Prissättningen - hela aktiemarknaden - del 1

7.1 Konjunkturen

Med konjunkturen i ett land avses den ekonomiska aktiviteten i landet ifråga. Är det högkonjunktur är aktiviteten hög och tvärtom när lågkonjunktur råder. Konjunkturen kan även mätas för till exempel en viss region, en världsdel eller en viss bransch. Ett mycket vanligt mått som förekommer i konjunktursammanhang är bruttonationalprodukt, (BNP).

Även andra mått, så kallade ledande indikatorer, inköpsindex, aktivititetsindex med flera är vanligt förekommande. Ytterligare andra mått är lager av osålda varor, orderingång, produktivitet, arbetslöshet och kapacitetsutnyttjande.

Gemensamt för alla dessa mått är att de på ett eller annat sätt mäter den ekonomiska aktiviteten. Just BNP är kanske det mått som de allra flesta känner bäst till. Det är det totala värdet av ett lands produktion av varor och tjänster under en viss tidsperiod. Måttet används för att mäta en exakt nivå på konjunkturen under den uppmätta perioden. De andra mått som vi nämnt ger endast indikationer om konjunkturen och ger således inte någon helhetsbild. De används i stället för att göra bedömningar om bland annat den framtida konjunkturutvecklingen.

Med tillväxten i ett land menas ökningstakten av bruttonationalprodukten, BNP.

7.1.1 Aktiemarknaden ligger före konjunkturen

När siffror om konjunkturen blir offentliga påverkar de aktiemarknaden. Men det är inte så enkelt att en hög BNP-siffra gör att aktiekurserna stiger. Det viktigaste är vad siffran visar i förhållande till förväntningarna. Om BNP ökade med 1,2 procent under de tre sista månaderna ett år och marknadens förväntningar inför beskedet om BNP-siffran låg på en uppgång med 3,1 procent kommer det att leda till att markanden måste justera ned sina förväntningar på företagens ekonomiska prestationer. Då faller aktiekurserna. Tvärtom gäller om den redovisade siffran överträffar förväntningarna avsevärt.

TIPS! Som regel brukar aktörerna på aktiemarknaden förutse större förändringar i konjunkturen långt i förväg. En tumregel är att aktiemarknaden börjar räkna med en förestående lågkonjunktur redan 1–1,5 år innan den tar sin början. Detsamma gäller för högkonjunkturer.

Till sin hjälp har marknadens aktörer de olika konjunkturrelaterade mått som förekommer, till exempel ovan nämnda ledande indikatorer, inköpsindex, aktivititetsindex, lager av osålda varor, produktivitet och kapacitetsutnyttjande. Dessa olika mått ger indikationer på vart konjunkturen är på väg. Vidare har aktörerna på marknaden en bra inblick i företagen, vilket ger dem god information om förestående svängningar i konjunkturen.

OBS! Eftersom aktiemarknaden historiskt sett ligger 1–1,5 år före konjunkturen så uppstår ofta det till synes märkliga sambandet att aktiekurserna börjar falla trots att konjunkturen fortfarande inte nått sin topp. Nyheter innehållande statistik om konjunkturrelaterade mått ger ofta relativt kraftiga rörelser på aktiemarknaden.

3.1.3 Konjunkturen i andra länder viktig

Givetvis är det inte bara den svenska konjunkturen som är av betydelse för den svenska aktiemarknaden. Svenska företag har betydande verksamhet utomlands och företagen exporterar för mycket stora summor varje år. Hur det går med konjunkturen i till exempel USA är därför av stor betydelse för vår svenska konjunktur och vår svenska aktiemarknad. Över huvud taget har konjunkturen i världens största ekonomier stor betydelse för konjunkturen även i andra ekonomier. I Sverige är vi bland annat kraftigt beroende av konjunkturen i resten av Europa och i USA.

3.1.4 Konjunkturcykler – cykliska företag extra känsliga

Konjunkturen har historiskt sett ett förlopp som sker i vågor, så kallade cykler. Längden på dessa konjunkturcykler kan variera kraftigt men går vi bakåt i tiden så finner vi att det varit vanligt att högkonjunkturer varar 2,5–3,5 år, medan lågkonjunkturer vanligen varar endast 1,5–2,5 år.

