2.1 Teknik, produkter och tjänster
Vissa företag är mycket känsliga för vad som händer med den tekniska utvecklingen inom sin bransch. Om ett företag inom en teknikintensiv bransch kommer på efterkälken i den tekniska utvecklingen inom branschen kan det gå mycket illa. Detta gäller inte minst företag som utvecklar datorer eller mobiltelefoner. Vem vill väl köpa en ny dator eller mobiltelefon som ligger långt efter konkurrerande företags produkter?
Likaväl som ett företag kan komma på efterkälken i den tekniska utvecklingen så kan det givetvis komma att hamna i frontlinjen för densamma. Ett företag som lyckas få ett större försprång i den tekniska utvecklingen kan – förutsatt att det snabbt lyckas få ut sina produkter på marknaden – vinna stora andelar av marknaden för produkterna. Vad som händer med aktiekursen i ett sådant företag behöver vi knappast nämna.
Över huvud taget när det gäller ett företags produkter och/eller tjänster så spelar det stor roll vilken uppfattning aktiemarknaden har om dessa. Detta har vi sett exempel på inte minst vad gäller IT-bolag och speciellt bolag med Internet-anknuten verksamhet. Dessa bolag med verksamheter som många inte var tillräckligt insatta i, lyckades övertyga en stor del av marknadens aktörer om sin förträfflighet och att Internet var det enda sättet att göra affärer på i framtiden. Detta ända tills några månader in på år 2000. Det visade sig att många av dessa företag hade enorma brister, inte minst på lednings- och styrelsenivå när det gällde vanlig hederlig företagsekonomi och affärer och ett sunt företagsekonomiskt tänkande. Plötsligt ställde marknaden inte heller längre upp på att ständigt skjuta till nytt kapital via nyemissioner i alla dessa bolag och då började det gå rejält utför för många av dessa företags aktier. Marknaden insåg plötsligt att många av dessa företag aldrig skulle komma att tjäna en enda krona.
KOM IHÅG! Av resonemanget ovan kan vi dra en mycket viktig slutsats: Det räcker inte att kunna visa upp produkter och tjänster som är fronten av den tekniska utvecklingen. Det krävs också att det finns en marknad för dessa produkter och tjänster. Om det inte finns köpare så kommer ett företag inte heller att kunna sälja något. Utveckling av nya produkter och tjänster är mycket kostsam. Därför vill det till att en ny produkt eller tjänst säljer mycket bra för att det hela ska gå ihop och för att företaget på sikt ska göra ett nollresultat. För att företaget ska tjäna pengar krävs det ett mycket starkt gensvar från marknaden på företagets produkter och/eller tjänster. Det räcker inte med att ett företag har tekniskt duktig personal, det krävs även att det finns en ledning och styrelse som kan leda och styra företaget i rätt riktning och som vet att göra lönsamma affärer.
2.2 Ägarbilden
Vilka som är större ägare i ett företag spelar stor roll för kursutvecklingen. Om till exempel erkända profiler inom en viss bransch kommer in som en av huvudägarna i ett företag brukar det ses som mycket positivt, särskilt om en sådan person tar en aktiv del i företaget genom att han eller hon blir invald i styrelsen. Genast brukar spekulationer om vad denne kommer att kunna tillföra företaget komma igång, allt beroende på vilken kompetens personen ifråga bedöms besitta. Kanske kommer han eller hon att tillföra nya stora kunder eller kunna hjälpa företaget in på nya marknader(?)
Om ett investmentbolag kommer in som en ny större ägare brukar även detta ses som mycket positivt av marknaden. Att ett investmentbolag går in som stor ägare är ju inget som sker av en slump. Bakom ett dylikt investeringsbeslut ligger vanligtvis omfattande analysarbete och bedömningar av företaget som investeringsobjekt. Ett större köp av ett investmentbolag ses därför som en indikation på att företaget är undervärderat eller åtminstone besitter en potential som inte återspeglas i aktiekursen. Samma sak gäller om fonder eller andra institutioner dyker upp som större ägare. Att få nya större kapitalstarka ägare in i ägarkretsen borgar också för att lättare kunna lösa framtida finansieringsbehov via nyemissioner.
2.3 Rykten
De allra flesta människor kommer i det vanliga livet ofta i kontakt med skvaller om olika ting. Aktiemarknaden är inget undantag. Mängder av rykten om olika bolag cirkulerar dagligen.
En vanlig typ av rykten är uppköpsrykten. Dessa förkommer i stor skala och ibland får de påverkan på aktiekursen i det/de bolag som det berör. Rykten om uppköp är mycket vanligt förekommande.
Oftast ligger det mycket lite sanning i ryktena som sprids på aktiemarknaden och även i de fall då de har en viss sanningshalt så blir det som ryktena talar om sällan verklighet.
2.4 Nyheter och rapportering
Företagen på aktiemarknaden släpper ständigt en rad olika nyheter som behandlar allt möjligt. Dessa nyheter delger företagen marknaden via olika nyhetsbyråer. Det kan röra sig om större order eller den första ordern på en ny produkt eller tjänst, nyetableringar utomlands, nyemission, split, avknoppning av dotterbolag, återköp, nyanställningar, och ett otal andra saker. Varje dag ramlar det in mängder med nyheter om och från företagen på aktiemarknaden. Kurseffekten av dessa varierar med innehållet i nyheten men klart är att nyheter dagligen påverkar en rad olika företags aktiekurser. Vi har redan behandlat flera olika händelser som skulle kunna komma i form av nyheter och kommer att beröra ännu fler längre fram i kursen.
