4.1 Kursnoteringar
Det för tillfället högsta pris vid vilket det finns minst en köpare som är beredd att köpa minst en handelspost i ett visst bolag kallas köpkurs. Det för tillfället lägsta pris vid vilket det finns minst en säljare som är beredd att sälja minst en handelspost i ett visst bolag kallas på motsvarande sätt säljkurs. Vad en handelspost är kommer vi till strax.
Den kurs vid vilken köpare och säljare mötts och avslut uppstått kallas betalkurs. För till exempel en aktie anges följande:
Efter avslutad handel: högst, lägst, respektive sist betalt.
Under pågående handel: högst, lägst, respektive senast betalt.
Högst betalt är den högsta kurs vid vilken avslut kommit till stånd medan lägst betalt är den lägsta kurs vid vilken avslut kommit till stånd. Senast betalt är den kurs vid vilken det senaste avslutet gjordes och sist betalt är den kurs vid vilken det sista avslutet gjordes.
Då en köpare och en säljare möter varandras villkor och gör en affär sker ett avslut. På Börsen sker avsluten kontinuerligt när köp- och säljorder möter varandra i de så kallade orderböckerna.
Omsättningen för en aktie är det antal aktier eller det sammanlagda värdet av de aktier som byter ägare under en viss tidsperiod, till exempel en dag (men den kan givetvis även avläsas hela tiden under pågående handel). De köp- och sälj- och betalkurser som råder när aktiehandeln avslutas för dagen kallas slutkurser.
4.2 Så går handeln till
För att handeln på Stockholmsbörsen ska fungera så smidigt som möjligt är handeln uppdelad i två delar: handelspostmarknaden, där handel endast sker med hela handelsposter och småordermarknaden, där handel sker med mindre poster.
En order som är mindre än en handelspost läggs in i småordermarknaden. Där matchas småorder och sammanförs sedan till avslut. Avslut i småordermarknaden görs till den kurs som för tillfället råder i handelspostmarknaden.
4.2.1 Värdet av en handelspost
På Stockholmsbörsen eftersträvas att värdet av en handelspost ska motsvara ett halvt basbelopp för bolag noterade på A-listan och ett fjärdedels basbelopp för bolag noterade på O-listan och Nya Marknaden. Om likviditeten i speciellt ett mindre bolags aktier är låg kan det ta mycket lång tid att genomföra affärer med mindre poster än en handelspost. I mer likvida aktier – speciellt i de lite större bolagen – brukar det dock vara relativt problemfritt att handla med poster mindre än en handelspost. Dock kan handel med allt för små poster vara mycket oförmånlig om banken eller fondkommissionärsfirman tillämpar så kallat minimicourtage.
Ett basbelopp fastställs varje kalenderår av regeringen. Det ligger till grund för uträkningen av till exempel folkpension och andra sociala förmåner. Basbeloppet följer inflationen och är för år 2000 fastställt till 36 600 kronor.
4.2.2 Handelsposten kan förändras
En handelspost består av ett visst antal aktier, till exempel 50, 100, 200 eller 500 aktier. Beloppsstorleken på en handelspost varierar därför med kursutvecklingen. Om en handelspost med tiden blir för stor i kronor räknat kan bolaget ifråga till exempel välja att genomföra en split i syfte att åter få ned handelspostens beloppsmässiga storlek till en nivå som underlättar handeln. Förfarandet med handelsposter praktiseras även vid aktiehandel i bolag noterade på listor utanför Stockholmsbörsen. På Aktietorget eftersträvas exempelvis att en handelspost ska motsvara 0,1 basbelopp.
Handelspost benämns ibland även börspost.
4.3 Likviditet och spread
Likviditet i aktiesammanhang är hastigheten med vilken aktierna i ett bolag omsätts. Hög likviditet i en aktie gör det enklare och mindre riskfyllt för köpare och säljare att genomföra transaktioner än låg likviditet, som både försvårar transaktioner och gör dem mer riskfyllda. En låg likviditet kan nämligen ge upphov till en stor "spread" samt svårigheter att köpa och sälja med kort varsel.
4.3.1 Spread
Skillnaden mellan den högsta köpkursen respektive den lägsta säljkursen för till exempel en aktie vid ett visst tillfälle benämns spread. Om den högsta köpkursen exempelvis är 40 kronor och den lägsta säljkursen är 50 kronor vid en viss tidpunkt, uppgår spreaden till 50 – 40 = 10 kr. Spreaden kan även uttryckas procentuellt och beräknas då som beloppet av spreaden dividerat med den högsta köpkursen, i det här fallet 10/40 = 25 %. En sådan stor spread innebär att säljarna vill ha minst 25 procent (10/40 = 25 %) mer än vad köparna som mest är beredda att betala, och att köparna i sin tur som mest är beredda att betala 20 procent (10/50 = 20 %) mindre än vad säljarna som lägst är beredda att sälja för.
4.3.2 Stor spread innebär extra risk
En stor spread innebär en extra risk för den som handlar i aktien och beror oftast på en låg likviditet i densamma. I aktier med riktigt hög likviditet, till exempel de på Mest omsatta-listan, uppgår spreaden oftast inte till mer än runt en halv procent.
