Veckan i backspegeln… v50

Inte direkt oväntat givet just det faktum att säsongsmönstret låg den i fatet samtidigt som optionslösen (USA) ägde rum under fredagen. Dessa tillfällen som ju inträffar en gång per månad, har under året visat sig leda till onaturlig volatilitet dagarna före och omedelbart efter. Det stora intresset för amerikanska aktier har sannolikt medfört att optionsmarknaden har vuxit sig lite väl stor. Företeelsen kan väl närmast liknas vid handel med hävstångsprodukter i Stockholm (warranter, minifutures m m) eller det stora optionsintresset som gällde kring millennieskiftet.

Domedagen… Veckans makroekonomiska händelse var dock utan tvekan FEDs räntebesked samt centralbankschefens redogörelse för hur kommittén ser på de framåtblickande penningpolitiska utsikterna. Och hur gärna än medierna försökte leta efter något dramatiskt i det som Jerome Powell lade fram på presskonferensen så blev utfallet nästan precis vad man hade förberett marknaden på. Här får Stefan Ingves och hans kollegor verkligen ett fallstudie att förhålla sig till. 

Volatilitet… Att det ändå blev rejäla rörelser som följd av FED-beskedet (rusning ena dagen, kraftiga fall nästa) beror inte så mycket på vad som sades utan hur marknadsaktörerna agerade utifrån sina positioner. Den enorma uppgången var sannolikt i första hand driven av blankningsstängningar (”short squeeze”) när de som spekulerade i negativ börsreaktion insåg att den inte såg ut att materialiseras. Beskeden var nämligen exakt de väntade.

Sannspådd… Räntan förblev orörd samtidigt som nedtrappningstakten av obligationsköpen dubblades. FED gjorde samtidigt bedömningen att man blir klara med borttagningen av stimulanserna någon gång i mars. Först därefter (troligtvis i april) kommer man gå vidare med sin första räntesänkning. Säga vad man vill men detta var mer eller mindre exakt det budskap som jag själv omnämnde i onsdagens tidning.

Dot plot… Det som möjligtvis kan ha varit nytt var hur kommitténs räntebana (s.k. dot plot) såg ut. Enligt den förväntas minst tre räntehöjningar under nästa år och ytterligare tre året efter. Det är en snabbare höjningstakt än vad som skissades när det senast begav sig. Detta i synnerhet som en del av kommitténs ledamöter nu förespråkar hela fyra höjningar nästa år. Det vi skall komma ihåg här är att räntebanan inte är någon officiell prognos utan snarare en återspegling av vad man tycker just här och nu. Tittar man tillbaka i tiden är det snarare regel än undantag att ”dot plot” divergerar rejält från vad som sedan implementeras i verkligheten. Detta inte minst som långt ifrån alla tillfrågade ledamöter har ”rösträtt”.

Här för att stanna… Beträffande inflationen är FED numera av åsikten att den kan bli betydligt mer ihållande än vad man tidigare trott. Prognoserna framåt har därför justerats tämligen substantiellt. Nästa år räknar man med genomsnittlig inflation på 2,6% (tidigare bedömning 2,2%) medan prognosen för året därpå skruvas upp till 2,3% (2,2%). Även under 2024 spås inflationsnivån ligga över målet om 2%. Den gemensamma nämnaren här är att den höga inflationsnivån som upplevs just nu är övergående ”transitory” men att nedgången bedöms bli mer utdragen i tid trots att man just nu förväntar sig höja i snabbare takt än vad man kalkylerat med för exempelvis ett halvår sedan.

Ticket to ride… Låt oss nu lämna FED. Nog har det nämligen funnits en del annat intressant i veckan som är värt att omnämna. En och annan höjde sannolikt på ögonbrynen när gamingbolaget Embracer aviserade förvärv av ett brädspelsföretag. Som om inte enbart den nyheten var udda nog, handlade det dessutom inte om ett förvärv i mängden utan ett vars värde uppgick till närmare 30 miljarder kronor vilket innebär att det ensamt bildar bolagets största affärsområde. Inte undra på att marknadsaktörerna ställde sig, åtminstone initialt, något undrande till huruvida det blir bra eller ej och vad det egentligen innebär för koncernen. Osäkerheten bidrog till att aktien tämligen omedelbart landade under nivån i den riktade emissionen som ju i sig var rabatterad. Något ovanligt för bolagets räkning och definitivt ett skäl för ledningen till eftertanke inför framtida affärer. Stora riktade emissioner som alltid togs emot väl har ju varit något av smörjmedel för expansionsstrategin.   

Märkligt… Och på tal om ovanligt. Svenska bioteknikbolaget Calliditas fick i veckan ett FDA-godkännande för sitt preparat för den sällsynta njursjukdomen Iga-nefrit. Kul och väldigt positivt för hela den svenska branschen som ju inte haft ett ”lätt” år där ju bakslagen har avlöst varandra. Att ett positivt besked inte var helt givet kan kursreaktionen (+70% som mest) vittna om. Den kraftiga uppgången till trots tycker jag personligen ändå att reaktionen förefaller märkligt njugg. Varför? Jo, trots att jag definitivt är lekman på bioteknikområdet så noterar jag att kursen faktiskt är ned med 23% sedan årsskiftet. I min värld framstår det som lite ologiskt när nu bolaget har rott hem projektet hela vägen i mål. Nog för att jag inser att man förlorat tre månader men man är trots allt först och godkännande var väl ändå långt ifrån givet. Hade aktiemarknaden tecknat in succén till fullo redan ifjol?

Shitstorm… Sist men inte minst kan jag faktiskt inte låta bli att omnämna ett annat sektorbolag som jag inte har någon vidare koll på men vars rörelser har varit smått otroliga i veckan. Det handlar förstås om Intervacc. Aktien föll 27% under både onsdag och torsdag för att stiga med 58% på fredagen (!). Anledningen till hela ”uppståndelsen” tycks vara en lösryckt mening som spreds som löpeld på Twitter och skapade svallvågor av sällan skadat slag. Under veckans sista tre dagar omsattes fler än 30% av samtliga utestående aktier i bolaget. Sveriges svar på ”wallstreetbets”?