om 8,2% vilket förvisso är det lite lägre än förra månadens 8,3% men högre än väntade 8,1%. Kärn-KPI, (exklusive livsmedel och energi) ökade med 0,6% vilket var samma ökningstakt som i augusti men 6,6% i årstakt och därmed högre än månaden innan då den var 6,3%. Det var också det högsta utfallet på fyra decennier.  

Same same… Även på hemmaplan fortsätter inflationen vara ohälsosamt hög. KPIF-inflationen som uppgick till 9,0% i augusti ökade till 9,7% i september. Jämfört med månaden före steg KPIF med hela 1,1%. Det var en klart högre ökningstakt än vad marknaden hade förväntat sig men faktiskt i linje med Riksbankens prognos (hör och häpna!). Kärninflationen landade till och med en tiondelsprocent lägre än Stefan Ingves prognos trots att det steg till 7,4% från augustis 6,8%. Utöver el- och bränslepriserna drevs den svenska inflationen av primärt livsmedel och alkoholfria (!) drycker.

Hökar… När vi nu har både jobb- och inflationsdata på bordet står det också mer eller mindre klart att FED kommer att höja räntan med 0,75% i samband med sitt kommande möte i början på november. Eventuellt kan det rent av uppstå spekulationer om att man slår till med 100-punkters höjning. Jag skulle dock tro, vad det nu är värt, att det framstår som mindre sannolikt. Däremot är det inte på något sätt uteslutet att även decembermötet bjuder på ännu en trippelhöjning (mot tidigare förväntan om 0,5%) om nu inte kommande månadernas data bjuder på både svagare arbetsmarknad och tydligt avtagande inflationstrend.

Håll ut… Mitt i all inflationsbedrövelse finns det dock ljuspunkter att ta fasta på. För även om kärninflationen är rekordhög tycks ”headline” dito ha passerat peaken när den nu backat nära en procentenhet från toppen i juni. Och då ska man också veta att de s.k. baseffekterna ”rullar över” från och med november vilket rent matematiskt lär bidra till att sänka inflationstakten. Inflationen mäter som bekant prisförändringstakten i ekonomin. Ju högre basnivån blir desto större måste ökningen vara för att den höga inflationsnivån skall bestå (eller öka). Och eftersom inflationen tog fart förra hösten blir alltså basnivåerna (dvs priser man kommer att jämföra med framgent) högre.

Duvor… Det tråkiga är att de avtagande effekterna kommer att avspeglas mer tydligt först i den inflationsrapport som presenteras i december. Och det dröjer ju innan vi har nått dit. Samtidigt kan man hoppas att nämnda effekt blir så pass uppenbar att FED inte behöver höja med 0,75 punkter i december utan kan nöja sig med 0,5%. Det skulle förstås vara goda nyheter då det skulle signalera att ökningstakten har nått kulmen även om räntan kanske inte gjort det än.

Mer hopp… Den som väntar på något gott väntar dock aldrig för länge sägs det. Faktum är att oktober är den månad då överlägset flest ihållande börsnedgångar eller s.k. ”bear-markets” avlutats i. Tittar man på S&P 500 under efterkrigstiden (1945->) handlar det om hela sju (7) stycken av sammanlagt 23. Det är nästan dubbelt så många gånger som mars (4 stycken) som är nummer två på nämnda lista. Hoppet är med andra ord det allra sista som överger oss hårdhudade aktieplacerare. Det brukar vända när det är som allra mörkast och ”chockrapporten” i veckan ledde till att både Stockholmsbörsen och S&P 500 nådde till nya årslägsta noteringar.

Bottenkänning?… Att mycket negativt numera är intecknat i aktiekurserna kan vinstvarningen i e-handelsbolaget BHG tjänstgöra som ett tydligt exempel på. Trots en vinstvarning handlas aktien högre än vad som var fallet innan beskedet gavs.   

Buybacks… Under den gångna veckan inleddes årets sista rapportperiod i USA. Det i sig innebär att ”den tysta perioden” som bolagen har befunnit sig i lider mot sitt slut. Med tysta menar jag i detta fall att man inte har fått göra aktieåterköp. När väl rapporter har publicerats är det åter fritt fram och faktum är att just återköpsprogram står för en icke försumbar del av handeln i USA. Under Q4 kan dessutom incitamenten att öka graden av återköp vara extra stor. Dels då kurserna har fallit, men kanske framför allt för att det nästa år införs en särskild skatt på återköp (1%). Brasklappen här kan eventuellt utfallet i årets mellanårsval bjuda på om nu demokraterna (som har drivit genom förslaget) skulle förlora senaten.

Storägarna säljer… Under veckan har det rapporterats att flera storägare har valt att avyttra delar av sina innehav. Största ägaren i Truecaller har sålt aktier i september och detsamma gjorde Nordstjernan i NCC. Även näst största ägaren i fastighetsbolaget SBB har avyttrat delar av sitt innehav. Om just dessa försäljningar inte känns helt överraskande så hamnar däremot den kanadensiska pensionsfondens avyttring av 11 miljoner aktier i Embracer definitivt i ett sådant fack. Här handlar det nämligen om en synnerligen långsiktig aktör som kom köpte aktierna i en riktad emission för blott två år sedan. Man kan givetvis spekulera fritt om anledningen till försäljningen men skulle det exempelvis handla om saudiernas intåg tidigare i år, så finns det onekligen risk att även resterande delen av innehavet (44 miljoner aktier) kommer att avyttras.