3.1 Fondemission
En fondemission innebär i sig inte att totalvärdet på bolaget förändras. Den innebär att aktiekapitalet i bolaget ökas genom en ren bokföringsåtgärd, till exempel genom att fritt eget kapital omfördelas till bundet eget kapital, i form av aktiekapital. Inget nytt kapital tillförs alltså till bolaget, men aktieägarna får fler aktier utan att betala något. Fondemission kan till exempel göras i syfte att verka för en bättre kreditvärdighet i bolaget och därigenom enklare och billigare få låna av olika kreditinstitut. Detta sker genom att en större del av bolagets eget kapital blir bundet till verksamheten och inte kan delas ut till aktieägarna.
Ett nominellt belopp ska vara fastställt för aktierna i ett aktiebolag. Det sammanlagda nominella beloppet på samtliga aktier i bolaget utgör bolagets aktiekapital. Det är därför som aktiekapitalet och därigenom bolagets bundet eget kapital ökar genom en fondemission.
3.1.1 Villkor
En fondemission som genomförs med villkoret 1:4 innebär att för varje fyrtal "gamla" aktier erhålls en ny aktie. Detta betecknas F 1:4. Den som före en fondemission med villkoret 1:4 har 400 aktier kommer därmed efteråt att ha 500 aktier. För varje aktie aktieägaren har före fondemissionen får han eller hon en delrätt. Fyra delrätter ger sedan aktieägaren rätt att erhålla en ny aktie.
3.1.2 Handeln med rätter
Delrätterna handlas vanligen på den marknadsplats där företaget är noterat, vilket gör att en ägare som inte har ett antal delrätter som är jämnt delbara med den faktor som gäller i villkoren (i vårt exempel fyra då förhållandet F 1:4 gäller) antingen kan köpa ytterligare delrätter, eller sälja av de överskjutande delrätter som inte kan utnyttjas. En aktieägare som vill passa på att minska sitt innehav kan sälja samtliga sina delrätter. Han eller hon kommer då att ha kvar samma antal aktier som före fondemissionen, men de kommer inte att motsvara en lika stor ägarandel efter fondemissionen som de gjorde före densamma.
Precis som vid nyemissioner, förekommer det relativt ofta att bolagen själva tar på sig att sälja överskjutande delrätter för aktieägarnas räkning. Se 2.7 Handel med rätter.
3.1.3 Exempel på rätternas värde och påverkan på aktiekursen
Du kan på ett enkelt sätt räkna ut det teoretiska värdet på en delrätt genom att utgå från aktiepriset omedelbart före fondemissionen. En aktieägare som före en fondemission 1:4 hade fyra aktier med ett sammanlagt värde på 1 000 kronor (250 kronor per aktie) omedelbart före fondemissionen har fem aktier efter densamma – fortfarande med det sammanlagda värdet av 1 000 kronor. Således är den teoretiska aktiekursen efter avskiljandet av rätterna 1 000/5 = 200 kr. Delrättens teoretiska värde utgör skillnaden i aktiepris före och efter avskiljandet av rätterna. I vårt exempel gäller 250 kr - 200 kr = 50 kr. Om vi förvärvar fyra delrätter à 50 kronor, vilka tillsammans berättigar till en ny aktie, får vi betala totalt 200 kronor, vilket motsvarar aktiens pris efter fondemissionen.
3.1.4 Kurseffekten oftast positiv
Marknadspriserna kan självklart avvika från de teoretiska, och psykologiska effekter kan göra att aktiekursen redan kort tid efter fondemissionen skiljer sig mer från den teoretiskt motiverade kursen än vad andra faktorer (till exempel nyheter eller kraftig rörelse på börsen som helhet) ger skäl till.
Historiskt har det varit vanligt att börsvärdet på bolag som genomför en fondemission ökar efter fondemissionen. Det kan förklaras som en kombination av psykologiska effekter (till exempel upplevs 200 kronor som "billigare" än 250 kronor) och att en del av dem som velat – men inte haft möjlighet att handla i aktien tidigare, på grund av att en handelspost kostat för mycket – köper i aktien efter fondemissionen.
Vanligtvis kan man se en del av en eventuell kurseffekt redan när en fondemission föreslås av styrelsen. Fondemissioner innebär vanligtvis en avsevärt mindre ökning av antalet aktier än splitar. Därför blir också kurseffekten vid fondemissioner oftast betydligt mindre än vid splitar.
