Jesse Lauriston Livermore är en av historiens mest kända traders. Han verkade på Wall Street under 1920-talet och under sin karriär hann Jesse med att tjäna och förlora multimiljonbelopp i dollar räknat. Han var under hela sitt aktiva yrkesliv lika mycket gambler som trader. Hans avkastningskurva var spektakulär och stora förluster blev det onekligen på grund av hans enorma riskvillighet. Jesse hade emellertid en näst intill omänsklig förmåga att ta sig tillbaka efter stora förluster vilket gjorde att han gång på gång kom tillbaka som en förmögen man. Jesse Livermore upplevde under sin karriär de två stora börskrascherna åren 1907 och 1929. På toppen av sin karriär var Jesse Livermore god för mer än 100 miljoner dollar.
Jesse Livermore föddes den 26:e juli 1877 i Acton, Massachusetts. Han inledde sin karriär 15 år gammal, detta genom att rymma hemifrån för att slippa ett yrke inom jordbruket vilket var faderns önskemål. Alternativet blev att försörja sig genom att sköta posthanteringen på mäklarfirman Paine Webber i Boston. De första pengarna den unge Jesse tjänade använde han för att genomföra olika vad på the Bucket shop, en vadslagningsfirma som antog bet om prisrörelserna på New york-börsen. Snart hade Jesse tjänat sina första 1000 dollar. Spelverksamheten fortsatte och Jesse blev så framgångsrik att han till slut kastades ut från vadslagningsfirmorna eftersom de förlorade för mycket pengar till den energiske gamblern. Året var 1893 och Jesse hade spelat ihop ett kapital om 10 000 dollar.
Jesse flyttade då in till New York city. Han skulle med tiden komma att utveckla helt nya metoder och regler för att agera kortsiktigt på börsen. Dessa byggde på att realisera delar av vinsten när en position utvecklades i rätt riktning samtidigt som förlusterna skulle kapas snabbt. Dessvärre följde Jesse långt ifrån alltid sin egen tradingplan som i teorin var rätt. Han har också erkänt att hans ibland enorma förluster berodde just på oförmågan att följa den egna tradingplanen.
Tradingen blev därför inte alltid fullt så lyckosam och efter en tids handel var hela det initiala kapitalet förlorat. För att ta sig tillbaka lånade Jesse 500 dollar med vilka han ännu en gång spelade ihop ett kapital på the Bucket shops. Med 2500 dollar på fickan återvände Jesse till New York och efter att ha återbetalat lånet började han åter att handla på börsen. Han fortsatte även det lyckosamma spelandet på the Bucket shops vilket gav honom månatliga inkomster.
Morgonen den 9:e maj 1901 var Jesse Livermores förmögenhet 50 000 dollar. Vid tradingdagens slut var denna förmögenhet lika med noll. Det behöver väl knappast påpekas att risktänkandet denna dag måste ha varit obefintligt. Jesse fick ännu en gång bege sig till the Bucket shops för att arbeta sig upp med små insatser om 10-tals dollar. Han vann dock konstant, delvis genom att manipulera priserna i tunt omsatta aktier i vilka han sedan ingick vad. År 1902 har Jesse åter ett ansenligt kapital att handla med och han gjorde då comeback på New York börsen. Våren 1906 gjorde han sin största vinst hittills då snabba blankningsaffärer inbringade 250 000 dollar. Jesse blev därmed en av börsens storspelare. Vad få visste var att Jesse led av en klinisk depression som med dåtidens medicinska förutsättningar var omöjlig att bota. Kanske kan detta psykiska handikapp förklara varför Jesses karriär och resultat kom att utvecklas i tvära kast där succé hastigt kunde avbrytas av totala fiaskon.
År 1907 drabbades Wall Street av en omfattande börskrasch som gjorde flera stora börsaktörer ruinerade. För Jesse som lyckades gå kort i marknaden vid exakt rätt tillfälle hade kraschen helt motsatt effekt. När börsslakten var över hade Jesse tjänar enorma summor och var god för hela 3 miljoner dollar. Han hade lyckats vända sin negativa trend och tillhörde äntligen den vinnande sidan. Ännu en gång skulle han emellertid förlora allt genom att lyssna och agera på dåliga råd och dessutom vid ett flertal tillfällen bryta mot sina egna tradingregler. 1914 hade Jesse skulder på över en miljon dollar vilket gjorde att han förklarades bankrutt. Redan året därpå hade han emellertid genom disciplinerad trading åt en större kund tagit sig tillbaka och var god för 145 000 dollar. De följande åren blev en succé för Jesse som nu agerade disciplinerat efter en strikt strategi. Han följde sin tradingplan och tjänade miljoner dollar genom kortsiktig handel.
Även historiens mest kända börskrasch som ägde rum år 1929 blev en succé för Jesse som återigen lyckades pricka toppen och gå kort i marknaden vid exakt rätt tillfälle. Efter denna tidernas största börskrasch stod Jesse på toppen av sin karriär med en samlad förmögenhet på över 100 miljoner dollar. Ett kapital som med lite sunt risktänkande borde vara omöjligt att förlora men som bara några år senare skulle vara helt utraderat. Redan fem år efter rekordåret 1929 var Jesse Livermore ännu en gång helt bankrutt. Ingen vet riktigt hur detta totala misslyckande gick till men klart är att förlusterna tog mycket hårt på Jesse som aldrig skulle resa sig till sin tidigare nivå som trader.
År 1939 skrev Jesse den kända boken How to Trade in Stocks. Boken gavs ut året därpå, samma år som Jesse Livermore dog. Ett citat från boken finner du nedan.
“The game of speculation is the most uniformly fascinating game in the world. But it is not a game for the stupid, the mentally lazy, the person of inferior emotional balance, or the getrich-quick adventurer. They will die poor.”
—Jesse Livermore, How To Trade In Stocks
Jesse Livermore dog genom självmord den 28:e november 1940. Självmordet föregicks av en plågsam skilsmässa som enligt Jesses tragiska avskedsbrev hade stor inverkan på hans beslut att ta sitt eget liv. Jesses livslånga depression tog slutligen överhanden vilket medförde att Jesse fattade beslutet att sätta revolvern mot sitt eget huvud. En orolig själ fick därmed sin sista vila och namnet Jesse Livermore skrevs in i historieböckerna. Hans livsberättelse vittnar mer än något annat som skrivits om hur extremt svårt det är att följa en tradingplan när den emotionella faktorn tar makten över det logiska tänkandet.
