Aktier är en vintersport

Tittar man exempelvis på den kvartalsvisa utvecklingen framgår det relativt tydligt att årets avslutande kvartal, Q4, är det som historiskt har varit klart bäst avkastningsmässigt. Den genomsnittliga utvecklingen under perioden oktober till december motsvarar nämligen en börsuppgång om nära 6% baserat på statistikunderlag över de senaste 25 åren. Det är inte alls illa då det motsvarar nära hälften av den totala årliga avkastningen för Stockholmsbörsens OMXSPI-index (12,3% i genomsnitt) sett till börsutvecklingen under motsvarande period.

Vinterperiodens facit blir ännu starkare om man beaktar det faktum att årets näst bästa kvartal är Q1 med en genomsnittlig börsuppgång om 3,25%. Det är ungefär dubbelt så bra som utvecklingen i Q2 har varit (knappt 1,7%). Till Q2:s favör kan dock tilläggas att det ofta är just under detta kvartal som bolagen levererar sina årliga utdelningar vars effekt alltså inte inkluderas i ovan nämnda siffror (däremot kan kurserna förstås påverkas inför avskiljningen av dessa).

Är det något enstaka kvartal som man definitivt bör undvika så är det faktiskt Q3. Facit där är tämligen nedslående (-0,3%) vilket i regel beror på riktigt svag utveckling under augusti och september något som för övrigt visade sig vara extra tydligt i år då Stockholmsbörsens breda OMXSPI-index tappade drygt 7% under båda dessa månader.

Vill man särskåda utvecklingen ännu mer i detalj kan man studera nedanstående tabell som visar Stockholmsbörsens genomsnittliga månadsutveckling sedan 1995 och framåt. Ur den framgår bl.a. att de tre bästa börsmånaderna har varit november (+3,0%), april (+2,3%) och februari (+2,1%). Som om inte det var tydligt nog har dessutom samtliga vintermånader uppvisat positiv avkastning. De fyra månaderna som i genomsnitt har bjudit på negativ utveckling infinner sig alla under perioden som sträcker sig från maj till september. Detta är sannolikt den främsta anledningen till uppkomsten av det välkända i aktiesammanhang talesättet:

”Sell in may and go away, don´t come back untill St Ledgers Day*”

_{*St ledgers Day syftar på en festival i brittiska Doncaster som hålls andra helgen i september}

Santa Claus Rally

Årets novemberbörs lär med stor sannolikhet förstärka statistikunderlaget ovan. Som framgår av tabellen ovan har Stockholmsbörsen så här långt bjudit på klart bättre utveckling än vad som historiskt har varit fallet. Nu återstår förvisso några dagar kvar men det hade nog krävts något särskilt för att Stockholmsbörsen skall tappa drygt fem procentenheter under denna korta period i synnerhet som perioden från Thanksgiving och framåt i regel har varit en då börsen har stortrivts.

Som vi alla vet följs ”tacksägelsedagen” av detaljhandelns stora dag, Black Friday. Denna dag utgör numera startskottet för den för världens ekonomi så oerhört viktiga konsumentfesten som ju julshoppingen är. Är något viktigt för den globala ekonomin är det förstås oerhört viktigt även för aktiemarknaden. Förväntningar om stark försäljning (detaljhandeln har haft för vana att lyckas slå nya försäljningsrekord år efter år kring jul) driver i regel även börserna uppåt. På senare år har dessa uppgångar dessutom förstärkts av betydelsefulla PPM-inflöden (gäller enbart Stockholmsbörsen).  

Denna återkommande styrka har givetvis inte gått placerarna förbi. Troligtvis är det också därför som man under december ofta talar om ”ett tomterally”, ett begrepp som i vanlig ordning härstammar från USA (Santa Claus Rally) och som därefter anammats av övriga världens aktörer. Eftersom december i regel är en stark börsmånad såsom vi redan omnämnt tidigare, brukar man ofta hänvisa börsutvecklingen fram till Jul som just tillhörande detta fenomen. Men tittar man närmare på den historiska utvecklingen så har börsutvecklingen väldigt sällan bjudit på den typen av skarpa uppgångar som man kan föranledas att tro när begreppet ”tomterally” kommer på tal.

Skall historien fungera som vägledning kan perioden från Thanksgiving fram till Nyår liknas vid läkemedelsutveckling. Den kan nämligen delas in i tre olika faser där den ursprungliga definitionen av Santa Claus Rallyt utgör den allra sista av dem, ett slags crescendo. Sanningsenligt syftar nämligen den amerikanska definitionen av Santa Claus Rallyt inte till perioden inför jul utan istället de fem sista handelsdagarna i december samt januaris två inledande dito.

Fas I inleds normalt i samband med Thanksgining/Black Friday. Rapporter om slagkraftiga erbjudanden i detaljhandeln skapar någon form av eufori och förväntningar om stark försäljning under julruschen. Detta leder i sin tur till en stark månadsskifteseffekt. Faktum är att övergången från november till december har historiskt sett bjudit på den starkaste månadsskifteseffekten under ett börsår. Och då ska man veta att börsutvecklingen överlag ofta är positiv i samband med månadsskiften där inte minst kvartals- och halvårsskiften sticker ut. Detta som en konsekvens av att förvaltarna gör allt för att snygga till sina portföljer (s.k. ”window dressing” där förlorarna säljs och vinnarna köps in) så att dessa framstår i bästa möjliga dager när rapporterna till andelsägarna alternativt presumtiva investerare publiceras.

Styrkeperioden varierar naturligtvis i längd och kraft men brukar i regel hålla i sig fram till perioden 5 december (+/- 2 dagar). Väl någonstans där är det vanligtvis dags för andhämtningspaus och övergång till Fas II som har fått öknamnet ”midvinterrekyl”. För rekyl är just vad som i regel har blivit gällande. En svaghetsperiod som kan vara så pass kraftfull som 5-7% och som åtminstone tidigare har förklarats med ”kvittningsaktioner” där placerarna av skatteskäl sålde aktier inför årsskiftet för att minska skattebördan (vinster kvittas mot realiserade under året förluster och vice versa).

”Midvinterrekylen” har vanligtvis ägt rum mellan 8/10 december och 18/20 december för att ebba ut strax innan jul och övergå där i en ny styrkefas (Fas III) som allt som oftast håller året ut. Det är också just där och då som det omtalade tomterallyt (aka Santa Claus Rally) inträffar. Värt att omnämna är att under perioder då ”midvinterrekylen” har visat sig vara mild (sidledes rörelse) eller rent av har uteblivit, har den sista fasen i många fall varat ända fram mot Trettonhelgen (6 januari).

Ingen kan förstås garantera att utvecklingen åt efter år blir såsom beskrivet ovan. Berkshire Hathaways karismatiske grundare, Warren Buffet, skall ha sagt att om historien var det enda som räknades hade bibliotekarierna varit de rikaste i världen. Det ligger förstås en del i det. Med det sagt gör det tydliga mönstret genom åren att det inte skadar att ha de olika faserna i bakhuvudet i slutskedet av ett börsår. Det är aldrig fel att ha med sig en karta att navigera efter när man ger sig ut på äventyr. Om den sedan stämmer med verkligheten är förstås en helt annan femma. Historien har förvisso en benägenhet att upprepas men alla regler har som bekant sina undantag. I nästa avsnitt går vi närmare in på vad som kan hända när ett sådant undantag verkligen inträffar. Väl mött då!