Branscher eller företag vars försäljning och vinst är särskilt beroende av det rådande konjunkturläget brukar kallas cykliska. Skogsbolag och verkstadsbolag är exempel på traditionellt cykliska företag. Skogsbolagen är kraftigt beroende av bland annat priserna på olika former av pappersmassa. Dessa priser varierar i hög grad med konjunkturen och i lågkonjunktur kan priserna vara så låga att skogsbolagen går med rejäla förluster medan priserna i en högkonjunktur kan vara så höga att de gör rekordvinster.
TIPS! Notera att när aktiemarknaden börjar räkna med en förestående uppgång i konjunkturen så stiger de cykliska aktierna och tvärtom när aktiemarknaden börjar räkna med en kommande konjunkturnedgång.

3.1.5 Konjunkturokänsliga företag

I motsats till de cykliska företagen finns det bolag som inte alls är speciellt känsliga för konjunkturen. Läkemedelsbolag och livsmedelsbolag är traditionellt relativt konjunkturokänsliga.

TIPS! I tider av fallande konjunktur och fallande aktiekurser i de cykliska företagen, är det vanligt att de mer stabila läkemedels- och livsmedelsbolagens aktier utvecklas avsevärt bättre än de cykliska företagen. Inte sällan går de då åt rakt motsatt håll, det vill säga uppåt. En viktig anledning till detta är att fonder och andra institutioner "viktar om" i sina aktieportföljer. Många av dem håller en viss minsta andel aktier i sina portföljer. När de säljer en del av sina innehav i cykliska aktier väljer de i stället att sätta en del av de pengar som dessa försäljningar inbringar i de konjunkturokänsliga bolagen.

3.2 Ränteläget

Det allmänna ränteläget påverkas i hög utsträckning av förväntningar om konjunkturen och vilka inflationsförväntningar som råder. Om det råder stark högkonjunktur i många år är det troligt att arbetslösheten når ned till låga nivåer. Det gör i sin tur att lönerna ökar kraftigt då det blir svårare för företagen att få tag i all personal de behöver, vilket slår igenom på priserna som också ökar kraftigt. Hög inflation uppstår. Hög inflation leder till att räntorna stiger kraftigt, eftersom räntorna måste ge kompensation för inflationen.

Förutom att lönenivåerna tenderar att öka i en högkonjunktur så innebär också konsumenternas högre efterfrågan att företagen kan ta ut högre priser vilket spär på inflationen. Inflation leder som bekant i sig också till att människors löneanspråk höjs och det är lätt hänt ett en så kallad inflationsspiral uppstår med ständigt ökande lönekrav som sin tur leder till att företagen höjer sina priser, som i sin tur leder till högre lönekrav, och så vidare.

När konjunkturen i stället faller så minskar risken för inflation. Trycket på arbetsmarknaden lättar och prisutvecklingen tenderar att bli lugnare.

Inflation är detsamma som en minskning av penningvärdet och allmän prisuppgång. Det innebär att varor och tjänster generellt blir dyrare i kronor räknat. Motsatsen, en ökning av penningvärdet och allmänt prisfall, benämns deflation. Det innebär att varor och tjänster generellt blir billigare i kronor räknat. Deflation är mycket ovanligt, men kan uppstå i ett läge med kraftigt försämrad konjunktur eller i en period med en längre tids svag konjunktur.

3.2.1 Kompensation för inflation

Banker och olika kreditinstitut som lånar ut pengar vill ha ersättning för inflationen. Detsamma gäller även alla andra som lånar ut pengar, till exempel privatpersoner och andra företag än banker. Detta gör bland annat att kurserna på räntebärande värdepapper faller och marknadsräntorna därmed stiger när förväntningar om en ökande inflation uppstår. Riksbanken höjer sin reporänta och bankerna höjer sina in- och utlåningsräntor. Staten å sin sida sätter högre räntor på de nya statsobligationer och statsskuldväxlar som denna ger ut. Även andra emittenter av räntebärande värdepapper höjer räntorna på nyutgivna papper.

Riksbankens viktigaste styrränta är reporäntan. Det är den ränta bankerna erhåller/får betala när de lånar ut pengar till/lånar pengar av Riksbanken under sju dagar. Reporäntan styr den korta marknadsräntan. I tider av ökade inflationsförväntningar försöker Riksbanken hålla tillbaka en förväntad inflationsökning genom att höja reporäntan. En höjd reporänta resulterar i höjda lånekostnader för företag och privatpersoner, vilket kan dämpa den ekonomiska aktiviteten.

