1.1 Förädlingsgrad
Förädlingsgrad = Förädlingsvärde / Omsättning
För att kunna beräkna förädlingsgraden behövs, förutom uppgift om värdet på omsättningen, också förädlingsvärdet. Detta är detsamma som omsättningen minskad med kostnad för sålda varor. Förädlingsvärdet kan, om det är enklare, även beräknas som:
Rörelseresultat före avskrivningar + Lönekostnader inklusive lönebikostnader
Kostnaden för eventuella personaloptioner inkluderas lämpligen i lönekostnaderna. Den kostnad som då används bör vara det värde som anställda tillförs vid tilldelningstidpunkten.
OBS! Storleken på ett företags egen rörelse visas bättre av förädlingsvärdet än omsättningen. Därför är marginalmått baserade på förädlingsvärden bättre vid jämförelser mellan företag, där ett eller flera av företagen uppvisar betydande skillnader mellan förädlingsvärde och omsättning. Det är till exempel inte ovanligt att IT-konsultföretag ordnar med inköp av datautrustning till sina kunder, vilket kan blåsa upp omsättningen kraftigt medan vinsttillskottet från detta blir mycket litet eller obefintligt. Ofta är detta en service som ligger utanför kärnverksamheten och marginalerna på datautrustning är mycket låga redan i handeln, varför det är svårt att lägga på något på priset. Förändringar i förädlingsgraden för ett företag kan bland annat bero på att företaget i större eller mindre utsträckning anlitar underleverantörer.
Förädlingsgraden anges i procent.
1.2 Kapitalomsättningshastighet
Kapitalomsättningshastighet (KOH) = Omsättning / Kapitalbas
Som kapitalbas i formeln ovan kan användas antingen balansomslutning, sysselsatt kapital eller operativt kapital. KOH talar om hur kapitalintensiv verksamheten är, det vill säga hur mycket kapital den kräver. Särskilt över en lite längre tidsperiod ger detta mått god information om verksamhetens kapitalintensitet. I frågan om vilken kapitalbas som ska användas så är svaret att det beror på vad uppgiften om KOH ska användas till. Men det operativa kapitalet, vilket inte innehåller finansiella placeringar, ger det mest opåverkade måttet på KOH när rörelsen studeras. Detta eftersom finansiella placeringar vanligtvis inte har med rörelsen att göra
OBS! Liksom vid beräkning av RE, RT, RSYSS och ROP gäller det att vid beräkning av KOH använda det genomsnittliga kapitalet som bas.
KOH anges som ett decimaltal.
1.3 Antal anställda
Antalet anställda är betydelsefullt i många hänseenden. Det ingår dessutom i ett antal andra intressanta nyckeltal. Av intresse är dels antal anställda vid utgången av en rapportperiod, dels medelantalet anställda under rapportperioden. Under en viss rapportperiod kan ett bolag givetvis ha nyanställt och avskedat personal, ha haft deltidsanställda och ha haft kostnader för övertid. Vad företaget då gör i sina rapporter är att det helt enkelt räknar om uppgifterna till termer om antal heltidstjänster.
Förutom att antal anställda behövs för beräkning av andra nyckeltal så är denna uppgift som sagt intressant även av andra skäl. Detta gäller inte minst i företag som växer kraftigt, köper eller säljer verksamheter eller genomför kraftiga personalminskningar. Antalet anställda är givetvis extra intressant i företag som är särskilt löneintensiva, det vill säga företag där lönekostnader inklusive lönebikostnader i förhållande till förädlingsvärdet är särskilt stora.
1.4 Löneintensitet
Löneintensitet = Lönekostnader inklusive lönebikostnader / Förädlingsvärde
Det här måttet är särskilt användbart i perioder då stora löneförändringar kan förväntas. Genom att beräkna löneintensiteten fås ett mått på i vilken grad företaget påverkas av löneförändringar. Tjänsteföretag är per definition särskilt löneintensiva och därav speciellt känsliga för löneförändringar. I dessa företag kan detta mått därför vara av speciellt intresse att studera.
