Urval och framtidsprognoser

4.1 Att välja ut företagen
Bara på Stockholmsbörsen finns det hundratals företag noterade. Sedan finns det en rad företag noterade på listor utanför Stockholmsbörsen. Det är lätt att bli snurrig när det är dags att välja ut företag att värdera. Även om det inte finns skäl att låta mindre än samtliga noterade bolag utgöra själva spelplanen så går det för en enskild privatperson rimligen inte att värdera samtliga noterade företag. Om någon gör det så kommer han/hon hur som helst att vara färdig med det sista företaget så långt efter att värderingen av det första påbörjades att förutsättningarna förändrats radikalt under tiden och tidigare gjorda värderingar blivit inaktuella. Nej, att värdera samtliga företag själv är en orimlighet om någon som helst tillförlitlighet i värderingarna ska uppnås.

Hur ska du då gå till väga för att dra ned antalet bolag som du värderar utan att för den skull missa nästan alla guldkorn? Låt oss först konstatera att om det fanns något enkelt och säkert sätt att hitta alla guldkorn så skulle den som upptäckt en sådan metod i princip äga hela världen till slut. Kort sagt, det finns ingen universell metod för att hitta alla guldkorn och bara dessa! Men det finns bättre och sämre sätt att minska antalet bolag som studeras närmare samtidigt som en hel del guldkorn fångas i vaskpannan medan det mesta av kattguldet undviks.

4.1.1 Sök av marknaden med hjälp av nyckeltal
Du har vid det här laget kunskap om en rad olika nyckeltal. Många av dessa är en ovärderlig hjälp när det gäller att välja ut företag att värdera/analysera. Gör en sammanställning över ett urval av lämpliga nyckeltal och sök sedan av marknaden utifrån dessa. Börja med en bransch och tag sedan med så många branscher som du klarar av. Men ta inte på dig mer än du klarar åt gången.

När du gör detta måste du, förutom att välja ut nyckeltalen, också bestämma dig för vilka siffror som du ska använda. Ska du använda befintliga redovisningsdata, professionella analytikers prognoser, företagsledningarnas egna prognoser, eller kanske dina egna prognoser?

Sanningen är den att det egentligen inte finns någon anledning att välja bara ett av ovanstående alternativ. Varför inte prova dem alla? Du kommer med all sannolikhet att få relativt stora skillnader mellan de olika alternativen. När du utgår från redovisningsdata är det lämpligt att använda de senaste tolv rullande månaderna om företagens senaste rapporter inte var bokslutsrapporten. Med rullande avses att de tolv månaderna inte avser ett enskilt räkenskapsår men väl de tolv senaste sammanhängande månaderna.

När du använder prognoser gjorda av professionella analytiker gör du lämpligen en sammanställning över så många nyckeltal du kan få fram för företagen. I fallet med företagsledningarnas egna prognoser är dessa vanligen betydligt mindre specificerade än de som görs av professionella analytiker. När företagens egna prognoser används, blir det som regel fråga om att begränsa antalet nyckeltal, annars måste till slut egna antaganden och prognoser till för att få fram fler nyckeltal baserade på företagens egna prognoser.

Dina egna prognoser då? Ja, vi kommer strax in på hur prognoser om framtiden lämpligen görs. Men i själva urvalsprocessen vill du kunna ta med så många företag som möjligt utan att det blir orimligt mycket arbete. Därför är det lite si och så med lämpligheten att basera urvalet på att göra egna prognoser för ett stort antal företag. Om det är som så att det finns ett antal bolag som du följer ingående och löpande gör prognoser för, blir dessa självklart alltid en del av urvalet. Men att sätta sig ned och göra prognoser för företag som man inte känner utan och innan ger knappast någon större tillförlitlighet i prognoserna. Givetvis ska du dock inte tveka om att löpande sätta dig in i nya företag som fångar ditt intresse och göra prognoser för dessa.

4.1.2 Ställ upp tabeller
Gör en tabell, lämpligen med hjälp av ett kalkylprogram av typen Excel. I tabellen ställer du upp de nyckeltal du identifierat som lämpliga och noterar dessa för respektive företag. Tänk på att använda ändamålsenliga nyckeltal. Du har vid det här laget fått kunskap om såväl förtjänster som begränsningar med olika nyckeltal, beakta dessa. Tänk också på att det för många nyckeltal är lämpligt att para ihop det med ett annat, till exempel att det är lämpligt att ta med räntabilitet på eget kapital när kurs/eget kapital eller kurs/substansvärde studeras, vinstmarginal för P/S-talet, rörelsemarginal för EV/Sales och så vidare.

