Justering av antal aktier, del 2 av 3

2.1 Emissioner och splitar
Om det finns anledning att räkna med att en nyemission kommer att genomföras, till exempel för att stärka bolagets finansiella ställning eller genom en apportemission i samband med ett företagsförvärv, blir villkoren för emissionen avgörande. Ej beslutade nyemissioner av kontanttyp är det givetvis mycket svårt att förutse villkoren för. Vad villkoren blir beror dels på hur mycket pengar företaget ska dra in, dels på marknadsläget som råder när nyemissionen beslutas.

Emissionskursen sätts vanligen under den rådande börskursen och det gäller därför att räkna med att emissionen kommer att ske till en kurs som understiger börskursen. Men framtida, ej beslutade nyemissioner är som sagt generellt svåra att ta hänsyn till så länge företaget inte kommunicerat att en emission sannolikt kommer att göras, när och förmodade villkor för denna.

Vad som är det viktigaste är att helt enkelt inte utesluta ett eventuellt framtida nyemissionsbehov. Om företagets finansiella ställning eller kommande investeringsbehov bedöms kräva nyemission är det lämpligt att fundera över hur mycket pengar som kan behöva dras in. Därefter gäller det att göra en bedömning om till vilken kurs emissionen kan genomföras. Hur har andra nyemissioner på marknaden lyckats på senare tid? Är det ovanligt många företag som har planer på nyemission framöver? Kommer marknaden att orka svälja alla dessa? Rör det sig om att det går att se att det är troligt att nyemission kommer att behöva göras om något eller några år är det extra svårt att exakt bedöma effekterna av detta. Men det viktigaste är att verkligen identifiera huruvida det är sannolikt att nyemissioner kommer att behöva göras i framtiden och att i sin analys av ett företag i så fall lägga in de bedömda effekterna av detta.

2.1.1 Ett prognosproblem
När det gäller ett eventuellt nyemissionsbehov i framtiden är detta ett prognosproblem som blir en del av de framtidsprognoser som ställs upp för företaget. Detta oavsett om det handlar om kontantemissioner eller apportemissioner. Möjligheterna att ett företag i framtiden kommer att växa via förvärv genom apportemissioner är i allra högsta grad ett prognosproblem. Såvida inte företaget ifråga tydligt kommunicerat en klar förvärvsstrategi och det finns uppenbara förvärvsobjekt att identifiera, är det svårt att lägga in framtida förvärv i framtidsprognoser. Vi vet nämligen inget om de eventuella förvärvsobjekten, än mindre om villkoren för sådana förvärv. Har ett företag dock lyckats med att upprepade gånger göra billiga förvärv, som smakat mer än de kostat och företaget uppger att det avser fortsätta att växa via förvärv kan det vara en faktor att i viss mån ta hänsyn till vid framtidsprognoser. Då gäller det dock att ta undersöka om det verkligen finns lämpliga förvärvsobjekt och om dessa kan förvärvas till rimliga priser, vilket inte är helt enkelt.

I rörelsedrivande företag är detta med eventuella framtida nyemissioner inte ett så stort problem. Vanligtvis genomförs sådana bara om företaget får finansiella problem eller om det förvärvar andra företag. Ibland händer det dock att mer kapital behövs för att finansiera organisk tillväxt, till exempel i samband med särskilt kraftig tillväxt. Vid förvärv av andra företag tillkommer verksamhet som bidrar till det förvärvande företagets verksamhet. Det är inte sannolikt att det förvärvande företaget genomför företagsköp som inte smakar minst lika mycket som de kostar. Att ta hänsyn till dylika emissioner är inte ett problem som är relaterat till beräkningen av antal aktier utan snarare ett prognosproblem. Men om det inte finns några klara fakta att gå på när det gäller potentiella framtida förvärv är det lika bra att utelämna detta i framtidsprognoserna eller att åtminstone vara extremt försiktig med att lägga in dessa som en värdehöjande faktor per aktie.

KOM IHÅG! För företag som brukar växa genom förvärv är det svårt att ta hänsyn till framtida potentiella förvärv om inte företaget pekat ut dem redan. Här gäller det att lyssna på vad företagsledningen säger om framtiden. Är avsikten att genomföra förvärv i framtiden? Hur stor del av förväntad tillväxt beräknas komma från förvärv? Vad har denna tillväxt historiskt kostat i form av utspädning av antalet aktier?

2.1.2 Effekterna
När det föreligger information om kommande nyemissioner är det inte svårt att ta hänsyn till effekten av dessa. Vägen mot nyemission börjar med att företagets styrelse lämnar ett förslag om nyemission. På ordinarie eller en extra bolagsstämma fattar aktieägarna beslut i frågan. Det kan röra sig om antingen en nyemission med bestämda villkor eller helt enkelt ett bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om nyemission med vissa villkor. När en kommande nyemission är beslutad är villkoren för denna kända. Då är det inga svårigheter att se vad som kommer att hända med antalet aktier vid fullteckning. Här blir det främst en fråga om att bedöma huruvida emissionen kommer att bli fulltecknad eller ej och att bevaka utvecklingen.

Vid en nyemission gäller det att, oavsett om det rör sig om en nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare, riktad nyemission eller en apportemission, att de nya aktierna ska räknas med vid tidpunkten då emissionslikviden (betalningen för de nya aktierna) blir tillgänglig för bolaget. Utifrån denna tidpunkt sker sedan viktning av antal aktier för en period som innehåller tidpunkten. Vid samma tidpunkt ökar också det egna kapitalet och utifrån denna tidpunkt viktas också det egna kapitalet vid beräkningar av olika räntabilitetstal för en period som inbegriper tidpunkten.

