Justeringar av företagens redovisning, del 2 av 2

5.1 Skattesatsen varierar
Redan i ett tidigt skede av utbildningen nämnde vi att det är viktigt att tänka på skillnader i skattesatser. Olika bolag betalar ofta olika stor andel av sitt resultat i skatt och för ett enskilt bolag varierar som regel den procentuella skattesatsen med tiden. Detta beror bland annat på olika skattemässiga och icke skattemässiga resultatposter. I andra länder kan dessutom skattesatsen vara en annan än den i Sverige, varför bolag med dotterbolag i andra länder totalt sett i koncernen kan ha en annan skattesats än den som råder i Sverige. Det gäller således att ta reda på fakta bakom den skattesats ett visst bolag har betalat historiskt och hur eventuella nyligen genomförda förändringar i koncernens sammansättning påverkar. Vidare är det viktigt att se efter vilka eventuella skattemässiga förlustavdrag som ett bolag har.

Den svenska bolagsskatten är 28 procent. Vid jämförande värdering mellan ett antal bolag där ett eller flera bolag endast tillfälligt förväntas ha en högre eller lägre skattesats än så, bör beräkning för dessa ske med schablonskatt om 28 procent. I annat fall kan jämförelsen bli haltande.

KOM IHÅG! Skattesatsen avviker ofta från bolagsskatten på 28 procent. Det är viktigt att ta reda på skälen till att ett visst bolag betalar högre eller lägre skatt än så och att bedöma vilken den uthålliga skattesatsen är. Avskrivningar på goodwill är vanligen inte skattemässigt avdragsgilla, vilket det är mycket viktigt att tänka på.

Det är främst när prognoser om framtiden görs som skattesatsen kan bli ett problem. Som framgår av det vi sagt ovan är det inte lätt att i förväg veta vilken skattesats ett företag kommer att betala. Det viktigaste är dock att göra en bedömning av den långsiktigt uthålliga nivån och att inte slentrianmässigt applicera schablonskatt på 28 procent.

5.2 Goodwill
I företagens balansräkning förekommer, som vi tidigare berättat, ofta goodwill. Goodwill är en källa till mycken frustration bland dem som värderar företag. Vid kassaflödesbaserad värdering innebär goodwillavskrivningar, precis som andra avskrivningar inget problem, eftersom det inte rör sig om verkliga betalningar. Men vid värderingar som bygger på vinst blir goodwill snabbt ett ämne för bryderier. Vid kassaflödesbaserad analys blir goodwill i sig inget problem. Däremot bortses inte från den information som goodwillavskrivningar kommunicerar. Om den goodwill som uppstår vid förvärv av ett dotterbolag skrivs av på särskilt kort tid kan det innebära att ledningen för koncernen bedömer att goodwillvärdet kommer att tjänas in extra snabbt i detta dotterbolag.

5.2.1 Nyckeltalen påverkas
Goodwill påverkar en rad olika nyckeltal. Den påverkan som uppstår kan dessvärre inte elimineras på något enkelt och konsekvent sätt, som kan användas i samtliga fall. Vi ska därför titta lite på hur goodwill påverkar olika nyckeltal.

EXEMPEL:

Tänk dig att ett företag X förvärvar ett annat bolag Y genom en apportemission. X betalar med nya aktier i X till ett marknadsvärde om 100 Mkr. Det egna kapitalet i Y uppgår till 50 Mkr. Då uppstår en goodwillpost på 50 Mkr i X. Goodwillvärdet ses som varaktigt och skrivs av över 20 år, vilket innebär årliga avskrivningar om 2,5 Mkr i X. Således minskar goodwillavskrivningar den redovisade vinsten i X med lika mycket varje år. Samtidigt bidrar förhoppningsvis Y till vinsten i X.

Den goodwillpost som uppstår och avskrivningarna på denna, påverkar de flesta av nyckeltalen i X. Även om man jämför med hur nyckeltalen ser ut vid en enkel summering av X och Y sker en påverkan på nyckeltalen på grund av goodwillposten. Vinsten i X påverkas som sagt av goodwillavskrivningarna, vilket minskar vinsten per aktie. P/e-talet, som vi snart ska gå in på, stiger medan avkastningstalen sjunker.

Goodwillposten innebär att tillgångarna i X ökar och det egna kapitalet ökar eftersom förvärvet betalades med egna nyemitterade aktier. Detta påverkar en rad nyckeltal, till exempel aktiekursen i förhållande till eget kapital per aktie.