3.2 Split
Uppdelning av aktier i ett bolag kallas split. Syftet med split brukar vara att främja handeln i aktien och öka likviditeten. Om en aktie stiger kraftigt i kurs samtidigt som det antal aktier som en handelspost i bolaget utgörs av hålls konstant, blir det svårare att handla i aktien – inte minst för småsparare.
OBS! En split innebär i sig inte att totalvärdet på bolaget förändras.
3.2.1 Villkor
Om ett företag har en aktiekurs på 500 kronor, men hellre skulle vilja att aktien handlades kring 50 kronor, så kan bolaget välja att dela upp varje aktie i tio nya aktier genom en split med villkoret 10:1. En split med villkoret 10:1 innebär att varje "gammal" aktie delas upp i (ersätts av) tio nya. Detta betecknas S 10:1. Den som före en split har 100 aktier med villkoret 10:1 kommer efteråt att ha 1 000 aktier. Split genomförs vanligen av bolag vars aktier blivit mycket dyra i kronor räknat.
3.2.2 Påverkan på aktiekursen – ett exempel
En aktie som kostar 500 kronor omedelbart före en split med villkoret 10:1 ska kosta 500/10 = 50 kr omedelbart efteråt för att börsvärdet på bolaget ska vara konstant. Antalet aktier blir tio gånger så stort som det var innan och därmed ska aktiekursen sjunka till en tiondel för att börsvärdet ska vara konstant.
3.2.3 Kurseffekten oftast positiv
Aktiekursen kan påverkas av psykologiska effekter som gör att den redan kort tid efter spliten skiljer sig mer från den teoretiskt motiverade kursen än vad andra faktorer (till exempel nyheter eller kraftig rörelse på börsen som helhet) ger skäl till.
Historiskt har det varit vanligt att börsvärdet på bolag som genomför en split ökar efter spliten. Det kan förklaras som en kombination av psykologiska effekter (exempelvis upplevs 50 kronor som "billigare" än 500 kronor) och att en del av dem som velat men inte haft möjlighet att handla i aktien – på grund av att en handelspost kostat för mycket – köper i aktien efter spliten. Vanligtvis kommer en del av en eventuell kurseffekt redan när en split föreslås av styrelsen.
3.3 Omvänd split
En sammanslagning av aktier i ett bolag kallas omvänd split. Omvänd split genomförs vanligen av bolag vars aktier kostar ett fåtal kronor styck, så kallade frimärksaktier. Syftet brukar vara att stabilisera kursrörelserna och att undvika just stämpeln som frimärksaktie, vilken har en negativ klang.
En aktie som kostar lite i kronor räknat har ofta kraftiga kursrörelser. En kursförändring med 0,10 kronor upplevs inte som särskilt stor, även om aktien tidigare kostade 1 krona och förändringen därmed är 10 procent.
OBS! En omvänd split innebär i sig inte att totalvärdet på bolaget förändras.
3.3.1 Villkor
En omvänd split med villkoret 1:10 innebär att varje tiotal "gamla" aktier slås ihop till (ersätts av) en ny aktie. Den som före en omvänd split med villkoret 1:10 har 1 000 aktier kommer alltså efteråt att ha 100 aktier.
3.3.2 Påverkan på aktiekursen – ett exempel
En aktie som kostar 2,50 kronor omedelbart före en omvänd split med villkoret 1:10 ska kosta 10 X 2,50 = 25 kr omedelbart efteråt för att börsvärdet på bolaget ska vara konstant. Antalet aktier blir en tiondel av vad det var tidigare och därmed ska aktiekursen öka till tio gånger av vad den var före spliten för att börsvärdet ska vara konstant.
3.3.3 Kurseffekten svår att förutsäga
Psykologiska effekter kan göra att aktiekursen redan kort tid efter spliten skiljer sig mer från den teoretiskt motiverade kursen än vad andra faktorer (till exempel nyheter eller kraftig rörelse på börsen som helhet) ger skäl till. Dock brukar den initiala kurseffekten vid omvänd split bli betydligt mindre än vid vanlig split. Emellertid är omvänd split betydligt ovanligare än vanlig split och därför finns det ganska få historiska exempel att studera, vilket gör det mycket svårt att säga något om en eventuell kurseffekt.
