4.1 Rörelsekapital
Ett viktigt begrepp att känna till är rörelsekapital. Detta kan knappast sägas vara ett nyckeltal, men vi väljer ändå att ta upp det här, då det gör sig mycket bra i sammanhanget.
Ett företags rörelsekapital är intimt förknippat med dess finansieringsbehov. Det beräknas enligt nedan:
Rörelsekapital = Omsättningstillgångar – Kortfristiga skulder
Som vi tidigare berättat så är ett företags tillgångar finansierade med skulder och eget kapital. Skulderna kan i sin tur sedan delas in i långfristiga respektive kortfristiga skulder. Långfristiga skulder utgörs av skulder som ska återbetalas senare än om ett år, medan kortfristiga skulder är skulder vilka ska återbetalas snabbare.
Investeringar i anläggningstillgångar bör givetvis finansieras med eget kapital och/eller långfristiga skulder. Ett företag kan inte riskera att bli tvunget att sälja verksamhetskritiska anläggningstillgångar bara för att kunna fullgöra sina betalningar. Ett positivt rörelsekapital är just detsamma som att alla anläggningstillgångar samt åtminstone delar av omsättningstillgångarna är finansierade med eget kapital och/eller långfristiga skulder.
Är rörelsekapitalet i stället negativt innebär det att en del av anläggningstillgångarna är finansierade med kortfristiga skulder. Ett sådant företag kan snabbt få stora problem.
4.2 Kassalikviditet
För att få en god uppfattning om ett företags likviditetssituation är kassalikviditet ett bra mått. Det beräknas enligt följande.
Kassalikviditet = Likvida omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder
Som likvida omsättningstillgångar räknas i regel kundfordringar, banktillgodohavanden samt kassa. Vanligtvis beräknas de likvida omsättningstillgångarna enligt följande:
Likvida omsättningstillgångar = Omsättningstillgångar - Varulager
En kassalikviditet som uppgår till 1 innebär att företaget har förmågan att betala samtliga sina kortfristiga skulder relativt snabbt.
4.2.1 Viktiga aspekter att ta hänsyn till
Det gäller som alltid att vara vaksam. Ibland händer det att företag råkar ut för otrevliga kundförluster, det vill säga att någon eller några av företagets kunder med obetalda fakturor går i konkurs eller upptar ackordsförhandling. Då kan stora delar av kundfordringarna visa sig värdelösa. Det inträffade inte minst under IT-kraschen när många IT-konsulter inte fick betalt av olika uppdragsgivare eftersom de gick i konkurs. Således gäller det att vara vaksam på vilka ett företags kunder är. Vilka kundkategorier har företaget? Till vilka branscher och länder sker försäljningen? Är företaget särskilt beroende av någon eller några kunder? Hur kreditvärdiga är dessa?
Det kan också vara så att ett företag måste betala sina leverantörer snabbare än vad det får betalt av sina egna kunder. Det omvända förhållandet kan givetvis också gälla. Vidare kan varulagrets omsättningshastighet i vissa företag, främst detaljhandelsföretag, vara hög för åtminstone delar av varulagret, vilket då innebär att delar av varulagret i princip utgör likvida omsättningstillgångar. Dessa frågor gäller det att ta hänsyn till när kassalikviditeten för ett företag studeras, eftersom måttet i ovanstående form inte gör det. Följande mått kan vara en bra hjälp på vägen när du vill studera kredittider:
Lämnad kredittid = (Genomsnittliga kundfordringar / Genomsnittlig omsättning) * 365
Erhållen kredittid = (Genomsnittliga leverantörsskulder / Genomsnittlig omsättning) * 365
Genom att beräkna genomsnittet av kundfordringarna vid utgången av föregående räkenskapsår och utgången av det senaste, därefter dividera detta med genomsnittet av omsättningen för dessa båda år och därefter multiplicera med 365, fås en indikation om den genomsnittliga kundkredittid (i antal dagar) som företaget lämnat per omsättningskrona. Beräkningen av den kredittid företaget i sin tur fått av sina leverantörer sker på samma sätt, men med utgångspunkt i leverantörsskulderna.
Det är som sagt genomsnittliga kredittider som beräknas och det kan därför vara stora skillnader i kredittid mellan olika kundfordringar och mellan olika leverantörsskulder. Vidare kan de kredittider som gäller för kundfordringar och leverantörsskulder vid utgången av en redovisningsperiod avvika från de genomsnitt som beräknas enligt ovan.