Om X i stället köper Y för 100 Mkr som lånats till en ränta på 7 procent blir det andra effekter. Eftersom ingen form av nyemission görs, påverkas inte eget kapital i X av händelsen. Resultatet i X minskar med räntekostnaden för lånet, det vill säga 7 Mkr per år före skatt och cirka 5 Mkr efter skatt, med hänsyn till att räntekostnaden är avdragsgill. Därefter tillkommer goodwillavskrivningen på 2,5 Mkr per år, vilken inte är skattemässigt avdragsgill.

Återstår gör sedan det resultatbidrag som Y tillför koncernen X. Jämfört med alternativet med en apportemission blir effekterna således annorlunda. Resultatet blir lägre när köpet finansieras via lån, vilket även eget kapital blir. Exakt vad skillnaderna i olika nyckeltal blir ska vi inte utveckla vidare här.

OBS! Vad vi ville göra dig uppmärksam på i det här exemplet är att det för båda alternativen uppstår skillnader i en rad nyckeltal jämfört med alternativet där en enkel summering av X och Y sker. Lägg detta exempel på minnet. Vi ska återkomma till det snart.

5.2.2 Behandlingen av goodwill kan ge viktig information
Det kan vara på sin plats att påpeka att den avskrivningstid som ett företag väljer för en goodwillpost är mycket intressant. Om avskrivning sker på särskilt kort tid, innebär det att företagsledningen förväntar sig att goodwillposten ska intjänas betydligt snabbare än i de fall där en avskrivningstid på 20 år tillämpas. Goodwill ses som en investering som ska ge avkastning i framtiden. Avkastningen kommer i form av vinster i det förvärvade företaget. Den kan också uppstå genom synergieffekter mellan verksamheter i det förvärvande företaget och det förvärvade företaget. Förväntande synergieffekter är inte sällan en anledning till att företagsförvärv genomförs.

OBS! Det är också på sin plats att påpeka att avskrivning och nedskrivning inte är samma sak. Som vi berättade i samband med att vi tidigare i utbildningen behandlade soliditet, så har många bolag med IT-relaterad verksamhet i spåren av IT-kraschen tvingats till svidande nedskrivningar av goodwill. Här var det då fråga om att goodwillvärden bedömdes ha minskat.

5.2.3 Hur komma förbi problemen med goodwill?
Vid kassaflödesbaserad värdering ställer goodwill inte till något problem. Men vid användande av många andra värderingsmodeller, till exempel jämförande värdering eller utdelningsbaserade modeller, blir goodwill ett problem. Vi har redan sett att goodwill påverkar en rad olika nyckeltal. Frågan är då om det finns något bra sätt att komma runt problemen med goodwill i de värderingsmodeller där goodwill ställer till problem. Svaret är tyvärr att det inte finns något sätt som är gångbart i samtliga fall av goodwill. Däremot finns det möjligheter att lindra problem som goodwill ställer till med.

Om goodwillposter räknas bort påverkas olika nyckeltal vilket kan leda till felaktiga slutsatser. I exemplet med förvärv via en apportemission blir nyckeltalen i X desamma som vid en enkel summering av X och Y om goodwillen räknas bort. Vad som görs i detta fall är i praktiken att man betraktar förvärvet utifrån poolningsmetoden. Poolningsmetoden är en metod som företagen själva använder i de fall av apportemission när det inte går att avgöra vilket företag som förvärvar vilket. Då läggs de båda företagens resultat- och balansräkningar samman utan att någon goodwill uppstår. Det rör sig då om fall som har karaktären av ett samgående mellan två jämnbördiga företag snarare än ett företagsförvärv, även om det ena företaget rent formellt förvärvar det andra. Fall där följden av förvärv blir att poolningsmetoden används, är dock relativt ovanliga.

I exemplet där förvärvet finansieras med lån blir det en avsevärd skillnad. Om goodwillposten på 50 Mkr räknas bort ur koncernens balansräkning krävs det att dess egna kapital räknas ned med lika mycket, eftersom tillgångarnas samlade värde ska vara lika stort som skulder och eget kapital och den skuld koncernen dragit på sig vid köpet givetvis inte kan räknas ned. I detta fall blir det i värsta fall mycket stor påverkan på alla nyckeltal som på något sätt innehåller eget kapital.

Vid användande av ett företags faktiska redovisning finns det en risk för att underskatta företagets vinster om det visar sig att det uppkomna goodwillvärdet har längre livslängd än vad avskrivningstiden antyder. I de fall där det uppkomna goodwillvärdet beräknas bli intjänat ovanligt snabbt, det vill säga i fall med särskilt kort avskrivningstid, är det lätt att missbedöma koncernens vinstutveckling på sikt om goodwillen rensas bort. Vidare sker avskrivningarna med samma belopp varje år medan vinstutvecklingen i ett förvärvat företag sannolikt är stigande på sikt. På kort sikt kan vinsten per aktie minska genom de goodwillavskrivningar som följer på ett förvärv medan utvecklingen på sikt är den motsatta.