Tag med så många av de aktierelaterade måtten och EV-måtten som är ändamålsenliga för respektive bransch. Glöm till exempel inte heller de finansiella måtten som hjälper dig att bedöma företagens finansiella styrkor och svagheter. Tänk också på att det kan finnas anledning att dela in respektive bransch i undergrupper med hänsyn till skillnader mellan bolagen. Notera också varifrån siffrorna till nyckeltalen kommer ifrån. Om du har flera källor för ett och samma företag tar du med dem alla och särskiljer dem.

4.1.3 Professionella analytikers prognoser
Vart ska du vända dig för att hitta prognoser gjorda av professionella analytiker? Ja, sannolikt känner du redan till detta och har kanske rentav läst många företagsanalyser. Men vi ska ge några tips för säkerhets skull. Till att börja med har du alla de olika ekonomitidningar som publicerar aktieanalyser och tabeller med nyckeltal baserade på tidningens egna analytikers prognoser, därefter finns banker och så kallade analyshus.

OBS! När du använder prognoser framtagna av professionella aktörer måste du tänka på skillnader i tidpunkt då analyserna färdigställdes. Du måste också tänka på att det förekommer skillnader i behandlingen av till exempel justeringar. Vidare är det naturligtvis önskvärt att för företagen i en och samma bransch använda prognoser hämtade från analysavdelningen på en och samma bank, fondkommissionärsfirma, tidning eller nyhetsbrev. Att ha med flera olika aktörer är givetvis en fördel. Var dock noga med att notera vilken aktörs eller vilka aktörers prognoser du använder i varje enskilt företag, tidpunkt för respektive analys och annan viktig information. Det är troligt att du kommer att få använda en rad olika aktörer för att få tag i prognoser för en hel bransch, och det är långt ifrån säkert att du får tag i prognoser för samtliga företag i en bransch.

4.1.4 Företagens egna prognoser
För att ta del av företagens egna prognoser och mål för framtiden är det nödvändigt att vända sig till deras rapporter och pressmeddelanden. 

Givetvis gäller det också att följa med i media i övrigt och ta del av eventuella uttalanden av företagsledningarna. Det är vanligt att de meddelar uppdaterade mål och prognoser även via uttalanden till exempelvis nyhetsbyråerna.

4.1.5 Hur kan tabellerna du satt samman användas?
Det kanske mest självklara är att du i tabellerna kan leta efter stora skillnader i olika aktierelaterade mått respektive EV-mått. När du identifierat stora skillnader mellan företagen i en bransch gäller det att försöka förklara vad de beror på. Är det helt enkelt så att det beror på att prognoserna du använt är välgrundade i olika grad? Eller är det stora skillnader i de mer långsiktiga utsikterna för företagen? Kanske skiljer sig risknivån mellan företagen eller någonting annat?

Med all säkerhet kommer dina sammanställningar att ge dig många uppslag till förhållanden att titta närmare på för att sedan välja ut objekt som förtjänar en fullständig värdering från din sida, med allt vad det innebär av egna prognoser och så vidare. Kanske föredrar du att nöja dig med att ha identifierat objekt som förefaller för lågt värderade. Men om du verkligen vill hitta guldkornen är det dags att gå vidare och själv närmare granska dem och deras branschkollegor för att sedan göra en fullständig relativvärdering av dem. Eftersom du redan har satt samman en tabell som bygger på professionella aktörers och företagsledningens prognoser samt befintlig redovisning har du ett gott utgångsläge för att sedan se hur dina egna prognoser slår i förhållande till dessa.

NOTERA: Hur de tabeller vi beskriver kan byggas upp och hur jämförelserna mellan företag kan göras kommer vi att gå igenom lite längre fram i samband med att vi behandlar relativvärdering i praktiken. De metoder vi jobbar med där är lämpliga att använda även för tabellerna vi talat om ovan.

4.1.6 Andra sätt att välja värderingsobjekt
Det finns givetvis en rad kriterier för att direkt välja ut vissa företag eller hela branscher som är särskilt värda att titta närmare på i stället för att mer eller mindre planlöst titta på hela branscher och avverka dem en efter en. Men använd gärna tabellförfarandet ovan i ett tidigt skede för att ta en titt på företagen i branscher du fastnat för eller branscher du hittat intressanta företag i. Detta för att utifrån tabellerna sedan göra en bedömning huruvida det är värt att gå vidare med en djupare egen analys.

