2.1 Justerat eget kapital
Som vi redan nämnt värderas vissa företag med utgångspunkt i företagets justerade eget kapital. Detta gäller bolag där den huvudsakliga verksamheten består av att förvalta tillgångar, till exempel fastigheter (fastighetsbolag), och ägande i andra företag (investmentbolag). I dessa företag är främst tillgångarnas värden intressanta att studera. Eventuellt förekommer ett visst kontinuerligt kassaflöde även i dessa företag, framför allt fastighetsbolagen, vilka kan åsättas ett värde men vanligtvis sker en värdering av dessa företag med utgångspunkt i värdet på företagets tillgångar minus företagets skulder.
Aktiebolagets tillgångar minus dess skulder är bolagets eget kapital. Det utgörs av det kapital som aktieägarna satsat, eventuella beskattade vinstmedel som ännu inte delats ut till dem, samt eventuella värdeökningar på tillgångar. Om företaget förlorar pengar, delar ut pengar till aktieägarna eller om dess tillgångar minskar i värde, så minskar det egna kapitalet. Det är fördelat på bundet (icke utdelningsbart) respektive fritt (utdelningsbart) eget kapital.
2.1.1 Justering efter marknadsvärden
Beräkningen av eget kapital som ett företag redovisar bygger på en del redovisningstekniska åtgärder. Genom att justera detta med hänsyn till bland annat de värden som bolagets tillgångar skulle ha om de i stället värderades efter marknadsvärden fås ett justerat eget kapital (JEK). Detta används således av bland annat aktieanalytiker i syfte att få en bättre uppfattning om vad ett bolags egna kapital egentligen uppgår till. JEK benämns ibland även substansvärde.
2.1.2 JEK/aktie och kurs/JEK
Genom att dividera ett företags totala justerade egna kapital (JEK) med antalet aktier i företaget fås JEK/aktie. Ett företag som har ett totalt JEK på 200 miljoner kronor och i vilket antalet aktier uppgår till 10 miljoner stycken, har ett JEK/aktie på 200/10 = 20 kr.
Genom att dividera aktiekursen med JEK/aktie fås kurs/JEK. För ett företag vars aktie kostar 500 kronor och har ett JEK/aktie på 400 kronor, är kurs/JEK detsamma som 500/400 = 125 %. Det innebär då att företaget värderas till 125 procent av det justerat eget kapital.
När kurs/JEK har beräknats gäller det att undersöka vad den kvot som beräknats kan bero på. Om kvoten är över 100 procent så värderas företaget alltså över sitt justerade eget kapital, och då måste anledningar till detta undersökas. Detta gäller även om företaget värderas under sitt justerade eget kapital. Naturligtvis står svaret bland annat att finna i förväntningar om framtiden men även i vilka bedömningar av risknivån i företaget som marknaden gör.
2.2 Relativvärdering
En annan betydelsefull fundamental analysmetod är relativvärdering. Den innebär vanligtvis att värderingen av liknande bolag i samma bransch jämförs med varandra. Ett stort antal olika nyckeltal används och syftet med relativvärderingen är att utifrån värderingen av ett eller flera bolag beräkna ett ungefärligt teoretiskt motiverat värde på ett annat bolag. Relativvärdering benämns även jämförande värdering.
2.2.1 Nyckeltal
Nyckeltal räknas fram utifrån företagens ekonomiska rapportering, till exempel olika lönsamhetsmått, olika likviditetsmått, soliditet, P/CF-, P/E- och P/S-tal. Nyckeltalen kan tillsammans användas för att göra en enkel bedömning av rimligheten i aktiemarknadens värdering av ett företag. I detta avseende krävs det dock att ett stort antal olika nyckeltal används.
Nyckeltalen kan som vi redan nämnt också användas för relativvärdering. Nyckeltal som är relaterade till ett företags finansiella ställning, till exempel likviditet och soliditet, används ofta av kreditinstitut för att bedöma företagets betalningsförmåga och kreditvärdighet.
2.2.2 Kurs/JEK
Kurs/JEK är ett vanligt använt nyckeltal vid relativvärdering. Det ger en snabb indikation på hur högt eller lågt en aktie är värderad i förhållande till vad som är motiverat enligt fundamental analys. Ju högre kurs/JEK desto högre framtidsförväntningar har marknaden på företaget. Förr var kurs/JEK ett av de allra viktigaste verktygen vid fundamental aktieanalys. I dag används kurs/JEK dock främst för att göra snabba jämförelser mellan värderingarna av företag som liknar varandra.
OBS! Kurs/JEK kan inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut, och lämpar sig främst att använda för tillgångsintensiva bolag, till exempel fastighetsbolag och investmentbolag.
2.2.3 P/E-tal
P/E kommer av engelskans Price/Earnings, vilket är detsamma som pris/vinst. P/E-talet för en aktie beräknas genom att dividera aktiekursen med vinst/aktie. Talet visar vad marknaden är villig att betala för varje vinstkrona i företaget. Ett företag som förväntas tjäna 5 kronor per aktie under ett visst räkenskapsår och vars aktie kostar 80 kronor betalas till P/E-talet 80/5 = 16 på det årets förväntade vinst.
