2.1 Resultatet studeras ur olika vinklar
Resultatet kan naturligtvis studeras i sig, men enbart ett belopp säger i allmänhet inte så mycket. Det måste sättas i relation till tidigare resultat, men inte heller det är särskilt tillförlitligt, eftersom vi måste kunna särstudera resultatförbättringar och resultatförsämringar. Det kan ha varit förändringar i bolaget, som uppköp, avknoppningar, nyemission, inlösen och så vidare, som gör att ett högre/lägre resultat än under en tidigare period egentligen skulle ha varit lägre/högre om vi tog bort dessa effekter. Det här är ett av huvudskälen till att använda nyckeltal, det vill säga att få något jämförbart som ger en bättre uppfattning om bolaget och dess ställning.
Resultatet är intressant, eftersom resultatutvecklingen förr eller senare får sitt genomslag i kursutvecklingen. På lång sikt är det resultatet som avgör bolagets framtid.
Viktiga nyckeltal kopplade till resultatet är till exempel:
Vinst per aktie
Räntabilitet på eget kapital
Vinstmarginal
NOTERA: Avkastningstal är resultatmått uttryckta i procent av kapital (förutom måttet vinst per aktie). Marginalmått är resultatmått beräknade i procent av omsättningen.
2.1.1 Justeringar av resultatet
När olika delresultat i ett företags resultaträkning används för att beräkna nyckeltal behöver ofta justeringar göras i förhållande till de av företagen angivna värdena. Justeringarna kan göras på olika sätt och med olika grad av noggrannhet. Olika informationskällor som redovisar nyckeltal för företag ger därför ibland olika värden. Givetvis är det av yttersta vikt att nyckeltal som jämförs är framräknade (och justerade) på samma sätt, oavsett om det gäller jämförelser mellan olika bolag eller om det rör sig om en jämförelse mellan olika år för ett och samma bolag.
Vissa typer av poster i resultaträkningen bör alltid justeras för. Det är dock inte alltid nödvändigt att göra några justeringar, ibland går det bra att använda det redovisade resultatet utan justeringar. Mer om justeringar följer längre fram i utbildningen.
2.2 Vinst per aktie
För att få ett tydligt och aktieägarvänligt mått på resultatet är vinst per aktie det enklaste alternativet. Vinsten per aktie beräknas enligt följande:
Vinst per aktie = Resultat efter skatt / Antal aktier
Nyckeltalet vinst per aktie är särskilt viktigt, eftersom det används för att räkna fram det kanske mest använda nyckeltalet vid värdering – P/E-talet, vilket vi kommer in på när det blir dags för de aktierelaterade måtten. Längre fram tar vi också mer utförligt upp måttet vinst per aktie.
NOTERA: Vinst per aktie är föremål för en rad justeringar. Dels handlar det som för alla avkastningstal och marginalmått om justeringar av resultatet i sig, men som regel måste också justeringar av antalet aktier göras vid beräkning av vinst per aktie. Mer om dessa justeringar följer senare i utbildningen.
2.3 Allmänt om avkastningstal
Avkastningen på kapital kan beräknas på eget kapital, totalt kapital, sysselsatt kapital och operativt kapital. Vanligast är avkastningen på eget kapital, eftersom det har den mest direkta kopplingen till avkastningen för aktieägarna. Ofta används ordet räntabilitet i stället för avkastning. Räntabilitet betyder egentligen avkastning och det är just avkastningen som beräknas på eget kapital, totalt kapital eller den bas som väljs.
2.4 Avkastning på eget kapital
Avkastningen på eget kapital är ett betydelsefullt nyckeltal, eftersom det visar hur företaget lyckas förvalta pengarna som aktieägarna har satsat. Måttet kan något förenklat sägas ange vilken ränta aktieägarna får på det kapital som de lånat ut till företaget. Om utdelningen räknas bort från detta får vi också ett tillväxtmått på det egna kapitalet i bolaget. Avkastningen på det egna kapitalet räknas ut på följande sätt:
Räntabilitet på eget kapital (RE) = Resultat efter skatt / Justerat eget kapital (JEK)
2.4.1 Justera det egna kapitalet
Att det egna kapitalet behöver justeras beror på att det kan förekomma en mellanpost i balansräkningen kallad obeskattade reserver, som till viss del är skuld, till viss del eget kapital. Det normala är att 72 procent av dessa räknas som eget kapital och 28 procent räknas som en långfristig skuld i form av skatteskuld. I vissa fall används en annan skattesats som underlag om det finns anledning att räkna med en sådan.
2.4.2 Uppskjutning av skatt
Skattelagstiftningen i Sverige och en del andra länder ger företagen möjlighet att göra avsättningar till så kallade obeskattade reserver. Företagen kan då i viss utsträckning behålla redovisade vinster utan att de omedelbart beskattas. I balansräkningen redovisas det samlade, ackumulerade, värdet av dessa avsättningar, minskat med för dessa uppskjutna skatter, så kallade latenta skatter, under rubriken bundna reserver. Eftersom medlen är bundna kan de inte delas ut till aktieägarna. För att de ska kunna delas ut måste de först beskattas.
I större företag särredovisas dock vanligen inte obeskattade reserver som en mellanpost i balansräkningen, utan dessa har då redan i företagens redovisning fördelats enligt ovan. För företag som gör på detta vis är det egna kapitalet således redan justerat i företagets egna siffror och någon mellanpost med obeskattade reserver syns inte i balansräkningen.