Nedan ger vi en lista för några av alla tänkbara anledningar till att fastna för ett eller flera företag eller en viss bransch:

• Du har av något skäl uppmärksammat en viss bransch som förefaller vara på frammarsch. Du kanske har läst om att branschen förväntar sig en uppgång eller kanske har du noterat att branschen börjat gå riktigt bra utomlands, antingen resultatmässigt eller på en utländsk börs.
• Ett enskilt företag har fångat ditt intresse, kanske på grund av nya produkter eller tjänster eller till exempel på grund av att genomförda omstruktureringar förefaller vara på väg att ge resultat.
• Du har noterat att insiders i ett visst företag eller i flera företag i samma bransch börjat köpa aktier. Insiderstatistik hittar du på http://www.fi.se/
• Du har uppsnappat ett visst mode eller en viss trend som är på gång och som kan tänkas gynna ett eller flera företag eller en hel bransch.
• Du har anledning att tro att en viss bransch befinner sig i ett bottenläge när det gäller orderingång och att en vändning är nära förestående.
• Du har uppmärksammat att någon professionell analytiker radikalt förändrat sin syn på ett visst bolag eller en hel bransch, från negativ till positiv.
• Det har kommit en överraskande positiv rapport eller nyhet från ett företag eller kanske från flera företag i en viss bransch.
• Konjunkturen förefaller vara på väg upp och du har identifierat en bransch som vänder tidigt i konjunkturen.
• Konjunkturen förefaller vara på väg ned och du börjar intressera dig för konjunkturokänsliga branscher.
• Du har noterat att ett eller flera företag som under en längre period uppvisat låg tillväxt plötsligt ser ut att vara på väg in i en period av kraftig tillväxt med god lönsamhet. Kanske efter en period av omstruktureringar och flera negativt överraskande rapporter.
• En viss bransch befinner sig i kris och du vill se efter om det finns några företag i branschen som är särskilt finansiellt stabila och som kanske kan gå stärkta ur krisen när konkurrenter slås ut.
• Du noterar att företagsledningen i ett företag efter en längre tids pessimism plötsligt börjar uttala sig mer positivt om framtiden.
• Ett företag får plötsligt nya betydelsefulla kunder, kanske på helt nya produkter eller tjänster.

Fundera gärna själv på alla de vidareutvecklingar som går att göra av punkterna ovan.

Vi ska nu gå in på viktiga aspekter att ta hänsyn till när framtidsprognoser byggs upp. I samband med detta kommer vi att beröra en hel del saker som i sig kan användas för att hitta intressanta företag eller branscher, på samma sätt som det som tas upp i listan ovan.

4.2 Prognoser om framtiden
Den allra viktigaste delen av en företagsvärdering är prognoserna om framtiden. Vilken modell som sen används för att värdera företaget är, under förutsättning att samma antaganden görs och att inget avkall på noggrannheten görs, av mindre betydelse. Relativvärdering är dock som sagt inte en metod som leder fram till absoluta värden, vilket däremot kassaflödesbaserad värdering är. Det gör dock inte relativvärdering till någon andra klassens värderingsmetod. Tvärtom så har den sina förtjänster, bland annat beroende på att den bygger på faktiska värderingar inom en bransch.

4.2.1 Stöd vid framtidsprognos
Nedan har vi sammanställt en rad olika punkter som kan utgöra ett bra stöd när framtidsprognoser för ett företag ska göras.

