Tillväxtstimulanser behövs
I veckan blev det klart att Sverige avser att satsa rejält när det gäller upprustning.
Målsättningen är att höja det svenska försvarsanslaget till motsvarande 3,5% av BNP fram till 2030. En satsning på i runda slängar 300 Mdr kr som inledningsvis uppges vara lånefinansierad. Givet den låga svenska statskulden sticker inte ambitionen ut som något direkt alarmerande men sett i ett längre perspektiv är det mer eller mindre givet att det kommer att kräva en annan form av finansiering. Oavsett vilken lösning som man till syvende och sist väljer blir det förstås de svenska medborgarna som får betala.
Att man valt att lägga sig på den nivån beror på att man utgår ifrån att just 3,5% kan bli NATO:s nya mål som ju tidigare låg på 2% och som få europeiska länder nådde upp till. Det senast nämnda är också den främsta anledningen till att Donald Trumps och hans stab har tröttnat på att finansiera stor del av det europeiska försvaret. Man kan säga en hel del om USA:s nya president men det är förstås svårt att inte hålla med om att han har en viktig poäng här. Låt vara att det i mångt och mycket är den amerikanska försvarsindustrin som har dragit stor nytta av NATO-samarbetet men faktum kvarstår att USA har lagt oproportionellt mycket mer på europeisk säkerhet än Europa själva.
Dessa tider är nu definitivt över vilket även de läckta chattarna som märkligt nog sipprade ut i medierna visade med all önskvärd tydlighet. Europa betraktas inte längre som en allierad utan snarare en ”snyltare” vilket i sig innebär en ordentlig uppförsbacke i relationerna framöver. För oavsett om läckan var planterad (läs: avsiktlig) eller ej visar den närmast ett överraskande förakt för EU från flertalet höga toppar i den amerikanska administrationen. VP Vance har redan tidigare visat prov på det men ser inte ut att vara ensam, snarare tvärtom.
Om inte så blev fallet förr så gav den läckta chatdiskussionen ännu en ”wake up call” för Europas ledare. Men faktiskt även övriga världens dito. Sättet som man numera uppenbarligen diskuterar diverse nationella säkerhetsarrangemang saknar motstycke i diplomatiska sammanhang. För minst lika mycket som chattarna avslöjade den nuvarande synen på Europa, visade de även prov på närmast sällan skådad brist på statsmannaskap vilket åtminstone i mitt tycke kan vara ett större problem än själva Europasynen. Men det kanske bara är jag som är gammalmodig och inte hänger med de trender som numera gäller.
Nu är dock läget som det är och om inte annat visar det att Europa inte längre kan sparka burken framåt (eng: kick the can down the road”). Att just Sverige går ut ganska hårt (om än inte lika hårt som Tyskland) är förståeligt. Vår ekonomi är i ett betydligt bättre skick än många andra europeiska sådana vilket innebär att den klarar av att bära upp den kraftiga satsningen. Detta i synnerhet som vi även har en förhållandevis stor försvarsindustri som torde dra nytta av andra ländernas satsningar. Värre ser det däremot ut på kontinenten där flertalet andra länder inte har ett lika stort ekonomiskt utrymme. Det i sig kan skapa en hel del friktion framåt i det europeiska samarbetet som redan nu stundtals har knakat i fogarna.
Hur än upprustningen lär finansieras torde den på sikt innebära högre långräntor. Detta är också vad vi redan har fått se varför det förefaller allt mindre sannolikt att vi får se nya räntesänkningar i närtid (Riksbanken). Detta i synnerhet som även inflationen har rört sig åt ”fel” håll. Högre räntor torde fortsätta gynna banksektorn som faktiskt tillhört vinnarna såväl i Sverige som Europa. Om så fortsätter vara fallet är förstås svårt att sia om i synnerhet som just bankvinsterna ofta hamnar i skottgluggen hos makthavarna. Det är inte bara i Sverige som en särskild bankskatt har diskuterats från och till. Samma diskussioner har varit aktuella i flertalet länder och det skall därför inte på något sätt uteslutas att de blir verklighet längre fram även om det i slutändan sannolikt blir kunderna och ej bankerna som sådana, som får betala.
Den sektor som intuitivt känns som förlorare på höjda räntor är fastigheter. I ljuset av detta är det kanske inte så konstigt att flertalet av sektoraktierna har utvecklats tämligen svagt. Samtidigt som jag redan nämnt tidigare är de svenska räntorna relativt modesta. Med 5-10 års räntor på 2,45-2,65% torde det finnas gott om möjligheter för fastighetsbolagen att tjäna pengar. Räntan i all ära men frågan är om det inte är den svenska BNP-tillväxten som blir avgörande för deras del. Här har förvisso konjunkturutvecklingen så här långt varit en besvikelse men det tyska stimulanspaketet tillsammans med tämligen stark svensk försvarssektor manar trots allt till viss inhemsk optimism.
Just bättre svenska tillväxtutsikter kan vara den främsta anledningen till att kronan har börjat gå betydligt bättre än många andra världsvalutor. Får Sverige bara rätt på tillväxten så har man nog råd med 3,5% av BNP till uppbyggnad av försvar utan att behöva göra avkall på så värst mycket annat (96,5%). Det är inte alla länder som sitter i den sits som vi gör. Det är också av den anledningen som man får hoppas att de svenska makthavarna fokuserar sina ansträngningar på att stimulera tillväxten så mycket det bara går (det andra uppenbara skälet är förstås självbevarelsedrift då det är val om knappt 2 år). Börjar de svenska ekonomihjulen snurra bättre blir det också bra för börsen.
Detta material har sammanställts av Stockpicker i informationssyfte och ska inte ses som rådgivning. Innehållet har grundats på information från allmänt tillgängliga källor vilka bedömts som tillförlitliga. Sakinnehållets riktighet och fullständighet liksom lämnade prognoser och rekommendationen kan således inte garanteras. Stockpicker lämnar inte i förväg ut slutsatser och eller omdömen i materialet. Åsikter som lämnats i materialet är analytikerns åsikter vid tillfället för upprättandet av materialet och dessa kan ändras. Det lämnas ingen försäkran om att framtida händelser kommer vara i enlighet med åsikter framförda i materialet. Stockpicker frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt skada som kan grunda sig på detta material. Placeringar i finansiella instrument är förenade med ekonomisk risk. Att en placering historiskt haft en god värdeutveckling är ingen garanti för framtiden. Stockpicker frånsäger sig därmed allt ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av materialet.
