4.1 Allmänt om marginalmått
Marginalmått ger en jämförelsegrund för hur stor del av ett bolags försäljning som försvinner i kostnader, respektive "blir över" till aktieägarna. De uttrycks i procent av omsättningen, eller faktureringen som den ibland benämns. I ett bolags redovisning ingår eventuella minoritetsandelar i siffror över omsättningen. Men den del av omsättningen i eventuella intressebolag som belöper på bolagets andelar i dessa, är ej inkluderade i bolagets egna omsättningssiffror. Därför måste det resultatmått som används vara sammansatt på samma sätt, det vill säga inklusive minoritetsandelar, men exklusive resultat från andelar i intresseföretag.
De fyra vanligaste marginalmåtten är bruttomarginal, rörelsemarginal, vinstmarginal och nettomarginal. Vi kommer att börja med dessa.
4.2 Bruttomarginal
Bruttomarginal = Bruttoresultat / Omsättning
Bruttomarginalen beräknas på det allra första delresultatet i resultaträkningen, nämligen bruttoresultatet eller bruttorörelseresultatet som det också kallas. Detta resultat beräknas som omsättning minus kostnad för sålda varor. Bruttomarginalen talar därför om hur stor andel av omsättningen som återstår för att täcka övriga kostnader samt resultat.
4.2.1 Avskrivningar och icke bestående höga kostnader
I rörelsemarginalen, som vi snart ska gå in på, är avskrivningarna inkluderade. Detta är en viktig skillnad gentemot bruttomarginalen. Avskrivningarna i ett bolag ska i princip motsvara återinvesteringstakten i bolaget, men avskrivningar upprättas ändå schablonmässigt och det är inte alltid överensstämmelsen är så god. I dessa fall ger bruttomarginalen en bättre bild av rörelsens överskott än vad rörelsemarginalen gör, dock under förutsättning att hänsyn samtidigt tas till det verkliga behovet av nyinvesteringar.
OBS! En del bolag inkluderar avskrivningarna i kostnaden för sålda varor.
I bolag där kostnader för exempelvis produktutveckling eller uppbyggnad av en marknadsföringsorganisation tillfälligt är mycket stora i förhållande till omsättningen, kan bruttomarginalen också vara av särskilt intresse, som en del av en bedömning av den mer långsiktiga utvecklingen. Detta då givetvis under förutsättning att det verkligen finns starka skäl att tro att förhållandet endast är tillfälligt och att kostnadernas storlek i förhållande till omsättningen kommer att minska drastiskt efterhand.
4.3 Rörelsemarginal
Rörelsemarginalen talar om hur stor andel av omsättningen som återstår för att täcka räntekostnader, skatt och resultat.
Rörelsemarginal = Rörelseresultat efter avskrivningar / Omsättning
Rörelsemarginalen är många gånger olämplig att använda vid jämförelser mellan företag. Detta beror på att rörelsemarginalen påverkas av förädlingsgrad och kapitalintensitet, två mått som vi kommer in på senare i utbildningen. Om en jämförelse mellan företag ändå ska göras med utgångspunkt från deras rörelsemarginal, bör hänsyn även tas till kapitalomsättningshastigheten.
4.4 Vinstmarginal
Vinstmarginalen talar om hur stor andel av omsättningen som återstår för att täcka skatt och resultat.
Vinstmarginal = Resultat efter finansnetto / Omsättning
Genom finansnettot påverkas vinstmarginalen av förändringar i kapitalstrukturen. Förändringar i hur stor andel av verksamheten som är skuldfinansierad kan få mycket stor påverkan på vinstmarginalen. Även ränteförändringar påverkar. Vinstmarginalen har således stora begränsningar när det gäller såväl jämförelser mellan företag som vid studier av vinstmarginalens utveckling över tiden i ett och samma företag.
4.5 Nettomarginal
Nettomarginalen beräknas på det allra sista delresultatet i resultaträkningen, nämligen nettoresultatet eller årets resultat som det också kallas. Således talar nettomarginalen om hur stor andel av omsättningen som återstår efter att samtliga kostnader och skatt är täckta.
Nettomarginal = Nettoresultat / Omsättning
Nettomarginalen har av samma skäl som vinstmarginalen stora begränsningar när det gäller såväl jämförelser mellan företag som vid studier av nettomarginalens utveckling över tiden i ett och samma företag.
