Vi ska nu behandla dessa lite närmare.
4.1 Delårsrapporter
En delårsrapport är en sammanfattning av den ekonomiska utvecklingen under en del av året. Den delårsrapport som bolagen måste avge ska avse minst sex månader och omfatta verksamheten för räkenskapsårets första sex till åtta månader. Nästan alla företag presenterar dock frivilligt kvartalsrapporter och de omfattar då den ekonomiska utvecklingen sedan räkenskapsårets början.
4.1.1 Balansräkning och resultaträkning
Delårsrapporterna lämnas alltså mellan årsredovisningarna. De syftar till att ge olika intressenter möjlighet att omvärdera sin bedömning av företagets framtidsutsikter och utveckling oftare än vad enbart årsredovisningarna ger utrymme för. En delårsrapport ska bland annat innehålla balansräkning och resultaträkning för den tid som rapporten avser, men även en del annan information. Årsredovisningen innehåller dock betydligt mer omfattande information än en delårsrapport.
Balansräkningen är en sammanställning som visar vad ett företags tillgångar består av, och hur stora dessa är. Den visar även hur finansieringen av dessa är sammansatt, det vill säga vilka och hur stora skulderna är samt hur stort det egna kapitalet är. Siffrorna avser ställningen vid utgången av en viss redovisningsperiod. Tillgångarna ska vara lika stora som det egna kapitalet plus skulderna. De utgörs av till exempel kassa- och banktillgodohavanden, kundfordringar, maskiner och byggnader. Skulderna utgörs av exempelvis banklån, leverantörsskulder och skatteskulder.
Resultaträkningen är en sammanställning som visar ett företags intäkter och kostnader under en viss redovisningsperiod samt företagets resultat under perioden. I resultaträkningen kan en rad olika delresultat, som bygger på olika resultatbegrepp, utläsas. Till exempel resultat efter finansnetto, resultat före skatt och resultat efter skatt. Ett positivt resultat (större än noll kronor) kallas vinst och ett negativt resultat (mindre än noll kronor) kallas förlust. Intäkterna är detsamma som försäljningsvärdet av de varor som levereras och/eller tjänster som företaget utfört under redovisningsperioden. Kostnaderna utgörs av anskaffningsvärdet av de resurser som företaget förbrukat under perioden.
TIPS! Delårsrapporter är ett bra sätt att följa utvecklingen i företagen. Ofta brukar det vara en kommentar från ledningen med i rapporten som behandlar utvecklingen. Om företagsledningen i samband med rapporten vill ändra på en tidigare lämnad vinstprognos så görs det vanligen här. Delårsrapporten är en mycket viktigt informationskälla. Innan de större bolagen på Börsen presenterar en delårsrapport eller en bokslutskommuniké brukar analytikerna kommentera vad de tror om utfallet. Det är viktigt att hålla sig underrättad om när de olika bolagen ska rapportera. Den informationen finns vanligtvis angiven på respektive bolags hemsida samt en rad olika Internettjänster, men även i olika ekonomitidningar där datum för samtliga företags rapporter listas några månader i förväg.
4.2 Årsredovisningar
Efter varje avslutat räkenskapsår ska företagen offentliggöra en årsredovisning. Årsredovisningar är en bra källa att börja med när du vill sätta dig in i ett bolags verksamhet.
Ett räkenskapsår omfattar 12 månader och sammanfaller oftast med kalenderåret. Om räkenskapsåret inte sammanfaller med kalenderåret, så kallat brutet räkenskapsår, ska det omfatta någon av perioderna 1 maj–30 april, 1 juli–30 juni eller 1 september–31 augusti. I undantagsfall får kortare eller längre räkenskapsår än 12 månader användas, dock högst 18 månader. Räkenskapsårets löpande bokföring avslutas med att årsbokslut bestående av resultat- och balansräkning upprättas.
4.2.1 Innehållet
Informationen i en årsredovisning är mycket fyllig. Förutom balans- och resultaträkning ska de enligt lag innehålla en hel del annat. Det förekommer dock inslag som inte krävs av lagen. De flesta årsredovisningar innehåller, förutom balans- och resultaträkning, bland annat följande intressanta avdelningar:
VD-kommentar: Här för VD:n ett resonemang om året som har gått och åren som ska komma. I VD-kommentaren omnämns vanligtvis företagets långsiktiga mål liksom eventuella prognoser för det kommande räkenskapsåret.
Verksamhetsbeskrivning: Denna är vanligtvis mycket omfattande. Här beskrivs företagets olika delar. Om det är en koncern beskrivs verksamheten vanligtvis efter den struktur som koncernen är uppbyggd efter, med divisioner och affärsområden. Enskilda dotterbolag omnämns också ibland.
Kassaflödesanalys: Här framgår företagets in- och utbetalningar under perioden. Betalningarna indelas i kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Inte att förväxlas med kassaflödesbaserad aktieanalys som är något helt annat!
Förvaltningsberättelse: Här framgår väsentliga händelser som inträffat under året. Den undertecknas av styrelsen. Viktiga händelser i bolaget ska redovisas här även om de inträffat efter räkenskapsårets slut. Slutligen ska ett förslag om vinstdisposition lämnas, vilket sedan bolagsstämman beslutar om.
Revisionsberättelse: Här finns resultatet av revisorernas arbete och granskning sammanfattade i korta drag.
Nyckeltal: Här finns en rad olika nyckeltal uträknade, bland annat olika lönsamhetsnyckeltal och likviditetsnyckeltal, soliditet och P/E-tal.
OBS! VD-kommentaren ger en bra introduktion men det räcker ingalunda som beslutsunderlag. Kom ihåg att företagsledningen vill ge en så positiv bild som möjligt av verksamheten. Därför bör du läsa VD-kommentaren med särskilt kritiska ögon.
TIPS! Det är mycket vanligt att företagen presenterar sina mål och strategier. Genom att gå tillbaka i tiden och undersöka hur tidigare mål och strategier har uppfyllts får du en uppfattning om ledningens förmåga att förverkliga målen. Olika mål ska dock inte ses som någon prognos utan mer som en rimlighet. Målen brukar oftast röra omsättning och vinstmarginaler.