• Hur har företagets omsättningstillväxt och lönsamhet utvecklats historiskt? Är företaget konjunkturberoende och i vilken grad? Hur väl följer det konjunkturcyklerna? Vad har varit kännetecknande för företagets tidigare topp- respektive bottenår? Finns det skäl att tro att företaget kommer att överträffa eller underskrida dessa siffror?
• Vilken tillväxt och lönsamhet har företaget klarat under tidigare konjunkturcykler?
• I vilken grad har företaget växt organiskt respektive genom förvärv? Hur väl har företaget lyckats med en eventuell förvärvsstrategi? Vilka möjligheter finns det att fortsätta denna? Vilka positiva respektive negativa konsekvenser har förvärv haft på företaget tidigare? Utspädningseffekter?
• Har företaget nya produkter eller tjänster som står inför lansering eller nyligen har lanserats? Hur ser marknaden för dessa ut och vilken position på marknaden kan företaget tänkas få med de nya produkterna eller tjänsterna?
• Hur växer branschen i övrigt och vilken lönsamhet uppvisar den? Vad säger branschexperterna om framtiden?
• Är företaget en branschledare eller vilken position har det i branschen? Är företaget på väg att förändra sin position?
• Vilka geografiska marknader verkar företaget på? Hur ser branschkonjunkturen ut där?
• Har koncernens sammansättning ändrats mot den historiska sammansättningen? Hur påverkar detta?
• Hur känsligt är företaget för förändringar i olika valutakurser, råvarupriser med mera?
• Är det ett företag med stor hävstångseffekt? Har företaget en låg lönsamhet i dag samtidigt som konjunkturen förefaller vara på väg upp inom kort? Hur slår hävstångseffekten vid en upp- respektive nedgång i konjunkturen?
• Vilka prognoser gör företagsledningen själv? Hur har de förändrats med tiden? Hur har företagsledningen lyckats leva upp till prognoser historiskt sett?
• Hur ser företagets finansiella mål ut? Hur har de förändrats med tiden? Hur har företagsledningen lyckats leva upp till dem historiskt sett?
• Vad säger prognoserna som professionella analytiker gjort? Vad har de tagit hänsyn till och vad bygger de sina prognoser på? Finns där faktorer eller fakta som du missat att ta hänsyn till eller saknat information om? Hur träffsäkra har de olika analytikerna varit historiskt?
• Vilka trender har kunnat skönjas i företagets senaste delårsrapporter? Har orderingången ökat? Vad händer med omsättningen och lönsamheten?
• Marginalmått och räntabilitetsmått kan användas för att se till att de prognoser som görs bygger på rimliga antaganden sett till dessa. Jämför med företagets historiska prestationer och för till exempel marknadsledaren och andra företag i branschen.
• I samband med att vi behandlade justeringar lärde du dig en rad olika faktorer som påverkar företaget på olika sätt. Glöm inte att beakta dessa. Där finns en rad saker att tänka på även vid framtagandet av framtidsprognoser. Hur har till exempel olika jämförelsestörande poster påverkat resultatet tidigare? Vad avsåg dessa poster? Var det kanske fråga om omstruktureringar som förväntas leda till förbättrad lönsamhet inom kort?

4.2.2 Ingen exakt vetenskap – erfarenhet betydelsefull
Framtidsprognoser är av naturliga skäl ingen exakt vetenskap. Men framtidsprognoserna är själva grundstenen i företagsvärdering. Endast genom att skaffa sig rejält med erfarenhet kan man utvecklas långt på detta område och öka tillförlitligheten i egna prognoser. Det krävs också gedigna kunskaper om det specifika bolaget, branschen, de geografiska marknaderna, produkter och tjänster med mera för att öka tillförlitligheten i prognoser. Gott omdöme och gott matematiskt sinne är andra goda egenskaper liksom goda kunskaper i företagsekonomi.

Att träffa rätt i prognoser är således inget som det går att lära ut någon exakt metod för. Men vi tror att vi nu har givit dig en hjälp på traven och god grund att stå på när du ska börja bygga erfarenhet. Det är mycket viktigt att ha en vilja att lära känna olika branscher och de enskilda företagen i dessa och att ständigt hålla sig uppdaterad om dem. Med tiden skapar du dig en genuin kunskap och erfarenhet som sitter där för gott. Det är erfarenheter som du inte kan skaffa dig på annat sätt.

Det är dock inte i sig absolut nödvändigt att vara en duktig prognosmakare för att lyckas hitta undervärderade/övervärderade aktier. Med just relativvärdering kan du med hjälp av bland annat andras prognoser, få en bra bild av skillnader i värdering mellan bolag som liknar varandra och se för vilka bolag som förväntningarna som är inbyggda i aktiekursen är omotiverat höga/låga. Men för att verkligen göra någon skillnad, är en egen förmåga att göra någorlunda träffsäkra prognoser oslagbart. Inte minst för att få bättre möjligheter att noggrannare kunna bedöma i vilken utsträckning vissa aktier är felvärderade och när det är dags att köpa respektive sälja, liksom för att hitta fler av de verkliga guldkornen före det att de blir upptäckta av den stora massan.