4.1 Viktigt att förstå de vanligaste sparformerna
Vad gäller de vanligaste sparformerna är det främst viktigt att du förstår vilka de mest väsentliga likheterna och skillnaderna mellan dem är. Det är grundläggande för riktigt god aktiekunskap att du sätter dig in i de olika sparformerna, därigenom får du även en utökad förmåga att utvärdera olika investeringsmöjligheter.
4.2 Att välja rätt sparform
De flesta av oss är mycket noggranna när vi väljer nya skor. Vi undersöker och prövar många olika modeller – allt för att det ska bli så behagligt och trivsamt som möjligt att gå i dem. Lika viktigt är det att välja sparform för dina besparingar. Det finns en mängd olika valmöjligheter. Du kan till exempel placera pengarna i enskilda aktier, aktiefonder, räntefonder, blandfonder, obligationer, aktieindexobligationer, optioner, konvertibler eller helt enkelt sätta in dina besparingar på ett bankkonto. Det är lätt att tappa lusten redan när man ska göra detta val. Vem orkar väl sätta sig in i alla de broschyrer och papper som banker och andra institut öser över oss?
4.2.1 Valet enkelt med rätt bakgrundskunskaper
Valet är betydligt enklare än det kan förefalla vid första anblick. Åtminstone om du först skaffar dig rätt bakgrundkunskaper. Sådana kunskaper kommer du att tillgodogöra dig i just denna kurs. Med goda kunskaper om de olika sparformerna handlar valet sedan bara om ett fåtal frågor som du måste ta ställning till:
- Vad är målet med mitt sparande?
- Vad ska pengarna användas till?
- När behöver jag pengarna?
- Är jag beredd att förlora pengarna jag satsar? Helt eller delvis? Hur beroende är jag av dem?
- Hur mycket tid vill (och kan) jag lägga ned på att följa upp mitt sparande?
4.3 Två huvudgrupper
De olika sparformerna kan delas in i två huvudgrupper, nämligen aktieplaceringar (se 4.4 Värdepapper) och räntebärande placeringar (se 4.5 Räntebärande placeringar - 4.8 Blankning). Därutöver förekommer det ett stort urval av blandningar mellan dessa (se 4.9 Blandformer).
TIPS! Om du har bestämt dig för att spara i aktier men inte vill lägga ned mer än ytterst lite tid på ditt aktiesparande ska du tveklöst välja att placera pengarna i fonder. Dessa tar hand om dina pengar och investerar dem i aktier åt dig. Men om du är intresserad av att själv styra aktievalen och samtidigt kan tänka dig att lägga mer tid på att välja ut och följa upp placeringarna så kan du med fördel placera åtminstone en del av pengarna direkt i aktier efter eget huvud.
VARNING! Om du är beroende av att inom kort kunna ta ut sparpengarna igen bör du inte placera i aktier över huvud taget. Detta eftersom du inte har någon som helst garanti för att du varken i morgon eller längre fram kan få tillbaka alla de pengar du investerar i aktier i dag. Detta gäller oavsett om du köper enskilda aktier eller placerar pengarna i en aktiefond. Måste du ha dina pengar inom kort är sparande på vanligt bankkonto det bästa alternativet. Pengar som du måste ha i morgon ska du aldrig placera i aktier eller aktierelaterade värdepapper! Detta gäller även om du sparar på några års sikt. För pengar som placeras på aktiemarknaden krävs en mycket lång placeringshorisont, helst minst fem år.
4.4 Värdepapper
Värdepapper är dokument eller handlingar som ger innehavaren en viss rättighet; de kan vanligtvis omvandlas till pengar. Ibland benämns de bara papper och är i dag ofta elektroniskt registrerade hos VPC (Värdepapperscentralen), det kan till exempel röra sig om aktier i bolagen på Stockholmsbörsen. Det egentliga dokumentet eller den egentliga handlingen som utgör bevis på ägandet utfärdas inte för elektroniskt registrerade värdepapper.
4.4.1 VPC
Värdepapperscentralen AB tillhandahåller olika typer av tjänster för värdepappersmarknaden, bland annat förestår VPC ett centralt register över ägare av värdepapper i bolag och organisationer som är anslutna till VPC. Det har även hand om till exempel utbetalning av aktieutdelningar från de anslutna bolagen.