P/E-talet är ett vanligt använt nyckeltal vid relativvärdering. De ger en snabb indikation på hur högt eller lågt en aktie är värderad i förhållande till vad som är motiverat enligt fundamental analys. Ju högre P/E-tal desto högre framtidsförväntningar har marknaden på företaget. Förr var P/E-talet ett av de allra viktigaste verktygen vid fundamental aktieanalys. I dag används P/E-talet dock främst för att göra snabba jämförelser mellan värderingarna av företag som liknar varandra. Användningsmöjligheterna för detta nyckeltal begränsas kraftigt av att ett företags resultat är påverkat av en rad redovisningstekniska åtgärder.
OBS! P/E-tal kan inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut och lämpar sig inte för till exempel bolag som förväntas gå med förlust flera år framåt och där de första vinståren ligger långt fram i tiden, till exempel forsknings- och utvecklingsbolag som ännu är i tidig fas. Detta så vida inte mycket långsiktiga prognoser görs.
Nyckeltalet som beräknas genom att dividera ett företags totala vinst med antalet aktier i företaget betecknas vinst/aktie. Ett företag som gör en total vinst på 100 miljoner kronor och i vilket antalet aktier uppgår till 20 miljoner stycken, gör en vinst per aktie på 100/20 = 5 kr. Användningsmöjligheterna för detta nyckeltal begränsas kraftigt av att ett företags resultat är påverkat av en rad redovisningstekniska åtgärder.
2.2.4 P/S-tal
P/S kommer av engelskans Price/Sales, vilket är detsamma som pris/försäljning. P/S-talet för en aktie beräknas genom att aktiekursen divideras med omsättningen per aktie (bolagets försäljning utslaget per aktie). Talet visar vad marknaden är villig att betala för varje försäljningskrona i företaget.
Ett företag som förväntas sälja för 160 kronor per aktie under ett visst räkenskapsår och vars aktie kostar 80 kronor betalas till P/S-talet 80/160 = 0,50 på det årets förväntade omsättning.
P/S-talet är ett vanligt använt nyckeltal vid relativvärdering. Det ger en snabb indikation på hur högt eller lågt en aktie är värderad i förhållande till vad som är motiverat enligt fundamental analys. Ju högre P/S-tal desto högre framtidsförväntningar har marknaden på företaget. Förr var P/S-talet ett av de allra viktigaste verktygen vid fundamental aktieanalys. I dag används P/S-talet dock främst för att göra snabba jämförelser mellan värderingarna av företag som liknar varandra.
OBS! P/S-tal kan inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut.
P/S-talet lämpar sig inte för till exempel bolag i vilka intäkterna ännu är marginella och mer betydande intäkter ligger långt fram i tiden, till exempel forsknings- och utvecklingsbolag som ännu är i tidig fas. Detta så vida inte mycket långsiktiga prognoser görs.
2.2.5 P/CF-tal
P/CF kommer av engelskans Price/CashFlow, vilket är detsamma som pris/kassaflöde. P/CF-talet för en aktie beräknas genom att dividera aktiekursen med kassaflöde/aktie. Talet visar vad marknaden är villig att betala för varje kassaflödeskrona i företaget. Ett företag som förväntas ha ett kassaflöde på 6 kronor per aktie under ett visst räkenskapsår och vars aktie kostar 60 kronor betalas till P/CF-talet 60/6 = 10 på det årets förväntade kassaflöde.
P/CF-talet är ett vanligt använt nyckeltal vid relativvärdering. Det ger en snabb indikation på hur högt eller lågt en aktie är värderad i förhållande till vad som är motiverat enligt fundamental analys. Ju högre P/CF-tal desto högre framtidsförväntningar har marknaden på företaget. P/CF-talet används främst för att göra snabba jämförelser mellan värderingarna av företag som liknar varandra
OBS! P/CF-tal kan inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. P/CF-talet lämpar sig inte för till exempel bolag i vilka intäkterna ännu är marginella och mer betydande intäkter ligger långt fram i tiden, exempelvis forsknings- och utvecklingsbolag som ännu är i tidig fas. Detta så vida inte mycket långsiktiga prognoser görs.
2.2.6 Likviditet
Likviditet är i företagssammanhang ett nyckeltal som anger företagets kortsiktiga betalningsförmåga. Det finns olika likviditetsmått. Gemensamt för dem är dock att de utgörs av kvoter mellan de mest likvida tillgångarna och de kortfristiga skulderna, det vill säga de mäter företagets förmåga att, med tillgångar som utgörs av reda pengar och tillgångar som snabbt kan omsättas i pengar, betala skulder som förfaller inom kort.
2.2.7 Soliditet
Soliditet är ett nyckeltal som visar hur stor andel av ett företags totala kapital som utgörs av eget kapital. Det beräknas som eget kapital dividerat med totalt kapital. Företagets totala kapital är detsamma som dess tillgångar, alternativt eget kapital plus skulder. Soliditeten är ett mått på företagets långsiktiga betalningsförmåga. Om det egna kapitalet i ett företag är 60 miljoner kronor och skulderna uppgår till 40 miljoner kronor blir soliditeten 60/(60 + 40) = 60 %.
