5.1 Risk handlar om osäkerhet
I värdepapperssammanhang handlar risk när allt kommer omkring om osäkerhet kring den framtida avkastningen. Exempelvis en aktie kan både falla och stiga i kurs och på förhand är inget givet. Den som köper en aktie kan inte säkert veta var kursen står om en dag, en vecka, en månad, och så vidare. Ett värdepapper vars kurs svänger särskilt mycket är extra riskfyllt.Avkastning och risk har en tydlig koppling till varandra. I grund och botten handlar det om att ju större risktagande desto högre förväntad avkastning krävs för att motivera risktagandet.
5.2 Marknadsrisk och unik risk
Vid investering i aktier konfronteras du som investerare med en rad olika typer av risker, vilka kan sorteras in under två huvudrisker. Den ena kallas marknadsrisk och den andra kallas unik risk.
Marknadsrisken är den risk som är förknippad med hela den aktiemarknad, vilken det aktuella bolaget är noterat på. Storleken på denna risk beror på faktorer som till exempel det allmänna ränteläget och den politiska stabiliteten i landet ifråga. Unik risk är bland annat den risk som är specifikt förknippad med bolaget i sig och den bransch som det är verksamt i.
5.3 Riskfri ränta
Med begreppet riskfri ränta avses räntan på statliga räntebärande värdepapper, oftast den ränta som tremånaders statsskuldväxlar för tillfället ger – det vill säga statsskuldväxlar med 90 dagars löptid. En investering i dessa är i princip så riskfri en investering kan bli. Detta beror bland annat på att så länge som staten inte går i konkurs kommer statliga räntebärande värdepapper att ge den aktuella räntan samt insatsen tillbaka.
Statsskuldväxlar med 90 dagars löptid anses på grund av sin korta löptid vara extra stabila och säkra placeringar. Det kommer av att det vanligtvis inte händer så mycket med inflationen, det allmänna ränteläget och statens finansiella ställning, under en period på tre månader. Den som köper en tremånaders statsskuldväxel och på förhand bestämmer sig för att behålla den till löptidens slut vet på förhand också vad avkastningen blir, till skillnad från den som köper en aktie för att behålla den under lika lång tid.
5.4 Riskpremier
När olika investeringsmöjligheter utvärderas tar utvärderingen sin utgångspunkt i att en investering som innebär en viss risk också ska ge en avkastning som är högre än den riskfria räntan, annars är det bättre att investera i de statliga värdepappren. På aktiemarknaden kräver investerarna ersättning för marknadsrisken för att de ska välja att ta risken med att investera på aktiemarknaden över huvud taget, denna kompensation kallas vanligen marknadsriskpremie. När de sedan investerar i ett specifikt företag kräver de ytterligare kompensation och då för den unika risken i företaget ifråga, vilket gör att de kräver ytterligare en riskpremie. Sammantaget leder detta till att de kräver en avkastning som historiskt varit mycket högre än den för statsskuldväxlar.
Under perioden 31/12 1918–31/12 1996 växte en krona investerad i aktier till 2 213 kronor. Värdet av en krona investerad i räntebärande värdepapper ökade betydligt mindre under perioden. I obligationer ökade den till 92,70 kronor och i korta räntebärande värdepapper, det vill säga räntebärande papper med en löptid kortare än ett år, ökade den till 93,50 kronor. (Källa: Frennberg/Hansson, Alfred Berg.)
VARNING! Även om aktier historiskt givit en avkastning som vida överstiger avkastningen på räntebärande värdepapper så innebär inte det att aktier alltid ger bättre avkastning. Det förekommer alltid perioder då aktier ger särskilt dålig avkastning, likaväl som det förekommer perioder med ovanligt hög avkastning. Det får till följd att aktier kan visa sig bli en mycket dålig investering även på flera års sikt. Därav vår tidigare varning för att placera pengar i aktier och aktierelaterade värdepapper annat än på längre sikt.