När det gäller att förutse inflationsförändringar finns det en mängd statistik att tillgå. Förutom de mått som används för att förutse konjunkturförändringar så finns det en del andra, till exempel lönenivåerna i samhället och producentprisindex (PPI). Producentprisindex anger prisutvecklingen i producentledet, det vill säga företagen emellan och konsumentprisindex (KPI), anger utvecklingen för de priser som konsumenterna betalar. När producentpriserna ökar slår detta som regel förr eller senare igenom i högre konsumentpriser.

3.2.2 Ränteläget påverkar aktiekurserna kraftigt

Vi har tidigare behandlat den så kallade riskfria räntan. I takt med att det allmänna ränteläget förändras så förändras också denna. Eftersom aktiemarknadens aktörer, förutom en kompensation för sitt risktagande, även kräver en avkastning som ger ersättning för den avkastning som de avstår när de väljer bort alternativet med den riskfria räntan, så har det allmänna ränteläget mycket stor inverkan på aktiemarknaden.

OBS! Stigande räntor gör att aktiekurserna måste justeras ned för att aktiemarknaden ska kunna erbjuda motsvarande högre avkastning. På grund av den multiplikativa effekt som uppstår när marknadens aktörer blickar många år framåt i tiden får även relativt små ränteförändringar stor inverkan på aktiekurserna. Faller i stället ränteläget blir effekten den motsatta. Den del av marknadens avkastningskrav som beror på den riskfria räntan blir lägre, och således stiger aktiekurserna tills de når nivåer som erbjuder de avkastningsmöjligheter som överensstämmer med marknadens avkastningskrav. För att lättare fårstå förloppet kan du jämföra med hur det fungerar med priser och räntor på nollkupongare. De sjunker i värde när räntan stiger och tvärtom när räntan sjunker. Samma sak gäller för aktier. Kort sagt handlar det om att aktiekursen i ett bolag vid stigande räntor måste ned för att i framtiden kunna erbjuda lika mycket högre avkastning som den riskfria räntan ökat och tvärtom vid fallande räntor.

Vi har koncentrerat oss på att tala om den riskfria räntan i form av räntan på statsskulväxlar med 90 dagars löptid när vi talar om avkastningskrav på aktier. Denna ränta speglar inte långsiktiga inflationsförväntningar. Det gör däremot räntan på statsobligationer med längre löptid, till exempel de som har 5–10 års löptid. I tider av förväntningar om betydande inflation på sikt kommer därför de längre marknadsräntorna att kraftigt överstiga de korta räntorna. Därför måste aktiemarknadens aktörer höja sina avkastningskrav mer än vad de korta marknadsräntorna antyder.

3.2.3 Räntenivån påverkar aktiers attraktionskraft

I praktiken innebär högre räntor att aktier förlorar i attraktionskraft i förhållande till räntebärande alternativ. Detta eftersom högre räntor innebär att den avkastning som räntebärande placeringar erbjuder ökar. Därför kommer aktiekurserna att falla till en nivå som gör att balans åter råder, det vill säga att de når en nivå där den förväntade avkastningen åter ger kompensation för den riskfria räntan.

Ju lägre avkastningskravet på aktiemarknaden är vid ett givet tillfället, desto högre kan företagen värderas. Om vi ser på det orimliga fallet att avkastningskravet närmar sig noll så innebär det att aktiekurserna skulle stiga till det oändliga. Detta kommer dock sannolikt aldrig att inträffa.

Utöver kopplingen mellan avkastningskrav och räntan så har räntenivån även andra effekter. En högre ränta gör det bland annat mer kostsamt för företagen att låna hos exempelvis banker. En lägre ränta innebär i stället lägre lånekostnader. Allt detta gäller för redan tagna lån med rörlig ränta eller nya lån.

3.2.4 Räntekänsliga företag

Uttrycket "räntekänslig" används om en bransch eller ett företag vars försäljning samt vinst och/eller tillgångars värde är särskilt beroende av det rådande ränteläget. Banker och försäkringsbolag samt fastighets- och byggbolag är exempel på traditionellt räntekänsliga företag. Fastighetsbolag vars tillgångar till stor del utgörs av fastigheter gynnas som regel av en ökande inflation. Detta då marknadspriserna på fastigheter vanligtvis ökar vid inflation. Fastigheter ger således i sig ett visst inflationsskydd och i tider av kraftig inflation kan fastighetspriserna öka mycket kraftigt.

Här går du tillbaka till översikten: 

1. Aktiemarknaden - en del av vår vardag