Just när det gäller kundfordringarna gäller det att vara uppmärksam. Ett företag som har svårt att få avsättning för sina produkter eller tjänster kan plötsligt börja bli mer frikostigt med kredittiden och börja vända sig till mindre kreditvärdiga kunder. Därför är det intressant att för den studerade perioden även se hur kvoten kundfordringar/omsättning har förändrats över tiden. Även förändringar i lämnad och erhållen kredittid kan vara av intresse att studera över tiden.
4.3 Självfinansieringsgrad
Självfinansieringsgrad = Kassaflöde från rörelsen / Investeringar
När självfinansieringsgraden beräknas används det kassaflöde som rörelsen har genererat, vilket inte ska förväxlas med det fria kassaflöde som används vid kassaflödesbaserad värdering. Det kassaflöde som rörelsen har genererat divideras sedan med nettoinvesteringarna i icke finansiella anläggningstillgångar. Självfinansieringsgraden visar hur stor del av dessa investeringar som finansierats av rörelsen själv, det vill säga med kassaflödet från den löpande verksamheten.
Självfinansieringsgraden anges i procent.
4.4 Räntetäckningsgrad
Räntetäckningsgrad = (Resultat efter finansnetto + Finansiella kostnader) / Finansiella kostnader
Räntetäckningsgraden är ett mycket användbart mått på den finansiella styrkan i ett företag. Det visar kort och gott hur lågt resultatet kan falla utan risk för att företaget inte ska kunna betala sina räntor med egna vinstmedel. Måttet har vissa fördelar gentemot soliditetsmåtten som ju är baserade på siffror ur balansräkningen. Räntetäckningsgraden tar till skillnad från dessa, hänsyn till företagets lönsamhet och det påverkas dessutom inte av tillfälliga förändringar vid tidpunkten för balansräkningens uppställande, det vill säga olika redovisningstekniska åtgärder i balansräkningen.
I de finansiella kostnaderna inkluderas kursförluster på utlandslån. Detta eftersom sådana förluster är direkt relaterade till lån och därmed är en typ av räntekostnader. Om ett företag har särskilt stora finansiella tillgångar kan avkastningen från dem tas bort från resultatet samtidigt som motsvarande belopp tas bort från räntekostnaderna.
Räntetäckningsgraden anges precis som skuldsättningsgraden som ett decimaltal.
4.5 EBITDA/Finansnetto
EBITDA/Finansnetto = Rörelseresultat före avskrivningar / Finansnetto
Kvoten EBITDA/Finansnetto kan under vissa förutsättningar var mer ändamålsenlig än vad räntetäckningsgraden är. EBITDA/Finansnetto visar överskottet i betalningarna, utan hänsyn till investeringar och förändring av rörelsekapitalet, i förhållande till finansnettot. Ett företag som befinner sig i en besvärlig situation kan, om det är möjligt, skjuta upp investeringar en tid. För att i ett sådant läge utvärdera företagets kortsiktiga förmåga att betala sina räntor, är då EBITDA/Finansnetto ett bättre mått än räntetäckningsgraden.
Räntetäckningsgraden visar dock bättre den långsiktiga förmågan att betala räntor. Detta eftersom resultatmåttet som används i räntetäckningsgraden tar hänsyn till avskrivningar, vilka ska spegla det behov av nyinvesteringar som företaget har för att långsiktigt behålla sin intjäningsförmåga.
Även EBITDA/Finansnetto anges som ett decimaltal.
4.6 Nettoskuld/EBITDA
Nettoskuld/EBITDA = Nettoskuld/ Rörelseresultat före avskrivningar
Om det råder ett särskilt lågt ränteläge finns det anledning att ifrågasätta användandet av såväl EBITDA/Finansnetto som räntetäckningsgraden. Dessa båda är nämligen, som framgår av deras definitioner, påverkade av just räntenivån. När räntenivån är onormalt låg ger de båda måtten därför en indikation om företagets finansiella kondition som är mer positiv än vad den egentligen är på längre sikt. Då kan det vara idé att också studera Nettoskuld/EBITDA.
Nettoskuld/EBITDA anges som ett decimaltal.