Löneintensiteten anges i procent.
1.5 Omsättningstillväxt
Omsättningstillväxt = Omsättningsförändring / Omsättning föregående period
Omsättningen i ett företag kan växa av två huvudanledningar. Dels genom så kallad organisk tillväxt, det vill säga när företagets omsättning ökar genom till exempel högre försäljning av befintliga produkter och tjänster, nya produkter och tjänster, etablerande av nya dotterbolag och så vidare. Den andra anledningen är förvärvad tillväxt, det vill säga när ett företag förvärvar hela eller delar av andra företag eller verksamheter.
Omsättningstillväxten anges i procent.
1.5.1 Skilj på organisk och förvärvad tillväxt
När omsättningstillväxten i ett företag studeras är det mycket viktigt att skilja på organisk och förvärvad tillväxt. Förvärvad tillväxt leder ofta till utspädning av befintliga aktieägares innehav. Det sker om företaget på ett eller annat sätt betalar ägarna av det förvärvade företaget med egna aktier, så kallad apportemission, eller genomför nyemission till sina egna och/eller nya aktieägare.
Ett företag kan ha överskottskapital, det vill säga kapital som inte behövs någon annanstans i verksamheten eller för att betala skulder, och som kan användas för att förvärva andra bolag. Men vid omfattande förvärv blir företaget förr eller senare tvunget att ta till möjligheter som att låna pengar från till exempel banker, vilket påverkar företagets finansiella situation och räntekostnader, eller att genomföra nyemission. Detta måste givetvis tas hänsyn till vid värderingen av det förvärvande företaget.
När den historiska omsättningstillväxten i ett företag beräknas och studeras gäller det alltså att hålla isär organisk och förvärvad tillväxt. Detta genom att ta reda på hur mycket av tillväxten som beror på förvärv, respektive är organisk.
1.6 Omsättning och resultat per anställd
Två mått som började användas riktigt mycket i och med IT-konsulternas inträde på börsen, är omsättning per anställd respektive resultat per anställd. De kan vara användbara mått i bolag vars rörelse till största delen är beroende av personalens arbetsinsatser. Konsultbolag är ett bra exempel på detta.
Det främsta användningsområdet är som sagt tjänstesektorn, eftersom måtten inte tar någon hänsyn till hur mycket kapital verksamheten kräver. De utgör relativt grova mått på produktiviteten (det första) och effektiviteten (det andra).
Båda måtten anges i kronor/anställd.
1.6.1 Omsättning per anställd
Omsättning per anställd = Omsättning / Genomsnittligt antal anställda
Detta mått är av intresse vid jämförelser över tiden då det i viss mån ger en grov uppfattning om företagets produktivitet. Det har dock klara brister vid jämförelser mellan företag. Detta eftersom det inte tar hänsyn till kapitalintensitet eller förädlingsgrad. Måttet är mycket känsligt för i vilken grad ett företag använder sig av underleverantörer och/eller köper in tjänster.
Vid jämförelser mellan företag av olika typ är det lämpligare att använda förädlingsvärdet per anställd. Detta eftersom de problem som skillnader i förädlingsgrad medför för jämförbarheten härigenom undviks.
1.6.2 Resultat per anställd
Resultat per anställd = Resultat efter finansnetto / Genomsnittligt antal anställda
Som vi nyss påtalat, så ger detta mått en grov uppskattning om företagets effektivitet. Att det endast är ett grovt mått på effektiviteten beror på att det inte beaktar hur kapitalintensiv verksamheten är. Men, som vi nämnt så är måttet användbart i tjänsteföretag där kapitalinsatsen vanligtvis är relativt låg. I dessa företag kan avkastningsmått vara mindre användbara och då kan resultat per anställd vara lämpligare att använda tillsammans med marginalmått baserade på förädlingsvärden.
