Veckan i backspegeln… v49
Fas I slut… Under den gångna veckan har Stockholmsbörsen tappat sitt tidigare så starka momentum.
Stockholmsbörsen backade nämligen 0,6% i veckan vilket möjligtvis ändå inte överraskar. Ni som följer spalten minns säkert att avslutningen av börsåret tenderar att följa tre olika faser. Först en stark månadsskifteseffekt mellan november/december, därefter en midvinterrekyl och slutligen ett klassiskt julrally bortom årsskiftet.
Fas II… Månadsskiftesuppgången i år (som normalt räknas från Thanksgiving/Black Friday till omkring 5 december) har inte blivit lika påtaglig som den normalt sett tenderar att vara. Huruvida detta är en varningssignal eller om det kan tänkas bero på tidigare styrka låter jag vara osagt. Det naturliga nu vore dock att den sedvanliga midvinterrekylen tog vid. Normalt sett tenderar en sådan hålla i sig framåt 18–20 december. Att det kallas för en rekyl behöver inte betyda någon skarp nedgång förstås utan kan även innebära en paus i form av sidledes rörelse. Ju bättre börs under midvinterrekylen desto starkare (och ibland längre) tenderar börsavslutningen att bli.
PPM flöden… Med ovanstående i åtanke kan vi förstås hoppas på att en skarp nedgång uteblir i år (det har funnits år då midvinterrekylen bjöd på nedgångar i storleksordningen 5–7% på indexnivå). Och faktum är att det finns en del som skulle kunna tala för det. Inledningen i nästa vecka kan för Sveriges vidkommande mycket väl bli positiv trots rekylhistoriken. I fredags kväll inleddes nämligen den årliga insättningen av medel på spararnas premiepensionskonton. Insättningen gäller pensionsavsättningen för inkomståret 2021 plus ränta och motsvarar 47,6 miljarder kronor eller 8 167 kronor per sparare i genomsnitt (maximalt 12 924 kronor). Handel med nya fondandelar (enligt det val man har gjort) inleds på måndag. De allra flesta pengarna tillfaller som vanligt statliga soffliggarfonden, AP7 Såfa (en portfölj specialanpassad för premiepensionssparandet där risknivån tar hänsyn till spararens ålder) men även en rad andra fonder får påfyllning som ju skall omsättas.
I strålkastarljuset… En annan aspekt som kan påverka börsen i positiv riktning är förstås nästa veckas inflationsstatistik från USA. Som om inte det var marknadspåverkande nog håller även FED årets sista möte där vartenda ord som Jerome Powell yttrar givetvis vägs på guldskål. Att FED lär höja räntan med 50 räntepunkter torde dock marknaden vara införstådd med i detta skede. Likaså att räntan kommer att höjas även i februari. Det är dock också där som åsikterna alltjämt spretar mellan 25 och 50 punkter. Här blir centralbankschefens ord troligtvis direkt avgörande och börsreaktionen därefter.
10 åringen… När vi ändå talar om räntor så kan det vara värt att omnämna att den vanligtvis mycket viktiga amerikanska 10-årsräntan har backat rejält från tidigare toppar uppåt 4,20–4,30% där den noterades i slutet av oktober/början på november. I veckan hade räntan sjunkit till ca 3,45% vilket innebär att den har rekylerat nära exakt hälften av uppgången från augusti (från ca 2,50 upp till 4,30%). Dessutom har den fallit ned mot nivån där den toppade i somras (3,50%). Rent tekniskt torde det innebära begränsad fallhöjd i det korta perspektivet vilket i sin tur skulle kunna ge stöd åt den historiska ”midvinterrekylen” på aktiemarknaderna. Detta i synnerhet som även dollarindex (DXY) har sökt sig ned mot nivåer som tidigare agerade viktigt motstånd (104)
Trader Joe… En annan tillgång som har kommit ned i pris är oljan. WTI Crude noteras idag en bit under 75 usd (Brent kostar mer) vilket innebär att priset är lägre än vid senaste årsskiftet, dvs innan Ryssland drog igång sin invasion mot Ukraina. Som läget ser ut idag verkar president Bidens omtalade och hårt kritiserade utförsäljningar från landets strategiska reserver ha visat sig vara tämligen vältajmade och därmed lönsamma. Förvisso vet jag inte exakt hur mycket man har fått betalt för den olja som sålts (finns säkert statistik även på det) men nog borde priset ha varit mer än 20% högre i genomsnitt eftersom man började sälja på tresiffriga nivåer. En bra affär under förutsättning att man också börjar köpa tillbaka det som sålts. Jag vill minnas att Bidens administration nämnde att man var redo att fylla på reserverna igen om priset sjönk under 75 usd. Där är vi nu.
Gör om, gör rätt… Året närmar sig sitt slut och allt fler bolag är ivriga att fylla på kassakistan inför det minst sagt ovissa 2023. Ett av dem är eyetrackingbolaget SmartEye. Att man hade behov av nytt kapital var givetvis väntat. Bolaget dras ju alltjämt med negativa kassaflöden. Ändå föll aktien 39% när emissionsbeskedet gavs. Den främsta anledningen var troligtvis det faktum att man valde att avisera en stor företrädesemission utan några som helst villkor. Det är inte första gången som detta tillvägagångssätt tillämpas (tidigare har exempelvis Fingerprint, Millicom och inte minst Securitas gjort på det sättet) och samtliga har hittills varit värdeförstörande. Trots det fortsätter man på det spåret och den enda anledningen till det som åtminstone jag kan finna är att rådgivarna helt enkelt inte kan hitta garanter innan man sett marknadens reaktion. Det blir så mycket enklare om villkoren för garantierna sätts efter att aktien ”emissionskraschat”. Hängslen och livrem med andra ord, för alla utom befintliga aktieägare. Så här borde det dock inte gå till. I synnerhet som rådgivarna tar hiskeligt bra betalt för sin tjänst.
Bottenkänning? … Ericssons förvärv har visat sig bli ett kapitel i sig genom åren. Senaste köpet av Vonage som man förhandlade fram någon månad innan börsen toppade vid årsskiftet 2021/2022 är redan nu en klassiker när det gäller att elda upp pengar snabbt. I veckan blev en ny affär ett faktum men den här gången handlade det inte om ett nytt förvärv utan istället en försäljning av bolagets IoT verksamhet som länge har dragits med förluster. Eller ett överlåtande vore kanske ett mer passande ord. För som vän av ordning noterar man att Ericsson de facto betalar amerikanerna (Aeris Communications) för att de skall överta verksamheten. Tids nog får vi veta hur (illa?) tajmingen var den här gången.
Fingerprint Cards AB är ett svenskt företag som specialiserar sig på utveckling och marknadsföring av biometriska lösningar, främst fingeravtryckssensorer. Deras teknologi används i en mängd olika enheter, inklusive smartphones, datorer, betalkort och accessystem, för att erbjuda säker och smidig autentisering. Bolaget är noterat på Nasdaq Stockholm under kortnamnet FING B.
Under fjärde kvartalet 2024 rapporterade Fingerprint Cards en nettoomsättning på 41,6 miljoner SEK, en minskning jämfört med 200 miljoner SEK samma period föregående år. Företaget har inte delat ut någon vinst till aktieägarna de senaste åren, då de fokuserar på att återinvestera i verksamheten för att stärka sin marknadsposition.