Bolagen på Stockholmsbörsen är anslutna till VPC. Ägarbyten registreras av bankerna direkt i VPC:s system. VPC hanterar även andra aktierelaterade värdepapper, som till exempel teckningsrätter och även räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer. VPC:s verksamhet övervakas av Finansinspektionen.
4.5 Räntebärande placeringar
Den andra huvudgruppen av sparformer är räntebärande placeringar. Exempel på räntebärande värdepapper är statsobligationer och statsskuldsväxlar.
4.5.1 Obligationer
Obligationer är exempel på vanligt förekommande räntebärande värdepapper. De ges till exempel ut av staten (i form av statsobligationer), kommuner, bostadslåneinstitut, banker eller andra företag och har en löptid på över ett år (oftast två till tio år).
Med löptid avses obligationens giltighetstid. Köparen av en obligation lånar helt enkelt ut pengar till den som givit ut obligationen, den så kallade emittenten. För detta erhåller innehavaren av obligationen en ränta och vid löptidens slut kan obligationen lösas in mot en i förväg fastställd summa pengar, det så kallade nominella beloppet.
4.5.2 Statsskuldsväxlar
Statsskuldväxlar är kortfristiga räntebärande värdepapper med en löptid kortare än ett år som ges ut av staten. Sådana värdepapper förekommer med löptider på 30, 60, 90, 180 eller 360 dagar men endast i mycket höga valörer, som regel 1, 5, 10, 50 respektive 100 miljoner kronor. Därför är det ovanligt att privatpersoner placerar pengar direkt i statsskuldväxlar. Olika institutioner, till exempel fonder med ränteplaceringar, placerar dock mycket stora belopp i statsskuldväxlar.
Pengar investerade i obligationer och statsskuldväxlar ger alltså en viss ränta ungefär på samma sätt som pengar på banken. Dock är den ränta som dessa räntebärande värdepapper ger historiskt avsevärt bättre än bankräntan.
TIPS! Ett sätt att placera i räntebärande värdepapper utan att själv sköta placeringarna är att placera i räntefonder.
4.5.3 Räntan
Statsskuldväxlar emitteras till ett belopp som understiger det nominella värdet. På så sätt innebär de en viss ränta för innehavaren. För obligationer är räntan som regel fast under hela obligationens löptid, till skillnad från rörlig ränta.
Utbetalningen av räntan kan ske på två olika sätt:
1. En eller två gånger per år betalas en så kallad kupong ut. Det är en räntebetalning till ägaren av obligationen. En sådan ränta kallas kupongränta och obligationen kallas då kupongobligation.
2. Räntan betalas ut i sin helhet när obligationen nått sin slutdag. Sådana obligationer kallas nollkupongare.
TIPS! Det faktum att räntan på nollkupongare i sin helhet betalas ut när obligationen nått sin slutdag, innebär en skattemässig fördel jämfört med en vanlig obligation. Detta eftersom skatten därigenom skjuts på framtiden. Räntan på en nollkupongare utgörs av skillnaden mellan det pris som emittenten säljer den för och det pris som emittenten betalar ut när den löses in på slutdagen. En nollkupongsköpare som på förhand bestämmer sig för att behålla sin obligation ända till slutdagen (även kallat lösendagen) vet därmed redan från början vad räntan på obligationen blir.
Notera att det även finns ett tredje sätt för utbetalning av ränta på obligationer, nämligen det som gäller för premieobligationer. Dessa skiljer sig från andra obligationer genom att avkastningen lottas ut i stället för att fast ränta betalas ut per obligation. Avkastningen på en enskild premieobligation är således beroende av hur det går i den vinstutlottning som görs. Endast vid köp av stora mängder premieobligationer erhålls en viss garanterad avkastning. Premieobligationer har dock också ett garanterat lösenbelopp och går att köpa och sälja på marknaden.