En form av nyhet som nästan alltid får en mycket stor inverkan på aktiekursen i ett företag är nyheter som innehåller en ny prognos över företagets ekonomiska prestationer, till exempel en ny prognos över resultatet ett visst räkenskapsår. Om den nya prognosen ligger över marknadens förväntningar är chansen god att aktiekursen stiger. Motsatt förhållande gäller om prognosen är lägre än förväntningarna.
När bolagen lämnar sina ekonomiska rapporter, vilka vi ska återkomma till senare, får detta nästan alltid en effekt på aktiekursen, och inte sällan en betydande sådan. Anledningen är att de ekonomiska rapporterna innehåller information som ofta får marknadens aktörer att justera sina förväntningar på framtiden.
2.5 Analyser, artiklar och intervjuer
Media är varje dag fyllt av artiklar som på ett eller annat sätt berör företagen på aktiemarknaden. Det kan röra sig om intervjuer med ledande personer på ett företag där någon eller några uttalar sig om företaget och dess framtid, angående till exempel nya produkter eller tjänster. Andra exempel är artiklar som uppmärksammar hur det går för en viss bransch i allmänhet eller rykten om förestående uppköp.
Analyser påverkar ofta mycket kraftigt aktiekursen i det företag som de berör. En analys som utmynnar i att ett företags aktie är kraftigt undervärderad kan få aktiekursen i samma företag att stiga med 10–20 procent redan minuterna efter att analysen publicerats. Detta gäller speciellt mindre företag men även större företags aktier kan stiga kraftigt av positiva analyser, dock sällan med lika stor effekt.
Allmänt brukar den kurseffekt som en analys ger upphov till infinna sig mycket snabbt och det är därför svårt att utnyttja enbart analyser för att tjäna pengar. En aktie som stigit kraftigt efter en positiv analys råkar inte sällan ut för en rekyl (se not-ikon nedan) en kort tid efter analysen som gör att en stor del av uppgången försvinner, åtminstone tillfälligt.
Negativa analyser ger i motsats till positiva upphov till en fallande aktiekurs, men även här är det vanligt med en rekyl i motsatt riktning en kort tid efteråt.
En aktie var kurs stigit eller fallit kraftigt och som sedan får en tillfällig nedgång eller uppgång som en motreaktion på den föregående kursrörelsen sägs ha fått en rekyl. Ordet används även när utvecklingen för ett index beskrivs.
Anledningen till att det är svårt att utnyttja analyser för att tjäna pengar på de kurseffekter som uppstår av dessa är att informationen om dem når så många samtidigt. Uppgången eller nedgången kommer då så snabbt att en stor del av rörelsen oftast sker med ett enda stort hopp upp eller ned i kursen där ingen handel sker mellan den ursprungliga nivån och den nya högre eller lägre nivån.
VARNING! Det är mycket riskabelt att konsekvent köpa aktier direkt efter att de fått en köprekommendation i en analys enbart i syfte att kort tid därefter sälja dem. Den initiala kurseffekten kommer så snabbt att det är i princip omöjligt att köpa annat än på kurser en bra bit över den kurs som var rådande före dess att analysen publicerades. Risken är stor att den som spekulerar i dessa rörelser tvingas sälja med förlust en kort tid efteråt (under förutsättning att köparen inte väljer att behålla aktien på längre sikt). Det som sagts här gäller i stor utsträckning även jakten på korta kursvinster i samband med annan information, till exempel vid nyheter och rapportering eller artiklar i media.
Vi kommer att ta upp mer om företeelsen analyser längre fram i kursen.
2.6 Insider
En person som har tillgång till icke offentliggjord och kurspåverkande information om ett företag vars aktier och aktierelaterade instrument är föremål för handel, kallas "insider". I och runt alla företag finns en grupp personer som har tillgång till uppgifter om bolaget före allmänheten. I denna grupp ingår till exempel dotterbolagschefer, storägare, styrelsemedlemmar, VD och revisorer. Dessa kallas således insiders och är enligt insiderlagen förbjudna att utnyttja sin kunskap för egen eller egna bolags vinning. Förbudet gäller också närstående.
2.6.1 Hårda straff för insiderbrott
Den som utnyttjar icke offentliggjord och kurspåverkande information om ett företag för egen eller egna bolags vinning begår insiderbrott och kan dömas till böter eller fängelse samt få eventuell vinst förverkad, det vill säga förlora sin vinst. Detta gäller alla, det vill säga inte bara registrerade insiders och deras närstående.
2.6.2 Kurseffekt
I Sverige finns det cirka 8 000 registrerade insiders. Dessa personer måste anmäla eventuella förändringar i sina aktieinnehav till Finansinspektionen. När information om dessa personers köp och försäljningar kommer till marknadens kännedom får det som regel en viss kurseffekt. Ibland kan denna effekt bli betydande, särskilt om det rör sig om omfattande köp gjorda av flera insiders efter en period av kraftig nedgång i aktien ifråga. Samma sak gäller om flera insiders plötsligt börjar sälja i stor skal efter en period av kraftig uppgång för aktien ifråga. I det första fallet bli effekten vanligtvis en ganska stor kursuppgång medan det motsatta gäller i det andra fallet.