Att viktning måste ske beror på att det kapital eller de apporttillgångar som företaget tillförs finns tillgängliga för företaget först från och med den tidpunkt då de blir disponibla. Vid apportemission innebär det att de nya aktierna anses tillkomma och förändringen av eget kapital sker när ett företag som förvärvats genom en apportemission ingår i koncernens redovisning.

Vinst per aktie och räntabilitetstal blir missvisande om viktning inte sker. Nyemission kan också ske genom teckning av nya aktier via teckningsoptioner och konvertering av konvertibler, vilket vi kommer in på snart.

En beslutad split, omvänd split eller fondemission är det helt okomplicerat att ta hänsyn till. För en split är det endast fråga om en uppdelning av antalet aktier i fler. Vid en omvänd split gäller, som namnet antyder det omvända, det vill säga befintliga aktier slås ihop till färre. Vi har utförligt behandlat dessa båda händelser i Aktieskolan steg 1 och ska inte gå in närmare på dem här. Detsamma gäller för fondemissioner. Ingen av dessa tre händelser innebär någon in-/utbetalning av pengar till/från företaget ifråga och totalvärdet på företaget påverkas inte i teorin. Dock innebär psykologiska effekter, samt att handeln i en aktie ofta underlättas av dessa åtgärder, att de får en positiv inverkan på totalvärdet på företaget, vilket vi behandlade närmare i Aktieskolan steg 1.

I en split eller omvänd split händer inget alls utöver att antalet aktier förändras och att det nominella beloppet per aktie förändras, eftersom aktiekapitalet är oförändrat. I en fondemission ökas aktiekapitalet med det nominella beloppet på de nya aktierna, till exempel genom att fritt eget kapital omfördelas till bundet eget kapital. Det rör sig endast om en bokföringsteknisk åtgärd och storleken på det egna kapitalet påverkas alltså inte. Vid split, omvänd split och fondemission gäller det således bara att se till att basera sina beräkningar på rätt antal aktier. Här behöver ingen viktning ske vid den tidpunkt då åtgärden genomförs eftersom det endast är fråga om att företaget fördelas på fler aktier.

2.2 Optioner, del 1 av 2
Det är numera mycket vanligt att det finns olika utestående optionsprogram i börsföretagen. Det kan vara relativt komplicerat att ta hänsyn till den utspädningseffekt och de kostnader som dessa kan medföra. Rör det sig om vanliga teckningsoptioner handlar det om en form av nyemission som då sker när innehavarna av teckningsoptionerna väljer att utnyttja sina optioner för teckning av nya aktier. Men det finns även andra typer av optioner, varav flera också ger upphov till en form av nyemission om de utnyttjas.

2.2.1 Olika optionstyper
Teckningsoptioner innebär alltså en form av nyemission om de utnyttjas. Optioner som ej utgivits av företaget ifråga, till exempel warrants utgivna av banker eller de standardiserade optioner som OM administrerar handel i, påverkar inte antalet aktier i bolaget ifråga och medför heller inga kostnader för företaget. Därmed påverkar de inte heller företagets värde per aktie. Det finns också så kallade syntetiska optioner, vilka ej används för teckning av nya aktier, utan är en form av bonusersättning till anställda via ett optionsupplägg. Syntetiska optioner ökar alltså inte heller antalet aktier i bolaget, men de belastar däremot företagets resultat om kursutvecklingen för den underliggande aktien är tillräckligt bra. Kostnader för denna typ av optionsprogram kan bli tämligen stora och är givetvis något som det är nödvändigt att löpande ta hänsyn till i sina framtidsprognoser.

Syntetiska optioner innebär att företaget påtar sig skyldigheten att per option betala skillnaden mellan aktiekursen vid en viss tidpunkt i framtiden och en lösenkurs, vilken vanligen utgörs av aktiekursen vid det tillfälle då optionerna ställs ut. Denna typ av optionsprogram bokförs därför löpande som en skuld. Företag som genomfört återköp av egna aktier kan ställa ut köpoptioner på dessa aktier till anställda. Det rör sig då om redan befintliga aktier, men dessa aktier räknas inte som utestående trots att de fortfarande är registrerade, det vill säga trots att de inte är makulerade. De räknas som utestående först om köpoptionerna senare utnyttjas av innehavarna och det behandlas då som en nyemission. Dessa optioner kräver inte att den anställda stannar kvar en viss tid i företaget. Därför utgör värdet av optionerna vid tilldelningstidpunkten underlag för tjänsteinkomstbeskattning och då just vid tilldelningstidpunkten. Vad värdet av optionerna är vid tilldelningen beror på optionernas villkor.

Personaloptioner är ytterligare en form av optioner. Speciellt för dessa är att de anställda som tilldelas sådana måste förbli anställda en viss tid för att vara berättigade till optionerna. Det är inte heller möjligt för de anställda att överlåta optionerna till någon annan, varför de ur beskattningssynpunkt inte ses som värdepapper. De anställda betalar därför av naturliga skäl inget för optionerna och värdet av optionerna tjänsteinkomstbeskattas i ett senare skede. Företaget är skyldigt att betala sociala avgifter när optionerna sedan utnyttjas. Precis som för köpoptioner gäller att utnyttjande av personaloptioner som ger personal rätt att erhålla nya aktier behandlas som en nyemission.

OBS! De olika optionsbegreppen kan vara förvirrande. Var därför noggrann med att kontrollera att företagen i sin informationsgivning verkligen använt rätt begrepp vid rätt tillfälle. Är något oklart är det bara att kontakta företaget. Men för det mesta framgår det av villkoren för olika optionsprogram vad det är för typ av option och effekterna av programmen.