4.5.4 Handel på andrahandsmarknad
Precis som för aktier så finns det en andrahandsmarknad för handel med obligationer och statsskuldväxlar. På denna går det att köpa och sälja obligationer som givits ut av olika emittenter liksom statsskulväxlar. I olikhet med när obligationer köps i samband med att emittenten ger ut dem får köp av obligationer på denna marknad vissa konsekvenser. Detsamma gäller vid försäljning på andrahandsmarknaden gentemot inlösen vid löptidens slut. Under tiden som löptiden förflyter kan nämligen det allmänna ränteläget ha förändrats, bland annat som en följd av till exempel förändrad konjunktur och inflation. Det gör att den som exempelvis köper en nollkupongare på andrahandsmarknaden kan få antingen en högre eller lägre ränta på denna än den som köper samma obligation i samband med att den ges ut. Allt beror i slutändan på vad nollkupongaren kostar på andrahandsmarknaden och hur lång löptid som återstår.
4.5.5 Priserna på andrahandsmarknaden och marknadsräntorna
Priset på kupongobligationer varierar på andrahandsmarknaden, precis som priset på nollkupongare. Detsamma gäller för statsskuldväxlar. Över huvud taget innebär fallande marknadsräntor att marknadspriset på obligationer och statsskuldväxlar stiger och om marknadsräntorna stiger faller marknadspriserna på obligationer och statsskuldväxlar. När ekonomijournalister talar om att marknadsräntorna fallit så menar de egentligen att kurserna på statsobligationer och statsskuldväxlar stigit. Motsatsen, att marknadsräntorna fallit, innebär att kurserna ökat. Fonder som aktivt köper och säljer obligationer och statsskuldväxlar köper dessa värdepapper när de bedömer att marknadsräntorna kommer att falla. När de tror att marknadsräntorna kommer att stiga så säljer de i stället av en del av sina innehav.
Korta räntan är räntan på räntebärande värdepapper med kortare löptid än ett år. Vanligen menas räntan på tremånaders statsskuldväxlar. Räntan på räntebärande värdepapper med längre löptid än ett år kallas långa räntan och här åsyftas vanligtvis räntan på statsobligationer med fem års löptid.
4.6 Aktierelaterade placeringar
För aktier är avkastningen lika med kursförändringen sedan inköpet, plus eventuell utdelning som erhållits. Om kursen faller kan avkastningen bli negativ. Förutom rena direktplaceringar i enskilda aktier eller placeringar i aktiefonder finns det många andra sätt att placera i aktier.
4.7 Aktierelaterade optioner
Aktierelaterade optioner är en sparform endast för den som vill spela med sina pengar. Det motsatta kan dock gälla, optionerna kan nämligen också användas som en slags tidsbegränsad försäkring mot allt för stora kursfall på aktier.
Optioner ger innehavaren rättigheten, men inte skyldigheten att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en underliggande tillgång, till exempel en aktie, till ett på förhand givet pris (lösenpris). Det finns två huvudvarianter: Optionen kan antingen utnyttjas när som helst fram till och med lösendagen (amerikansk option), det vill säga när som helst under löptiden, eller enbart på lösendagen (europeisk option). Utfärdaren av optionen tar på sig de skyldigheter som motsvarar innehavarens rättigheter. Aktierelaterade optioner förekommer främst med antingen en enskild aktie, en korg av aktier eller ett aktieindex som underliggande tillgång. I Sverige är dessa av typen europeisk option.
4.7.1 Köpoption
En köpoption innebär att den underliggande tillgången inte behöver betalas förrän innehavaren bestämmer sig för att utnyttja sin köprätt. Det betyder att den som köper köpoptioner avseende en viss aktie försäkrar sig om att längre fram få köpa aktier i bolaget ifråga till ett givet pris, utan att för den skull binda upp mer än priset för optionerna. Samtidigt finns möjligheten att välja att inte utnyttja köprätten om marknadspriset på aktien skulle vara lägre än lösenpriset.
4.7.2 Säljoption
För den som köper en säljoption avseende en viss aktie gäller att denne skaffar sig en rättighet att sälja aktier i bolaget ifråga till ett givet pris. Faller aktien i bolaget kraftigt i värde kan ägaren av säljoptionen sälja sina aktier till det förutbestämda priset om detta ligger över den rådande marknadskursen.
4.7.3 Utfärdare
Som i alla affärer så finns det alltid en motpart. Motparten till den som köper en option kallas utfärdare. Utfärdaren tar på sig skyldigheten som motsvarar köparens rättighet. Utfärdaren av en köpoption tar således på sig att sälja den underliggande tillgången till ett förutbestämt pris till optionsköparen. Utfärdaren av en säljoption tar på sig att köpa den underliggande tillgången till ett förutbestämt pris. Det pris som optionsköparen betalar för en option tillfaller utfärdaren.
4.7.4 Olika syften med optioner
Ofta används optioner i andra syften än att med hjälp av optionerna köpa och sälja de underliggande tillgångarna till det förutbestämda priset, det så kallade lösenpriset. Eftersom aktierelaterade optioner handlas på Börsen så kan de användas för kortsiktiga spekulationer i aktiepriserna. Marknadspriset på en köpoption stiger när marknadspriset på den underliggande tillgången stiger och tvärtom när tillgången faller. Priset på en säljoption stiger när kursen på den underliggande tillgången faller och tvärtom när den stiger. Optionshandel är en hel vetenskap och det finns mängder med olika sätt att använda optioner, både för att spekulera i aktiepriser och för att skydda sin aktieportfölj mot kraftiga kursfall.
VARNING! Optioner är ett ämne som är relativt komplicerat att sätta sig in i. Den som inte är mycket kunnig och insatt i optionernas värld och allt som rör de underliggande tillgångarna ska över huvud taget inte befatta sig med optioner. När det gäller aktierelaterade optioner innebär det att det är direkt olämpligt för den, som nyligen börjat med aktier eller ännu har begränsade kunskaper om aktiemarknaden, att handla med dessa optioner.
Först gäller det att skaffa sig en god grundförståelse för aktiemarknadens funktion. Därefter kan optioner användas för att både skydda sparpengar och för att ta högre risker än vad direktägande av aktier innebär. Genom att handla med optioner kan en mycket kraftig hävstångseffekt uppnås i förhållande till marknadskursen på den underliggande aktien. Vi talar här om spekulation på riktigt hög nivå.
4.7.5 Faktorer som påverkar optionens pris
Priset på optioner påverkas av en rad andra faktorer än enbart den underliggande aktiens pris. En kraftigt påverkande faktor är till exempel längden på den löptid som optionen har. Med löptid menas den tid som återstår innan optionen förfaller, det vill säga innan de rättigheter och skyldigheter som den medför för köpare och utfärdare förfaller.
Det finns i dag många olika typer av optioner och löptiderna på marknadsnoterade optioner varierar kraftigt. Det går att hitta optioner där den återstående löptiden är allt ifrån en dag till flera år. Den del av en options värde som beror av längden på den återstående löptiden kallas tidsvärde. Detta representerar värdet av möjligheten att marknadspriset på den underliggande tillgången utvecklas på ett sätt som ökar värdet på optionen. Ju längre tid det är kvar till lösendagen desto större är möjligheterna att den underliggande tillgången utvecklas på ett för optionsinnehavaren fördelaktigt sätt, och desto mer är optionen samtidigt värd för denne. Det är tidsvärdet som gör att en option betingar ett visst pris trots att den underliggande tillgångens marknadspris ligger på fel sida om lösenpriset.
VARNING! Tidsvärdet faller till en början långsamt för att sedan falla allt snabbare ju närmare lösendagen kommer. Den som köper en option kan därför förlora hela insatsen även om den underliggande tillgången utvecklas åt rätt håll från den dag optionen köptes.
TIPS! En "warrant" är en köp- eller säljoption med särskilt lång löptid som ger rätt att köpa eller sälja exempelvis en aktie eller en korg av aktier. För den som absolut inte kan värja sig för lockelsen att spekulera i aktieoptioner rekommenderar vi warrants. Detta eftersom deras långa löptider gör att det går att finna alternativ för vilka tidsvärdet ännu faller mycket långsamt. Hävstångseffekten i dessa, såväl uppåt och nedåt, blir därmed mindre än för optioner med kortare löptid.
4.7.6 Teckningsoptioner
Teckningsoptioner är en specialform av köpoptioner i aktier. De ger ägaren rätt men inte skyldighet att teckna nyemitterade aktier till en på förhand given kurs (teckningskurs). Teckning av aktier via teckningsoptioner är således en form av nyemission.
4.7.7 Derivat
Optioner tillhör en grupp instrument vilka benämns derivat. Ordet derivat kommer av att det rör sig om en rättighet eller skyldighet som är kopplad till en underliggande tillgång, till exempel en aktie, ett aktieindex, en råvara eller liknande. Ordet option kommer av att det handlar om en rättighet att göra något.
Terminer är en annan form av derivat. Ordet termin kommer av motsatsen till rättighet, nämligen skyldighet. Vi ska inte gå in närmare på terminer här utan nöjer oss med att berätta att i ett terminsavtal kommer en köpare och en säljare överens om ägarbyte av en underliggande vara, till exempel en aktie, till ett förutbestämt pris med leverans och betalning vid en förutbestämd tidpunkt. Avtalet är till skillnad från ett optionsavtal bindande för båda inblandade parter.
VARNING! Vi vill än en gång påpeka att det är direkt olämpligt att handla med aktierelaterade optioner och andra aktierelaterade derivat innan god förståelse för aktiemarknadens funktion inhämtats. Men även den som är duktig på aktier måste vara ytterst försiktig. På optionsmarknaden går det mycket fort att förlora hela insatsen. Att handla med optioner och andra derivat enbart i spekulativt syfte har stora likheter med spel på hästar, fotboll, lotto och liknande. Det är inte fråga om något egentligt sparande och det är inte på något sätt ett långsiktigt sådant.
4.8 Blankning
En företeelse som vi nöjer oss med att bara kort nämna är blankning. Blankning av aktier var länge förbjudet i Sverige, men under 1991 blev det tillåtet. Blankning innebär kort och gott att en person, "blankaren", säljer till exempel aktier som denne inte äger. Han eller hon lånar dem i syfte att genast sälja dem. Självklart gör blankaren detta eftersom han eller hon tror att aktiens pris ska falla. Blankarens mål är då att han eller hon senare ska kunna köpa tillbaka aktierna billigare för att därefter lämna tillbaka dem till utlånaren. Det blankaren tjänar eller förlorar är skillnaden mellan vad han eller hon får för aktierna när de säljs och vad han eller hon får betala när de köps tillbaka. Blankaren får förutom sedvanligt courtage även betala vissa andra avgifter, bland annat ersättning till utlånaren. Givetvis förlorar blankaren pengar om aktiekursen i stället stiger från det att han eller hon sålt aktierna tills dess att de köps tillbaka.
VARNING! Blankning är riskfyllt eftersom en aktie teoretiskt sett kan stiga obegränsat men falla med som mest 100 procent. Det kräver minutiös uppföljning av marknaden i sin helhet och allt som berör denna, liksom företaget vars aktie blankas och naturligtvis även aktiekursen i sig. För den som inte är insatt och inte har tid till noggrann uppföljning är blankning inte att rekommendera.
4.9 Blandformer
Förutom att det finns fonder som sprider pengarna på både aktier och räntebärande placeringar, så kallade blandfonder så finns det också en mängd blandkonstruktioner mellan aktieplaceringar och räntebärande placeringar. Dessa konstruktioner erbjuder alltså, precis som blandfonder, ett mellanting mellan rena aktieplaceringar och rena räntebärande placeringar. Exempel på vanliga blandkonstruktioner är konvertibler och aktieindexobligationer.
4.9.1 Blandfonder
En blandfond är en fond som placerar dina investerade pengar i både aktier och räntebärande papper. Aktier är mer riskfyllda än räntebärande placeringar. En investering i en blandfond innebär således ett lägre risktagande än en investering i en ren aktiefond. Samtidigt är avkastningen på aktier historiskt mycket högre än vad den är på räntebärande placeringar.
TIPS! Om du inte vill vara helt beroende av börsens utveckling de närmaste åren men samtidigt inte är i behov av att få tillbaka samtliga satsade pengar inom kort kan du välja en blandfond.
4.9.2 Konvertibler
Konvertibler förekommer i olika former. Här koncentrerar vi oss dock på konvertibla skuldebrev. Konvertibla skuldebrev är vanligt förekommande i aktiemarknadssammanhang. Ett sådant fungerar ungefär som en obligation med en vidhängande rättighet att växla in denna mot antingen dess nominella belopp eller aktier till en förutbestämd kurs (konvertering), som justeras under löptiden i händelse av till exempel fondemission eller split. Samtidigt får konvertibelägaren varje år en viss ränta på det nominella beloppet.
TIPS! Om du vill placera direkt i ett enskilt företag men vill kombinera obligationens trygga sidor med aktiens mer spännande sidor rekommenderar vi att du köper konvertibler i företaget.
I praktiken betalar köparen av en konvertibel en viss summa, som sedan vid ett givet framtida datum kan växlas tillbaka till en given summa pengar. Dessa pengar kan i stället bytas mot aktier i företaget som givit ut konvertibeln. Det som är bra med konvertibler är att det pris till vilket växling till aktier får ske också är förutbestämt. Det innebär att om företagets aktie utvecklats ofördelaktigt sedan konvertibeln köptes så kan konvertibelägaren välja att ta pengarna i stället för aktier. Men har aktien stigit kraftigt i värde så kan han eller hon i stället välja aktier som är värda mycket mer än det pris till vilket växling sker.
Den som köper en konvertibel direkt när den ges ut vet säkert vilken ränta han eller hon får ut om han eller hon behåller konvertibeln hela vägen till slutdagen. Men konvertibler handlas precis som aktier på aktiemarknaden. Därför är det möjligt att köpa och sälja tidigare utgivna konvertibler. Om aktiekursen på ett företag stiger över den kurs som växling får ske till (så kallad konvertering) så innebär det att den som köpt en konvertibel i företaget kan välja att få aktier som är värda mer än vad som fås om han eller hon i stället väljer pengar när konvertibeln nått sin slutdag. Dessa aktier kan han eller hon sedan sälja eller behålla.
KOM IHÅG! En marknadsnoterad konvertibel noteras i procent av sitt nominella belopp.
OBS! Marknadsnoterade konvertibler är ovanliga i Sverige i dag men det finns några få att välja på. Handeln i dessa är dock inte sällan tämligen begränsad vilket gör att det kan vara svårt att bedöma om de rådande marknadspriserna är skäliga.
Personalkonvertibler, vilka inte nödvändigtvis blir marknadsnoterade och föremål för kontinuerlig handel, är inte ovanliga. I många noterade företag erbjuds anställda inte sällan förmånliga villkor för att köpa konvertibler. Anställda i några av våra allra mest framgångsrika företag, till exempel Ericsson och Hennes & Mauritz, har genom åren gjort sig en mindre förmögenhet på just personalkonvertibler.
VARNING! Risken i en konvertibel är mycket större än vad den är i till exempel statsobligationer eftersom det finns en risk för att företaget som givit ut konvertibeln går så dåligt att det inte kan betala de pengar som det utlovat. Detta kan hända om företaget går i konkurs.
4.9.3 Aktieindexobligationer
Aktieindexobligationer är en företeelse som blivit allt vanligare på senare år. Sådana framhålls ofta som lämpliga för dig som vill kombinera obligationens säkerhet med aktiemarknadens möjlighet till högre avkastning. Detta är delvis sant. Men man bör tänka på att aktieindexobligationer är en konstruktion som tillkommit genom bankers och andra instituts försök att tjäna mer pengar. Det är givetvis inget ont i det eller konstigt i sig men det gäller i allra högsta grad att se upp. I stället för att dessa obligationer ger dig en vanlig ränta får du en avkastning baserad på kursutvecklingen på den aktiemarknad eller den korg av bolag som obligationen är knuten till.
OBS! Villkoren för aktieindexobligationer är ofta mycket svåra att sätta sig in i, speciellt för den som inte besitter goda kunskaper i matematik i allmänhet och om aktiemarknaden i synnerhet.
VARNING! Vad som inte framkommer i marknadsföringen av dessa sparprodukter är att villkoren är relativt oförmånliga för spararen medan de är mycket förmånliga för utgivaren. Även om det finstilta läses så krävs det en insatt person för att förstå exakt vilken innebörd villkoren har.
En aktieindexobligation ger precis som andra obligationer ett visst garanterat belopp tillbaka på slutdagen, det så kallade nominella beloppet. Ofta är detta för denna typ av obligationer detsamma som det belopp du betalar för obligationen när du köper den. Utöver detta belopp kan du sedan få en avkastning som är knuten till ett visst aktieindex, till exempel SX Generalindex (ett index över utvecklingen på Stockholmsbörsen) eller index för en utländsk börs. Det förekommer även knytning till en korg av aktier, till exempel aktier inom telekombranschen såsom Ericsson och Nokia.
Aktieindexobligationen är så konstruerad att den har en viss avkastningsfaktor, till exempel 1,1. Denna faktor innebär då att du på slutdagen får 1,1 gånger den avkastning som det index eller den korg av aktier den är knuten till har givit under löptiden.
OBS! Många gånger kan det sätt på vilket utgivaren av en aktieindexobligation beräknar avkastningen för indexet eller korgen avvika från den faktiska utvecklingen under löptiden.
Oftast gör periodvisa indexavläsningar, vilka sedan ligger till grund för beräkningen av ett snittvärde. Därigenom kan den beräknade avkastningen bli både högre och lägre än indexets faktiska avkastning under löptiden. Eftersom aktier historiskt sett stiger med tiden är det sannolikt att den beräknade avkastningen blir lägre än den faktiska.
OBS! Utgivarna av aktieindexobligationen erbjuder ofta olika avkastningsfaktorer. För att få en högre avkastningsfaktor än den som erbjuds när utförsäljningspriset på obligationen är detsamma som det nominella beloppet får du betala extra utöver det nominella beloppet. Denna extrabetalning ingår alltså inte i det garanterade nominella beloppet.
VARNING! Det kan låta mycket bra i mångas öron att få till exempel 1,4 gånger en eventuell indexuppgång samtidigt som det nominella beloppet är garanterat. Men det finns givetvis flera hakar förutom den att en eventuell extrabetalning kan gå förlorad samtidigt som det nominella beloppet inte ger någon avkastning om det underliggande indexet eller de underliggande aktierna inte stiger. Exempelvis är den avgift som utgivarna tar ut när du köper en aktieindexobligation ofta oskäligt hög. Samtidigt är den garanti som de ger för det nominella beloppet inte så fantastisk som den kan verka vid första anblick. De flesta av dessa obligationer har nämligen en löptid på minst tre år och under en så lång tid är risken för att till exempel SX Generalindex ska falla historiskt sett låg.
VARNING! Om det underliggande indexet har stigit kraftigt en tid efter att du köpt din obligation och du vill sälja den i förtid är detta inte helt enkelt. Handeln i obligationerna är som regel starkt begränsad och det är nästintill omöjligt att bedöma om de rådande marknadspriserna är skäliga. Således är det mycket svårt att säkra en god vinst i förtid. Den exakta avkastningsfaktor som du får på dina obligationer bestäms ofta först efter det att du lämnat in din anmälan om köp. Den som köper aktier får del av både en eventuell kursuppgång samt eventuella aktieutdelningar från företaget ifråga. I de index som ligger till grund för aktieindexobligationer är dock utdelningar sällan inräknade. Därigenom har de en klar nackdel i förhållande till direktinvestering i aktier eller köp i fonder som placerar i aktier. Dessutom garanteras det nominella beloppet enbart på slutdagen, vilket innebär att den rådande marknadskursen på en aktieindexobligation, det vill säga den kurs till vilken du kan sälja den om du vill sälja i före dess slutdag, kan vara lägre än det nominella beloppet.
En aktieindexobligation är egentligen inget annat än en sammanslagning av nollkupongare och optioner. En del emittenter av aktieindexobligationer erbjuder garanterad avkastning. De erbjuder då helt enkelt en garanterad ränta på det nominella beloppet. I gengäld får du en lägre avkastningsfaktor.
TIPS! Låter det här med aktieindexobligationer krångligt? Avstå då från att placera i dem och välj i stället en annan sparform för investering på den aktiemarknad eller i de bolag du valt ut som intressantast.