4.4 Orderläggning
Vid köp och försäljning av värdepapper kan kurs- och tidslimit för en order sättas av den som avser att köpa eller sälja. Kurslimiten, även kallad prislimit, anger det högsta pris en köpare är beredd att betala och det lägsta pris en säljare är beredd att sälja för. Antingen sätts prislimiten till ett visst värde, till exempel 95 kronor eller så anges i stället bäst möjligt.
OBS! En köp- eller säljorder med instruktionen att köpa eller sälja bäst möjligt innebär att ordern kommer att utföras till för tillfället lägsta möjliga pris vid köp, respektive högsta möjliga pris vid försäljning. Det innebär således att köparen eller säljaren inte har någon garanti för vilken inköps- eller försäljningskursen blir, utan endast att ordern utförs till den marknadskurs som råder då ordern når marknaden.
4.4.1 Specifikt pris vid handel med hela poster
Vid handel med hela handelsposter måste mäklarna ange ett specifikt pris i Börsens handelssystem. I praktiken går det dock att lämna instruktionen bäst möjligt till sin bank eller fondkommissionärsfirma som sedan i sin tur tar på sig att köpa eller sälja bäst möjligt åt kunden. Banken eller fondkommissionärsfirman gör detta genom att ange ett för tillfället lämpligt pris som ser ut att kunna leda till snabbt avslut och justerar priset efter hand om avslut inte sker.
4.4.2 Tidslimit
Tidslimiten anger den tid som ordern ska gälla innan den ska utgå ur handelssystemet, det vill säga automatiskt makuleras. En köp- eller säljorder som gäller endast en börsdag och automatiskt makuleras därefter kallas dagsorder. Om den läggs under pågående handel gäller den till börsdagens slut. Om den läggs när börshandel inte pågår så gäller den under närmaste dag med börshandel.
4.4.3 Makulering av order före avslut
I de orderläggningssystem som fondkommissionärerna med onlinehandel använder sig av gentemot sina kunder kan det förekomma vissa variationer gentemot det som sagts ovan, till exempel kan en order som läggs strax före Börsens stängning automatiskt gälla även nästkommande dag med börshandel. Det går dock alltid att be om makulering av en order som ännu inte gått till avslut, detta oberoende av vilken typ av fondkommissionär som anlitats.
TIPS! Om du ångrar en köp- eller säljorder kan du, innan denna gått till avslut, låta makulera ordern genom att lämna instruktion om makulering till din mäklare. Det innebär att du låter order upphöra att gälla.
4.5 Orderbok och orderdjup
Alla köp- och säljorder avseende en viss aktie samlas i aktiens orderbok. Orderna sorteras efter pris och tid. De köporder som har högsta pris och de säljorder som har lägsta pris hamnar högst upp i orderboken. Olika köporder och säljorder som är åsatta samma pris sorteras efter vilken tidpunkt de registrerades så att äldsta order hamnar överst i orderboken.
Ett så kallat orderdjup är en visualiserad sammanställning som visar vilka köp- respektive säljorder som för närvarande finns i marknaden för en viss aktie. Vanligtvis visar ett orderdjup de tre eller fem högsta köpkurserna respektive de lägsta säljkurserna i orderboken, samt det totala antalet aktier som efterfrågas respektive bjuds ut till var och en av dessa kurser.
Uttrycket "mörka" används om aktiehandel. Att mörka en köp- eller säljorder innebär att köparen eller säljaren bara visar en del av det antal aktier som denne vill köpa eller sälja i orderboken. Så snart avslut gjorts lägger denne ut fler aktier i orderboken. På så vis kan köparen eller säljaren delvis dölja sina intentioner.
4.6 Genomförda affärer
En bekräftelse av genomförd värdepappersaffär, det vill säga köp eller försäljning av till exempel aktier, kallas avräkningsnota. En sådan upprättas och skickas ut av banken eller fondkommissionärsfirman efter en genomförd aktieaffär, vanligtvis per post.
På avräkningsnotan framgår:
hur många aktier som köpts eller sålts
till vilket pris
uppgift om courtage
summa att betala eller erhålla (likvid)
uppgift om vilken dag affären gjordes (affärsdatum)
vilken dag betalning erhålles eller ska ske (likviddatum).
För aktieaffärer är likviddatumet tre bankdagar efter affärsdatumet. Courtaget är den avgift som banken eller fondkommissionärsfirman tar ut för genomförandet av affären.
Ordet likvid används också i betydelsen att en person som är likvid inte har alla sina pengar investerade i värdepapper utan har en del av kapitalet på till exempel ett bankkonto.
4.6.1 Courtage
Den avgift som banken eller fondkommissionärsfirman tar ut för en genomförd värdepappersaffär kallas som vi nämnt courtage (eller kurtage). Avgiften tas ut både i samband med köp och vid försäljning. Vanligtvis är det en procentuell avgift men det förekommer även fasta avgifter i kronor räknat, vilka kan variera med olika intervall på totalsumman för en affär.
Vanligt förekommande är också så kallat minimicourtage. Det är en fast minimiavgift, som banken eller fondkommissionärsfirman tar ut i stället för en procentuell avgift i händelse av att den procentuella avgiften understiger minimicourtaget.