Om det finns möjligheter att studera ett förvärvat dotterbolag för sig kan det vara ett sätt att undvika problem som goodwill medför, det vill säga att göra prognoser för dotterbolaget för sig. Det är dock långt ifrån alltid som detta låter sig göras när ett företag väl inlemmats i en koncern och förhållanden med andra företag i koncernen uppstår och gränserna suddas ut.

Det finns alltså både fördelar och nackdelar med att räkna bort goodwill. Det viktigaste är att ha klart för sig vad man gör och att vara konsekvent. Vid jämförelser mellan företag är det dessutom absolut nödvändigt att göra på samma sätt. När det gäller jämförande värdering finns det, som vi senare ska visa, ett antal nyckeltal vilka utesluter goodwill. Dessa kan då användas parallellt med de nyckeltal som inte räknar bort goodwill för att underlätta jämförelser mellan företag som i olika grad växer via förvärv och genom organisk tillväxt.

5.3 Utvecklingskostnader
Kostnader som kan hänföras till utvecklingen av nya produkter, så kallade produktutvecklingskostnader, fördes förr vanligtvis direkt in i företagens resultaträkning och då oftast rubricerade som FoU-kostnader (FoU = Forskning och Utveckling) eller produktutvecklingskostnader. På senare år har det dock blivit allt vanligare att delar av dessa kostnader aktiveras, vilket innebär att de inte kostnadsförs direkt utan i stället tas upp som en immateriell tillgång. Det är ingen tillfällighet att det blivit så. Kritiken mot det tidigare förfaringssättet har varit hård. Ett vanligt argument har varit att produktutveckling är lika mycket att se som en investering som investering i ny maskinpark eller liknande och att produktutvecklingskostnader då, precis som andra investeringar bör ses som en tillgång. Kostnadsföring av produktutveckling innebär enligt många att det redovisade resultatet ger en felaktig bild. Att se dessa kostnader som investeringar vilka ska bidra till framtida vinster, har ansetts vara ett bättre sätt att behandla dem.

Debatten har lett fram till att det har skett en förändring av reglerna för aktivering av utvecklingskostnader. Således kommer denna tillgång att bli allt vanligare i företagens redovisning. I företag som tidigare i mycket begränsad omfattning eller inte alls aktiverat utvecklingskostnader sker därför en plötslig positiv resultateffekt. I företag som tidigare i högre grad aktiverat utvecklingskostnader än vad som nu är tillåtet blir effekten i stället den motsatta.

Aktiverade utvecklingskostnader skrivs, liksom andra anläggningstillgångar, av över sin beräknade ekonomiska livslängd. På några års sikt kommer därför effekterna av de ändrade reglerna att minska i betydelse. Alldeles i början av att ett företag ändrar tillvägagångssätt för redovisningen av utvecklingskostnader, uppstår alltså störningar. På sikt kommer dock jämförbarheten mellan företag att ökas.

Ett företag som går in ett intensivt utvecklingsskede kan mycket väl ha en rörelse som genererar goda vinster. Men om alla utvecklingskostnader förs direkt in i resultaträkningen kan följden bli att det uppvisade resultatet blir mycket lågt eller rent av negativt. I perioder av extrem utvecklingsintensitet innebär då aktivering av utvecklingskostnader ett mer nyanserat sätt att ta hänsyn till dessa kostnader.

I ett tidigt skede av omfattande produktutveckling i ett företag som aktiverar utvecklingskostnader syns mycket lite eller inget alls av dessa kostnader i resultaträkningen. Detta eftersom avskrivningarna då inte hunnit komma igång. Det gäller då att betänka vad som händer med resultatutvecklingen på lite sikt. Vid jämförelser mellan företag är det viktigt att ta hänsyn till hur företagen förfarit när det gäller aktivering av utvecklingskostnader.

5.4 Nettoskulden och dolda reserver
Vi har redan tidigare berättat att den verkliga nettoskulden i ett företag kan vara en annan än den som företaget redovisar, på grund av att marknadsvärdet på finansiella tillgångar och skulder kan skilja sig från de redovisade värdena. Vi ska inte gå in på detta igen utan påminner i sammanhanget bara om detta. Samma sak när det gäller dolda reserver i tillgångar vilka vi behandlade i samband med justerad soliditet. Vi kommer dock att återkomma till detta i samband med att ett företags substansvärde behandlas.