2.1 Var finns informationen?
Information om olika fonder finns dagligen i de flesta större dagstidningar där det vanligen görs en uppdelning mellan aktiefonder och räntefonder för att underlätta för läsarna. Olika dagstidningar redovisar på olika sätt, det vanligaste är att fondens utveckling över en viss tidsperiod visas. Vidare går det att få information dygnet runt på Internet, på en mängd olika hemsidor. Det är bland annat banker, fondkommissionärsfirmor, förvaltare, oberoende bolag, dagstidningar och ekonomitidningar som kontinuerligt uppdaterar sina sidor med fondinformation.
Fondbolagen ska enligt lag tillhandahålla information om sina fonder. Detta sker på olika sätt, dels i form av en informationsbroschyr och dels i form av halv- och helårsrapporter. Trots att kvartalsrapporter inte är obligatoriska väljer många förvaltare att erbjuda sina kunder även den tjänsten.
2.2 Informationsbroschyrer
I informationsbroschyren för en fond ska all information som behövs finnas. Detta vare sig du funderar på att placera pengar i fonden eller om du redan är andelsägare däri. Informationsbroschyrer ska finnas där fonden säljs. Den information som ska finnas tillgänglig är information om fondens placeringsinriktning, det vill säga vilken typ av papper som fonden placerar i. Det ska också tydligt framgå vilken placeringsstrategi som tillämpas i fonden, det vill säga hur fonden placerar i olika branscher, regioner och så vidare. Det ska även klart framgå hur fonden har utvecklats de senaste åren.
Vanligtvis jämförs fondens utveckling med någon form av index. I broschyren ska också framgå om fonden lämnar utdelning, och när på året det i så fall sker. Det är inte ovanligt att förvaltarna tillhandahåller förkortade broschyrer där fondbestämmelser saknas. Dock ska de kompletta broschyrerna också finnas till hands för dem som så önskar. I fondbestämmelserna står angivet mer ingående hur fonden har rätt att placera (till exempel i optioner) och i vilken utsträckning.
Fondförvaltarna lägger gärna ned stor möda på sina informationsbroschyrer, vilket gör att det går att läsa om en mängd saker som inte nödvändigtvis måste ingå i en informationsbroschyr. Exempelvis kan det finnas artiklar om risker, skatteinformation och annat som kan vara bra att känna till.
VARNING! Inta alltid ett kritiskt förhållningssätt till de informationsbroschyrer du läser. Tänk på att fondförvaltarna medvetet försöker att lyfta fram fördelar med de egna fonderna. Dessutom kan broschyrerna, förutom kraven på viss typ av information, i viss mån ses som ren reklam med syftet att locka dig att spara i en viss fond. Förvaltarna försöker speciellt locka dig med vackra ord vad gäller nystartade fonder utan historik.
2.3 Fondrapporter
Minst två gånger per år är fondbolaget enligt lag skyldigt att skicka ut information till andelsägarna i form av rapporter. Rapporterna innehåller vanligtvis information om samtliga fonder som förvaltas av fondbolaget. Dessa rapporter ska enligt lag innehålla all information som behövs för att kunna bedöma fondens utveckling. Det ska alltså tydligt framgå hur fonden är sammansatt, vilka underliggande papper som fonden utgörs av, vilka aktier eller obligationer som fonden äger och hur stora de olika innehaven är.
Vidare ska det framkomma hur fonden har placerat pengarna i olika länder och i olika branscher. De flesta förvaltarna redovisar även viktiga förändringar i fonden i form av större köp eller försäljningar. All denna information är viktig att känna till för den som sparar pengar i fonden då den, förutom att tala om hur det har gått, också ger en viss indikation om vad förvaltarna tror om framtiden.
OBS! Ett problem med rapporterna är att de gäller situationer vid hel- eller halvårsskifte, samtidigt som de publiceras först flera månader senare. Mycket kan ha hänt från den dag då de skrivs fram till den dag då rapporterna kommer ut till de berörda.
Årsrapporterna ska förutom ovan nämnd information även innehålla resultat- och balansräkning för respektive fond. Resultaträkningen i det här sammanhanget är egentligen inte så intressant, eftersom resultatet kan variera kraftigt från period till annan då det egentligen endast styrs av försäljningar av innehav. Det mest intressanta är ju den underliggande värdetillväxten och den visar sig i kursutvecklingen för fonden. Balansräkningen kan till viss del vara intressant för att se hur tillgångarna är placerade, hur stor belåning fonden har och hur mycket likvida medel som finns.
VARNING! Bortsett från de rena siffrorna om kursutvecklingen, sammanställningen över innehav och liknande så ger rapporterna från fondbolagen deras syn på sina egna fonder. Denna information är naturligtvis alltid positiv och det är ett utmärkt sätt att marknadsföra fonderna på. Dessutom är det vanligt att förvaltare stolt visa upp i sina rapporter ett jämförelseindex eller en viss tidsperiod som gör att den egna fonden framstår som en vinnare.