Även under den för aktiemarknaden totalt sett mycket framgångsrika tidsperioden 31/12 1918–31/12 1996, förekom det många enskilda år och även perioder omfattande flera år då aktier gav en mycket dålig avkastning. Detta i två hänseenden: Dels gav aktierna inte bättre avkastning än räntebärande placeringar i den mån som hade varit motiverat av den högre risk som aktieplaceringar innebär. Och dels blev avkastningen på aktier låg eller rent av negativ. Det är å andra sidan sant att om inte aktiemarknaden i det långa loppet gav en avkastning som är högre än den riskfria räntan och gav erforderlig kompensation för risktagandet så skulle aktiemarknaden inte locka till sig några investerare.
5.5 Diversifiering minskar risken
Att sprida det investerade beloppet på olika företag kallas att diversifiera. Den som diversifierar sin portfölj så mycket att denna blir en perfekt avbild av hela aktiemarknadens sammansättning har till slut bara marknadsrisken kvar i sin portfölj. Teoretiskt minskar dock inslaget av unik risk mycket snabbt vid diversifiering och redan genom att köpa ett fåtal olika aktier inom olika branscher kommer investeraren undan en stor del av den unika risken. Redan 10 olika aktier innebär att en stor del av den unika risken diversifierats bort. En portfölj som är spridd på minst 20 olika aktier innehåller ett mycket litet inslag av unik risk.
TIPS! Den som investerar på aktiemarknaden kan undkomma stora delar av inslaget av unik risk i sin aktieportfölj genom att sprida investeringarna på flera företag inom olika branscher.
VARNING! Om hela portföljen placeras i en enda eller endast ett par branscher kommer investeraren inte undan hela den unika risken hur många aktier portföljen än sprids på, detta eftersom en del av den unika risken har med branschspecifika faktorer att göra.
5.6 Valutarisk vid investering i utländska värdepapper
Marknadsrisken varierar för olika länder. Men vid en investering i utländska värdepapper tas även en valutarisk. Denna innebär i princip att det finns en risk för att den lokala valutan sjunker i värde gentemot den svenska kronan. Således kan en värdeförlust uppstå även om värdepappret räknat i den lokala valutan inte fallit i värde.
VARNING! Du bör vara aktsam då du funderar på att göra investeringar i utländska värdepapper och medveten om att det finns en risk för att den lokala valutan sjunker i värde gentemot den svenska kronan. Det är samtidigt sant att det motsatta kan bli fallet – det vill säga att den lokala valutan stiger i värde gentemot den svenska kronan och därmed bidrar till att öka värdet på investeringen.
5.7 Förvaltarrisk
Avkastningen i en fond är beroende av hur bra förvaltaren av fonden lyckas. Om förvaltaren misslyckas och gör felbedömningar kan avkastningen i fonden bli sämre än avkastningen för den marknad som fonden investerar på.
TIPS! Förvaltarrisken kan minskas genom att du sprider pengarna på flera olika förvaltare och i viss mån även studerar vilket resultat olika förvaltare tidigare har uppnått. Varje fondbolag har en eller flera förvaltare som sköter placeringarna i respektive fond som fondbolaget tillhandahåller. Eftersom en del fondbolag är centralt styrda vad gäller vissa delar av placeringsstrategin är det därför lämpligt att inte bara sprida riskerna genom att placera i olika fonder, utan att även sprida riskerna på flera olika fondbolag.
5.8 Summering
Ovanstående resonemang kring begreppet risk syftar till att förklara varför räntefonder innebär en lägre risk än aktiefonder och blandfonder en högre risk än räntefonder men fortfarande en lägre risk än aktiefonder. Och vidare att aktiefonder som placerar i en enda bransch innebär en högre risk än de aktiefonder som placerar i olika branscher och att aktiefonder som placerar i ett enda land innebär en högre risk än de aktiefonder som placerar i olika länder, samt att aktiefonder som placerar i en enda region eller världsdel innebär en högre risk än de aktiefonder som placerar i hela världen.
Resonemanget är även ämnat att förklara varför en aktieportfölj som endast innehåller en enda aktie är mer riskfylld än en som är spridd på flera företag i olika branscher. Det förklarar därmed även varför det är mer riskfyllt att placera sina pengar i en eller ett par aktier jämfört med i en aktiefond, som sprider pengarna på betydligt fler aktier. Vårt resonemang baseras på den riskfria räntan samt det faktum att diversifiering minskar inslaget av unik risk.
Här hittar du nästa del i aktieskolan eller går tillbaka till översikten:
