2.1 Soliditet
Soliditeten är förmodligen det vanligaste måttet på den finansiella styrkan i ett bolag. Det räknas ut enligt följande:
Soliditet = Eget kapital / Balansomslutning
Balansomslutningens storlek kan, som vi tidigare visat, erhållas på följande två sätt:
1. Balansomslutning = Eget kapital + Summa skulder
2. Balansomslutning = Summa tillgångar
Resultatet av en soliditetsberäkning enligt ovan blir ett procenttal som anger hur stor del av företagets tillgångar som finansieras via eget kapital. Ett bolag med hög soliditet har lägre finansiell risk i sin verksamhet än ett företag med låg soliditet, det vill säga risken för konkurs är mindre. Å andra sidan innebär en hög soliditet också mindre möjligheter eftersom den hävstångseffekt, som vi nämnde när vi behandlade avkastning på totalt kapital, RT, minskar.
OBS! I det egna kapitalet ska minoritetens andel inkluderas, eftersom minoritetens andel av skulderna inte räknas bort. Vi vill också poängtera att soliditeten i den form som vi anger ovan inte tar med i beräkningen att uppskjutna, så kallade latenta, skatteskulder inte behöver betalas i samband med förlust.
VARNING! Som alltid gäller det att vara vaksam och att inte rakt av godta alla siffror och direkt stoppa in dem i olika formler. Minoritetsintresset i ett koncernbolag finns bara tillgängligt för att bära risker i just det specifika koncernbolaget. Därför finns det skäl att vara extra uppmärksam på eventuellt särskilt stora minoritetsintressen i enskilda koncernbolag. Om sådana förekommer gäller det att ta hänsyn till att dessa alltså inte finns tillgängliga för att bära risker i andra företag i samma koncern.
2.1.1 Var vaksam på angivna goodwill-värden
En vanligt förekommande tillgång i företagens balansräkningar är goodwill. Goodwill är det övervärde som betalts i förhållande till nettotillgångarna i en förvärvad rörelse. När ett företag förvärvar en rörelse är det inte enbart tillgångarna och skulderna i förvärvsobjektet som värderas utan även objektets framtida intjäningsförmåga, varför förvärvspriset vanligen överstiger nettotillgångarna och goodwill uppstår i balansräkningen hos den förvärvande parten. Företagen gör avskrivningar på goodwill och vid behov även större engångsnedskrivningar.
VARNING! I en del bolag utgör goodwill en stor del av tillgångarna. I dessa bolag är det långt ifrån säkert att en till synes god soliditet är så god som den ser ut. Det är mycket viktigt att bedöma rimligheten i angivna goodwill-värden. Inte minst många bolag med IT-relaterad verksamhet har i spåren av IT-kraschen tvingats till svidande nedskrivningar av goodwill, vilka i somliga fall mer eller mindre raderat ut tillgångssidan i bolagens balansräkningar.
2.2 Justerad soliditet
Justerad soliditet = Substansvärde / Justerad balansomslutning
En del företag har stora dolda reserver. Betydelsen av dessa bör då givetvis inte glömmas bort. För att ta hänsyn till dem när soliditeten beräknas, används ett alternativt mått som kallas justerad soliditet. För att beräkna detta är det nödvändigt att först beräkna bolagets substansvärde samt justerade balansomslutning. Dessa erhålls enligt följande:
Substansvärde = Eget kapital + Dolda reserver i tillgångar efter avdrag för latent skatt
Justerad balansomslutning = Balansomslutning + Dolda reserver före skatt
En utförligare beskrivning av hur substansvärdet beräknas ger vi i samband med att vi senare behandlar aktierelaterade mått.
För företag som har stora dolda reserver är justerad soliditet ett mer ändamålsenligt mått än vanlig soliditet, eftersom den justerade soliditeten då ger en mer rättvis bild av företagets faktiska finansiella styrka. Den justerade soliditeten anges precis som den vanliga soliditeten i procent.
KOM IHÅG! Det som sades om goodwill, latent skatt och minoritetsandelar i samband med att vi behandlade vanlig soliditet, gäller givetvis även justerad soliditet.
2.3 Skuldsättningsgrad
Skuldsättningsgraden visar förhållandet mellan räntebärande skulder, det vill säga lånat kapital, och eget kapital. Precis som soliditeten är skuldsättningsgraden således ett mått på företagets finansiella styrka. Den räknas ut på följande sätt:
Skuldsättningsgrad = Räntebärande skulder / Eget kapital
Vid beräkning av skuldsättningsgraden räknas alltså endast de räntebärande skulderna med. Icke räntebärande skulder, som leverantörsskulder, räknas inte med. Soliditeten uttrycks som ett procenttal mellan 0 och 100, medan skuldsättningsgraden ger ett decimaltal som i princip kan vara allt från 0 till hur stort som helst.
