2.1 Bolagsformen aktiebolag
Det finns många olika former i vilket ett bolag kan bedrivas, exempelvis aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och ekonomisk förening. Aktiebolag är dock den form som gemene man oftast hör talas om. När det gäller aktiemarknaden handlar det, som namnet antyder, uteslutande om just aktiebolag.
Den som köpt en aktie i ett företag har faktiskt köpt en andel i företaget ifråga. Denna andel ger aktieägaren vissa rättigheter, till exempel rätt till utdelning, rätt att delta och rösta på bolagsstämma, rätt till motsvarande andel av företagets eget kapital och vinster, rätt att delta i nyemissioner och rätt att erhålla nya aktier vid fondemission och split. En aktie kan således liknas vid en tårtbit.
2.1.1 Olika aktieslag
Det finns olika aktieslag. Vanligast förekommande är A- och B-aktier. En A-aktie ger som regel rätt till fler röster än en B-aktie. Ofta ger den 10 gånger fler röster än en B-aktie i samma bolag. På senare år har det dock blivit allt vanligare med slopad rösträttsskillnad och/eller omstämpling av A-aktier till B-aktier.
Antalet röster får betydelse i samband med bolagsstämmor då aktieägarna får rösta i olika frågor som rör bolaget. A- och B-aktier ger dock i övrigt lika rättigheter, till exempel vad gäller rätt till utdelning. Det finns dock en typ av aktier som till en viss gräns har företräde till utdelning, nämligen preferensaktier. Dessa är dock relativt ovanliga i dag.
2.1.2 Aktieägarna är inte betalningsskyldiga
I ett aktiebolag – med några få undantag för aktiebolag som bedriver advokatverksamhet – svarar delägarna inte personligen för bolagets förpliktelser. Om ett aktiebolag går i konkurs blir delägarna – aktieägarna – således inte betalningsskyldiga. Dessa kan i värsta fall förlora vad de betalat för sina aktier, men aldrig mer än så. Detta är viktigt att komma ihåg. Det innebär nämligen att en aktie aldrig kan falla i värde mer än 100 procent, det vill säga till 0 kronor, medan den i teorin kan stiga obegränsat. Som alla vet så växer dock inga träd till himlen, men en del blir tämligen höga. Samma sak gäller för aktier.
2.1.3 Privata och publika aktiebolag
Aktiebolag, som har rätt att sprida sina aktier, teckningsrätter och så vidare till allmänheten kallas publika aktiebolag och ska ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor. Aktiebolag som är noterade på Börsen eller andra marknadsplatser är publika. Vanliga, så kallade privata aktiebolag, vilka inte har rätt att sprida sina aktier, teckningsrätter och så vidare till allmänheten, ska ha ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Aktiebolag förkortas AB och publikt förkortas publ.
2.1.4 Koncerner
Ett bolag som direkt eller indirekt (eller genom en kombination av direkt och indirekt ägande) äger mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i ett annat bolag, ett dotterbolag, kallas moderbolag. Dotterbolag och moderbolag utgör tillsammans en koncern. Observera att förhållandet dotterbolag–moderbolag även kan gälla på andra villkor, men dessa går vi inte in på här.
En klar majoritet av de aktiebolag som är noterade på Stockholmsbörsen är koncerner. Den som köper aktier i en koncern köper aktier i koncernens moderbolag och blir på så vis delägare i hela koncernen.
OBS! Särskilj koncerner och bolag utan dotterbolag. Dotterbolag och moderbolag utgör tillsammans en koncern. Ofta benämns en faktisk koncern endast bolag, företag eller liknande när hela koncernen åsyftas, vilket kan skapa förvirring. Volvo är ett exempel på en mycket omfattande koncern, ändå talas det ofta om Volvo som ett bolag eller företag. Men vad som egentligen åsyftas när en koncern benämns bolag, är moderbolaget i koncernen som också direkt och indirekt äger koncernens aktier i och kontrollerar dotterbolagen. Genom att på detta sätt tala om bolaget, det vill säga moderbolaget, åsyftas därmed egentligen hela koncernen.
KOM IHÅG! Bland annat ur redovisningsteknisk synvinkel är skillnaden mellan en koncern och ett bolag som inte har några dotterbolag betydande. I redovisningslitteratur är det därför mycket viktigt att tydligt särskilja koncerner och bolag utan dotterbolag.
2.2 Syftet med aktiehandel
På Börsen, liksom aktiemarknaden i övrigt, träffas köpare och säljare av olika bolags aktier. Här omsätts dagligen ganska ansenliga belopp. Under 1999 omsattes aktier på Stockholmsbörsen till ett sammanlagt värde som översteg 2 600 miljarder kronor!
2.2.1 Ägarbyte
Samma aktier i ett visst bolag kan byta ägare många gånger under ett år. Börsen fungerar därmed ungefär på samma sätt som marknaden för begagnade bilar. Börsen är också en andrahandsmarknad men den utgör främst en samlad marknadsplats där köpare och säljare på ett snabbt, enkelt och säkert sätt kan göra affärer med varandra.
2.2.2 Nyemission
Bolag som till exempel planerar för att bygga en ny fabrik, anställa fler, köpa ett annat bolag och som behöver pengar för att utöka verksamheten, kan trycka upp nya aktier. Dessa säljs sedan till allmänheten och institutioner. Bolaget har då genomfört en så kallad nyemission.
2.2.3 Handel med aktier skapar förutsättningar för ökad välfärd för hela samhället
På aktiemarknaden kan köparna köpa och säljarna sälja bolagets aktier med mycket kort varsel. Tack vare detta är det också lättare för företag som behöver nytt kapital att få allmänheten och institutioner att satsa kapital. Aktiemarknaden ökar således viljan att låna ut pengar till företagen. Det är få som tänker på det när rubriker om aktiemiljonärer drar fram som orkanvindar.
Aktiemarknaden handlar alltså i grunden inte om att skapa rikedomar för enskilda personer utan om att skapa förutsättningar för ökad välfärd för hela samhället. Om företagen inte får låna pengar skapas inga jobb i dessa. Tack vare aktiemarknaden är det avsevärt lättare och billigare för företag att låna än det skulle vara utan den och därigenom skapas också ökad välfärd för alla – även om det ibland kan verka som om bara de rika gynnas av att denna marknad existerar.
I sammanhanget är det viktigt att påpeka en av aktiemarknadens baksidor. Marknaden tydliggör värden på ett sätt som gör att snart sagt alla med intressen i ett visst företag; ledning, styrelse, aktieägare (vilka inte sällan de anställda också är) med flera, många gånger stirrar sig blinda på hur värdet på företaget utvecklas. Allt annat minskar i betydelse och den ständiga strävan framåt gör att en del andra mjukare värden kan gå förlorade av bara farten. Det gäller att komma ihåg att ökad ekonomisk välfärd inte får ske på bekostnad av hälsa, familj, de svaga i samhället och miljön, för att nämna några viktiga värden i livet.
Här hittar du nästa del i aktieskolan: 3. Historik och aktörer
Här går du tillbaka till översikten av aktieskolan: 1. Aktiemarknaden - en del av vår vardag