OBS! När vi fortsättningsvis talar om eget kapital i den här utbildningen avser vi justerat eget kapital. I händelse av att ett bolag har en mellanpost i form av obeskattade reserver i sin balansräkning måste således justering för denna ske enligt ovan. Benämningen "justerat eget kapital" används vanligen synonymt med det som vi senare i utbildningen kallar substansvärde. Vi har dock valt att använda de båda benämningarna med skild innebörd. Detta för att kunna särbehandla de ytterligare justeringar som görs vid beräkningen av substansvärdet.
2.4.3 Använd genomsnittligt JEK och exkludera minoritetsandelar
Givetvis ska beräkningen av RE ske med genomsnittligt JEK som bas. Det innebär att det är nödvändigt att ta genomsnittet av ingående och utgående balans, det vill säga genomsnittet av JEK vid räkenskapsårets början och vid dess slut, eller för den period som studeras. Om en nyemission har genomförts vid annan tidpunkt än precis i mitten av den studerade perioden är det nödvändigt att vikta JEK med hänsyn till detta. Detsamma gäller för större utdelningar och inlösen och återköp av aktier. Eftersom RE ska mäta avkastningen på det egna kapitalet som tillhör aktieägarna i moderbolaget, ska minoritetsandelar ej tas med i varken resultatet eller kapitalet.
2.4.4 Konvertibler, orealiserade värdestegringsvinster och dolda reserver
Om det finns konvertibler i företaget och marknadskursen på bolagets aktie ligger på en nivå som gör det sannolikt att konvertering kommer att ske, ska konvertibellånen räknas med i det egna kapitalet. Dessutom ska då räntan på dem efter avdrag före skatt tas med i resultatet.
Vid beräkning av RE inkluderas inte orealiserade värdestegringsvinster eller dolda reserver. En dold reserv uppstår när en tillgång redovisas till ett lägre belopp än dess verkliga värde. Orealiserade värdestegringsvinster är vanligast för olika typer av fastigheter och för långsiktiga aktieportföljer. Detta innebär att RE i ovanstående form är olämpligt att använda för rörelsedrivande bolag med betydande innehav av aktier eller för rörelsen främmande fastigheter. I dylika företag är det bättre att dela upp företagets resultat- och balansräkning på två delar, en för förvaltningen och en för rörelsen.
2.5 Avkastning på totalt kapital
Det egna kapitalet är inte det enda kapitalet som bolaget har tillgång till, utan kapitalet som lånats, det vill säga skulderna, kan också användas i verksamheten. Utifrån detta blir även räntabiliteten på det totala kapitalet intressant. Den räknas fram enligt följande:
Räntabilitet på totalt kapital (RT) =
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader / Balansomslutning
Balansomslutningens storlek kan erhållas på följande två sätt:
1. Balansomslutning = Eget kapital + Summa skulder
2. Balansomslutning = Summa tillgångar
OBS! Liksom vid beräkning av RE gäller det att vid beräkning av RT använda det genomsnittliga kapitalet som bas.
2.5.1 Beräkning av resultatet
Finansiella kostnader består av räntekostnader, kursförluster på utlandslån och andra kostnader av finansiell art. I stället för Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader kan man räkna med Rörelseresultat plus finansiella intäkter om det skulle vara enklare. Detta eftersom de två resultatbegreppen är två olika vägar för att komma fram till samma resultat.
OBS! Den uppmärksamme ser att vi för RT räknar med resultatet före skatt. Det beror på att skulderna även har skatteeffekter som påverkar företagets skattekostnader.
2.5.2 Alla räntekostnader elimineras inte
RT visar avkastningen på de totala tillgångarna och kräver därför inte någon kunskap om icke räntebärande skulder. Det finns dock en nackdel med RT, nämligen att de icke räntebärande skulderna inkluderas i kapitalet trots att rörelseresultatet har belastats med en räntekostnad för dem. Hur kommer det sig? Jo, i princip ingår det en räntekostnad för exempelvis leverantörsskulderna i varukostnaderna. Detta genom att leverantörerna vid prissättningen inkluderar en ersättning för att de kommer att få ligga ute med pengarna tills betalning sker inom den angivna betalningstiden. Därför är RT inte fullt lämplig att jämföra med till exempel marknadsräntor. För detta ändamål är räntabiliteten på operativt eller sysselsatt kapital lämpligare, två nyckeltal som vi snart ska gå närmare in på.
2.5.3 Hävstångseffekt
RT visar vilken avkastning bolaget har på allt kapital som det förvaltar. Låneräntan visar vilken avkastning som bolaget måste ge för att täcka det lånade kapitalet. Om bolaget skulle avkasta mer än den genomsnittliga skuldräntan kan vi förenklat säga att denna överavkastning kommer aktieägarna tillgodo i extra avkastning. Om bolaget däremot inte lyckas nå upp till den genomsnittliga låneräntan kommer det att påverka aktieägarnas avkastning negativt.
Det här innebär att om ett företag har stora skulder i förhållande till eget kapital, kan RE stiga kraftigt om bolaget lyckas avkasta mer än den genomsnittliga skuldräntan. Å andra sidan kan RE också försämras kraftigt om bolaget inte lyckas nå upp i en avkastning högre än den genomsnittliga skuldräntan. Det förklarar varför aktiekursen rör sig kraftigare i ett bolag som är mycket skuldsatt. Det här kallas hävstångseffekten.