2.3.1 Sambandet med soliditeten
Följande beräkningar kan illustrera skillnaderna mellan soliditet och skuldsättningsgrad men också hur dessa hänger ihop. Vi ger tre exempel på olika finansieringsstruktur i ett och samma bolag där balansomslutningen uppgår till 100 Mkr. För enkelhetens skull utgår vi från att samtliga skulder i bolaget i samtliga tre alternativ är räntebärande.
EXEMPEL:
Alternativ 1
Eget kapital = 50 Mkr
Skulder = 50 Mkr
Soliditet = 50 / (50 + 50) = 50 %
Skuldsättningsgrad = 50 / 50 = 1
Alternativ 2
Eget kapital = 80 Mkr
Skulder = 20 Mkr
Soliditet = 80 / (80 + 20) = 80 %
Skuldsättningsgrad = 20 / 80 = 0,25
Alternativ 3
Eget kapital = 20 Mkr
Skulder = 80 Mkr
Soliditet = 20 / (20 + 80) = 20 %
Skuldsättningsgrad = 80 / 20 = 4
Den uppmärksamme ser av exemplen ovan att ju högre soliditeten är, allt annat lika, desto lägre är skuldsättningsgraden och tvärtom.
OBS! Ett företag som saknar räntebärande skulder har en skuldsättningsgrad uppgående till noll.
2.3.2 Skuldsättningsgraden och hävstångseffekten
I samband med att vi behandlade räntabilitet på totalt kapital tog vi upp det som kallas för hävstångseffekten. Skuldsättningsgraden används främst just för att visa hur skuldsättningen bidrar till räntabiliteten på eget kapital, något vi kommer in på när vi behandlar kombinationer av nyckeltal. Det kan vara på sin plats att repetera vad hävstångseffekten är för något:
KOM IHÅG! RT visar vilken avkastning bolaget har på allt kapital som det förvaltar. Låneräntan visar vilken avkastning som bolaget måste ge för att täcka det lånade kapitalet. Om bolaget skulle avkasta mer än den genomsnittliga skuldräntan kan vi förenklat säga att denna överavkastning kommer aktieägarna tillgodo i extra avkastning. Om bolaget däremot inte lyckas nå upp till den genomsnittliga låneräntan kommer det att påverka aktieägarnas avkastning negativt. Det här innebär att om ett företag har stora skulder i förhållande till eget kapital, kan RE stiga kraftigt om bolaget lyckas avkasta mer än den genomsnittliga skuldräntan. Å andra sidan kan RE också försämras kraftigt om bolaget inte lyckas nå upp i en avkastning högre än den genomsnittliga skuldräntan. Det förklarar varför aktiekursen rör sig kraftigare i ett bolag som är mycket skuldsatt. Det här kallas hävstångseffekten.
2.3.3 Begränsningar och speciella förhållanden
Det som vi tog upp angående goodwill och minoritetsandelar i samband med att vi behandlade soliditet, ska hänsyn tas till även när skuldsättningsgraden studeras. När det gäller skuldsättningsgraden så kan minoritetsintressen alternativt behandlas som en skuld. Det ger givetvis andra värden på skuldsättningsgraden. Det är dock i sig oväsentligt så länge som samma metod används för olika bolag som ska jämföras och det alltid noteras vad beräkningarna baseras på. Om skuldsättningsgraden beräknats utifrån alternativet där minoritetsintressen ses som en skuld och måttet sedan ska användas för att studera dess inverkan på räntabiliteten på eget kapital, måste dock resultatet minskas med en ränta på minoritetsintresset. Räntan ska då helt enkelt utgöras av minoritetens andel av resultatet före skatt.
OBS! Eventuella stora dolda reserver på tillgångs- och/eller skuldsidan i ett företag gör skuldsättningsgraden till ett mindre användbart mått på den finansiella styrkan i företaget. Då är det mer ändamålsenligt att studera den justerade soliditeten i företaget.
I stället för att beräkna skuldsättningsgraden utifrån enbart räntebärande skulder kan nettoskulden användas. Hur nettoskulden beräknas ska vi nu gå in lite närmare på i nästa avsnitt.
